Nästa år kommer den spanska regeringen att lägga en av tre euro på avbetalningar av statsskulden – nästan lika mycket som den sammanlagda budgeten för regeringsdepartementen.
Statsskulden sväljer allt i sin väg. De drastiska åtstramningsåtgärder som antagits de senaste månaderna har inte kunnat svara mot de skyhöga lånekostnaderna som drivits upp av den växande bristen på förtroende för regeringens förmåga att hantera situationen.
År 2007 utgjorde Spaniens statsskuld 35,5 procent av BNP, i år är den 75,9 procent och 2013 kommer den vara över 80 procent av BNP enligt den spanska regeringens prognoser.
Mot den bakgrunden är frågan vad som kommer att skäras ned härnäst när trojkan, EU-kommissionen, Internationella valutafonden och Europeiska centralbanken kräver ytterligare åtstramningar för att vara beredda att betala ut fler nödlån. Frågan är också hur det kommer att påverka det spanska folket vars levnadsvillkor redan har försämrats.
Enligt Alberto Garzón, ekonom som tillhör oppositionspartiet Förenade vänstern, har den nuvarande situationen i Spanien många likheter med situationen i Latinamerika på 1980- och 1990-talen, en period som präglades av hög skuldsättning, som visade på svagheter i ekonomierna och ledde dem blint att följa strukturanpassningsprogram, genomföra privatiseringar och avregleringar, vilket fick negativa sociala konsekvenser.
Enligt den spanska regeringens prognoser kommer landets BNP att minska med 0,5 procent och arbetslösheten kommer att ligga kvar på 24 procent – den högsta i Europa. Internationella valutafonden förutspår dock en BNP-minskning på 1,2 procent, och om det stämmer kommer det krävas ytterligare nedskärningar i budgeten.
– Det här är den budget som krävs för att komma ur lågkonjunkturen, sa Spaniens finansminister Cristobal Montoro vid en presskonferens i torsdags.
På mindre än ett år har hans departement skurit ned på viktiga områden som utbildning och sjukvård, åtgärder som bland annat nekar papperslösa rätt till offentlig sjukvård och som också innebär att patienter måste betala för läkemedel som tidigare erbjöds gratis.
I juli meddelade premiärminister Rajoy att pensionerna var det sista han skulle röra. Regeringen har nu meddelat att pensionerna kommer att höjas med en procent, samtidigt som levnadsomkostnaderna nu ökat med tre procent i september, efter att skatten höjdes från 18 till 21 procent.
Som ett alternativ beslutade regeringen att dra tillbaka 3 miljoner euro från en reservfond för pensioner.
Men om regeringen beslutar att frysa pensionerna kommer konsekvenserna bli stora för det spanska samhället. Med skyhög arbetslöshet och nedskärningar i arbetslöshetsersättningar är far- och morföräldrars pensioner avgörande för många familjers försörjning. Vid en promenad längs med gatorna i Madrid ser man hur situationen förvärrats – allt fler människor letar bland soporna på jakt efter mat.
Den 18 september demonstrerade tiotusentals människor utanför kongressbyggnaden. Polisen använde gummikulor och batonger för att skingra folkmassan och 35 demonstranter greps.
Sociala rörelser och vänstern i Spanien har nu krävt en folkomröstning för att sätta en gräns för skuldavbetalningar och budgetnedskärningar.