Alektum Inkasso kräver in skulder av barn, detta trots att Stockholms tingsrätt konstaterat det olagligt. Nu bekräftar hovrätten domen, men inkassobolaget överklagar den till Högsta domstolen. Under tiden fortsätter indrivningen.
”Ge Ert barn en bra start i vuxenlivet – se till att skulderna betalas innan 18-årsdagen!” Det var uppmaningen som den ensamstående mamman fick i brevlådan. Avsändaren var Alektum Inkasso AB, skulden var hennes barns. Den gällde skolfoton tagna under 00-talet, och beställaren var hennes son som då gick på mellanstadiet.
– Vi har haft två sådana fall på en månad bara i Karlstad. Så jag antar att det tyvärr är rätt vanligt, säger Lena Nordqvist på de skuldsattas förening Insolvens som drivit mammans fall.
Sedan 2009 har det varit olagligt för företag att sätta barn i skuld. Inkassoföretagen började då i stället skicka fakturor till föräldrarna och lagra fordringarna på hög. Så fort barnet blev myndigt inledde de sedan indrivningsprocessen genom kronofogde och domstol.
Även om en beställning av skolfoton i dag måste göras av föräldrarna var ett avtal ingått av barnen själva fram tills för tre år sedan juridiskt bindande. I februari i år konstaterade dock Stockholms tingsrätt att det inte ska vara möjligt att driva in barns skulder av vare sig barn eller deras föräldrar. I måndags bekräftade hovrätten tingsrättens bedömning. Men inkassoföretagen fortsätter skicka fakturor till föräldrarna.
Två månader efter tingsrättens dom skickade inkassoföretaget Alektum Inkasso ut fakturan till det omyndiga barnets mor. På fakturan skriver bolaget: ”Det är Ert barn och ingen annan som är skyldig för hela beloppet!”
– Det stod på barnet och de får inte driva in pengar från barn. Men det här bolaget försökte ändå. Familjen blev rädd när fakturan kom och betalade in en del av beloppet, säger Lena Nordqvist.
Men efter den första inbetalningen, vilken var större än den ursprungliga skulden, hade hon fortfarande lika mycket kvar att betala. Räntan var högre än fotoföretagets kostnad och till det kom inkassobolagets avgifter.
– De jag har haft att göra med har ofta varit ensamstående mödrar som prioriterar mat och hyra. Kommer det väl till inkasso och kronofogden har man sedan svårt att hindra den fortsatta skuldspiralen, säger Lena Nordqvist.
Med hjälp av Insolvens bestred den ensamstående mamman fakturan och företaget backade. Nu kommer hon få pengarna återbetalda. Men Lena Nordqvist frågar sig hur många som skrämts av fakturorna och betalat trots att fordringen inte borde vara giltig.
– Det finns bolag som köper upp de här skulderna och försöker driva in dem.
Ett av dessa företag är just Alektum Inkasso AB. Bolaget är också motpart i konsumentombudsmannens stämning till tingsrätten. Bolagets vd Jan Hedström är på tjänsteresa och kan därför, enligt företagets juridiska talesperson Peter Hellman, inte nås.
– Att det bara skickas en faktura där man påminner om skulden är inget konstigt i sig. Under tiden prövningen pågår måste man naturligtvis skicka ut påminnelser om de här skulderna annars förlorar man rätten att driva in fordringen, säger Peter Hellman.
Anledningen till det är att skulderna har en preskriptionstid på tre år. Peter Hellman ser inga etiska problem med att driva skuldärenden mot barn och hänvisar till att det bara för tre år sedan ansågs som helt normalt.
– Det viktiga är att hålla sig inom de etiska riktlinjerna. Det är klart att inte någon tycker att det är speciellt roligt att kräva in skulder av barn. Men ser avtalet ut så är det något vi måste förhålla oss till, säger han.
Företaget har efter överklagan till hovrätten nu också överklagat till Högsta domstolen. Innan HD beslutar att man ska pröva fallet är domen inte giltig, enligt Peter Hellman. Bolaget kommer därför att fortsätta skicka ut fakturor.
– Man måste ju göra rätt för sig för vad man har köpt. Det ska vi inte glömma. Alektum följer god inkassosed.
Men konsumentombudsmannens processråd Per Magnusson håller inte med.
– Enligt vår uppfattning strider det mot god inkassosed att driva in de här ärendena. De borde ju inte driva in det förrän beskedet kommer, säger han.
Per Magnusson hänvisar till inkassolagens åttonde paragraf som säger att om en fordran sannolikt inte är lagligen grundad bör företagen inte driva in skulden.
– Det är väldigt tveksamt agerande eftersom en sådan här fordran med stor sannolikhet är felaktig. Nu finns det en hovrättsdom, så nu är det ännu mera tveksamt.