Inte din hora tilldelas årets Ottarpris av tidningen Arbetaren. Genom självorganisering har föreningen skapat ett tryggt rum för personer som har erfarenhet av prostitution och har lyckats lyfta röster som sällan hörs – samtidigt som de sprider information och skapar opinion för ett samhälle fritt från sexuellt våld.
– Vilken ära, gud vad glad jag blir!
Så svarar Saga Brodersen, ordförande för föreningen Inte din hora när Arbetaren ringer upp för att berätta att de tilldelas årets Ottarpris.
Det har gått över fem år sedan metoo-vågen sköljde över landet. Upprop efter upprop innehöll vittnesmål om sexuella trakasserier inom olika delar av samhället.
Rösterna krävde en förändring. Ett av uppropen som startades var #Intedinhora, som vittnade om erfarenheter av sexuell kommersiell exploatering, eller prostitution. De lyfte röster som sällan hörs i debatten och det Inte din hora lyckades med var just att bryta tystnaden – och att utmana stigmat kring erfarenheter av kommersiell sexuell exploatering.
– Det här är en del av den feministiska kampen. 99 procent av förövarna är män och det här handlar om mäns förtryck och våld mot kvinnor och icke-män. Våra kroppar ska inte kunna köpas, säger Saga Brodersen som gick med i nätverket för två och ett halvt år sedan. Hon har, liksom de andra i nätverket, erfarenheter av kommersiell sexuell exploatering.
– Sedan inte din hora grundades har allt fler börjat inse att det inte är ett fritt val att prostituera sig. Allt fler har börjat förstå att det handlar om mäns våld av kvinnor.
Föreningen består av cirka 160 medlemmar och arbetet är stödjande och informerande, men de bedriver även opinionsbildning. Det stöttande arbetet består av medlemsträffar, chattar och “peer to peer-support”, samtal och stöd medlemmarna emellan.
– Vi håller även på att ta fram material för att kunna hålla i stödsamtal framöver, berättar hon.
Vad vill Inte din hora uppnå?
– Ett samhälle fritt från kommersiell sexuell exploatering. En målbild som känns övermäktig. Sanningen är nog att det alltid kommer att finnas, säger hon.
Men för nå dit behöver man bland annat se till att efterfrågan sjunker, menar hon.
– Det arbetet måste börja tidigt. Vi behöver prata med unga killar om samtycke och integritet och om vad dagens maskulinitetsnormer leder till. Att köpa rätten till någons kropp ska aldrig vara okej, det är våld. Vi måste få till en kollektiv syn på att det prostitution är en våldsutsatthet, säger hon.
Utöver det behöver även de som utsatts få den hjälp och det stöd de behöver.
– Den absoluta majoriteten vill inte vara i prostitution. Många som utsätts drabbas av psykisk ohälsa och kan få självmordstankar, PTSD eller börja missbruka för att orka med. Därför krävs traumabehandlingar, stöd och hjälp för de drabbade, säger hon.
En Sifo-undersökning från januari 2022 visar på att 22 000 barn och unga i åldrarna 15 till 19 år kan ha blivit utsatta för kommersiell sexuell exploatering. Det motsvarar en elev i varje klass i årskurs nio och på gymnasiet. Hälften av ungdomarna har blivit utsatta på nätet och hälften har träffat förövaren fysiskt.
– Det är alltså mycket vanligare än vad många tror och det kan drabba vem som helst. Men riskfaktorerna är framförallt fattigdom, missbruk, våld i hemmet, sexuella övergrepp som barn eller tvång.
Hon berättar att den vanligaste gruppen är papperslösa migranter som hamnat i Sverige och i prostitution via trafficking.
Att köpa rätten till någons kropp ska aldrig vara okej, det är våld.
Saga Brodersen, ordförande Inte din hora
– Att nuvarande regering dessutom föreslår att migranter i prostitution ska utvisas för bristande vandel är sjukt. Det lägger skulden på kvinnan, när det i själva verket är förövaren som begår ett brott, säger hon.
Den svenska sexköpslagen infördes 1999 och innebär att det är olagligt att köpa sex, inte att sälja. I och med detta är efterfrågan och förövaren kriminaliserad, däremot inte personen som prostituerar sig. Däremot får inte prostituerade brottsofferstatus i Sverige, vilket betyder att utsatta varken har rätt till målsägandebiträde, skadestånd eller brottsofferstöd. Det är något som Inte din hora vill ändra på.
– Utöver det finns ganska många kryphål för förövaren, speciellt när det gäller personer under 18 år. Det behövs även kompetenshöjande insatser inom bland annat vård och socialtjänst och antalet stödverksamheter måste öka över hela landet, säger hon.
Ottarpriset innebär att ni får 10 000 kronor från Arbetaren. Vad kommer ni använda pengarna till?
– Det har vi inte bestämt än, men vi håller ju på att utarbeta material till framtida stödgrupper så det kanske kommer att gå dit. Det hade även varit kul att få till en träff med alla medlemmar runt om i landet, säger hon.
