Den borgerliga regeringen har sedan den tillträdde 2006 gradvist skärpt villkoren i arbetslöshetsförsäkringen. Från och med den 1 september skärps reglerna för de arbetslösa ytterligare. Det blir då krav på att alla arbetssökande som är anmälda hos Arbetsförmedlingen ska lämna in en skriftlig aktivitetsrapport till förmedlingen om hur de försökt få arbete under den gångna månaden. Hittills har det i stor utsträckning varit upp till den enskilde arbetsförmedlaren att besluta hur och när den arbetslöse ska redovisa sitt arbetssökande. För de arbetssökande som inte följer de nya reglerna väntar en så kallad åtgärdstrappa, med varning i den ena änden och förlorad ersättning i den andra.
Rebecka Tellström är arbetssökande bosatt i Hökarängen utanför Stockholm. Hon är mycket kritisk mot de kommande förändringarna.
– Rent generellt tycker jag att det är för jävligt. Som arbetslös har man i dagens läge ett heltidsjobb, fastän det är oavlönat, och det är att försöka förstå sig på all byråkrati runt sin arbetslöshet. Jag förstår inte hur det är tänkt att man ska komma ut i arbete tack vare det här.
Det nya regelverket medför stora förändringar även för a-kassorna, som är de som måste fatta beslut om huruvida de arbetssökande som arbetsförmedlingarna rapporterar vidare till dem ska anses ha rätt till ersättning eller inte.
– A-kassorna får jättemycket fler ärenden att handlägga till följd av regeländringen, säger Katarina Mattsson, biträdande kanslichef på A-kassornas samorganisation, SO.
De hittillsvarande beräkningarna visar att antalet ärenden som a-kassorna handlägger kommer att öka med omkring 160 000 på ett år. Regeringen har därför skjutit till en engångssumma på 46 miljoner kronor till a-kassorna. Pengarna ska bland annat användas till att ställa om datorsystemen och utbilda personal i de nya reglerna. A-kassorna har nyanställt minst 150 personer den senaste tiden för att klara av omställningen.
– På måndag påbörjar SO en stor utbildningsinsats där a-kassornas handläggare får utbildning i de kommande regelförändringarna, säger Katarina Mattsson.
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström försvarar de nya reglerna.
– Det ska vara enkelt för den enskilde att veta vilka regler som gäller och det ska vara enkelt för Arbetsförmedlingen att veta när det finns skäl att underrätta a-kassan om inaktivitet. Reglerna tydliggör också den arbetssökandes ansvar för att visa att han eller hon har rätt till ersättning, säger Hillevi Engström.
Hur kan en sådan här förändring bidra till att minska arbetslösheten?
– Vi har under de senaste åren genomfört en rad reformer för att stärka arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring och för att öka sökaktiviteten hos arbetssökande. Det här är ett ytterligare led i det arbetet. Förändringarna underlättar också Arbetsförmedlingens arbete med att effektivisera matchningsprocessen.
Även Anders Forslund, biträdande chef för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, hoppas att de nya reglerna ska effektivisera arbetsförmedlarnas arbete.
– På det här sättet sprider man ut arbetet med att kartlägga arbetssökandet på flera personer, och lägger över en del, själva rapportskrivandet, på de arbetssökande. Förhoppningsvis ger det arbetsförmedlarna mer tid att tänka igenom och planera innan nästa möte med den arbetssökande.
Men enligt Björn Brandt, ledamot i fackförbundet ST:s avdelningsstyrelse inom Arbetsförmedlingen, pekar det mesta mot att kraven på skriftliga rapporter från de arbetssökande åtminstone inledningsvis kommer att innebära en större belastning även för arbetsförmedlarna.
– Signalerna från arbetsförmedlingar i områden där svenska skrivkunskaper generellt är lägre är att det kommer att bli mycket extra arbete i inledningsskedet. Det finns risk för mycket handpåläggning från arbetsförmedlarnas sida i början, och eventuellt även framöver.
Björn Brandt påpekar dock att det inte går att utvärdera hur förändringarna fallit ut för arbetsförmedlarna förrän efter årsskiftet, när systemet varit igång en tid.
Har det avsatts några extra resurser för att täcka arbetsförmedlarnas omställningskostnader?
– Inte budgetmässigt.
Enligt regeringen är ”den sammantagna bedömningen” att de nya reglerna är kostnadsneutrala.
– De kan innebära besparingar på ett område genom exempelvis effektivisering av arbetet. A-kassornas och domstolarnas handläggningskostnader kan öka eftersom fler beslut fattas vid a-kassorna och det därmed blir fler möjligheter att överklaga dessa beslut till domstol. Därför har a-kassorna och domstolarna tillförts medel, säger Hillevi Engström.
Arbetssökande Rebecka Tellström ser dock inga fördelar för egen del.
– För mig personligen innebär den här förändringen bara mer ansträngning för ingen belöning, och jag ser inte hur det skulle kunna hjälpa mig att få jobb, säger hon.
– Att vara sysslolös är det fulaste man kan vara i samhället, så man förväntas lägga all kraft på att bevisa att man inte är det, fastän man är det.
