Syndikalistiska Hotell- och restaurangsyndikat genomförde på fredagen en omfattande informationskampanj på de hotell i Stockholmsområdet som vägrat gå med på det så kallade registerkravet.
Genom att införa ett register över minimilöner bland hotell- och restaurangarbetande papperslösa kan Hotell- och restaurangsyndikatet på ett enkelt sätt få både överblick och makt över lönesättningen. Men arbetsgivarna vägrar.
– Registret är en prislista som hotell- och restaurangarbetarna själva beslutat om, och gäller för alla arbetare inom branschen. Alltså oavsett om man har svenskt medborgarskap, söker uppehållstillstånd eller befinner sig i Sverige ”illegalt”, säger Ruben Tastas-Duque, drivande inom Registret, till Arbetaren.
Kampanjen startade tidigt på fredagsmorgonen då två minibussar med 20-talet personer engagerade i papperslösas situation lämnade SAC:s kontor på Sveavägen för att, iklädda gula strejkvästar, uppmärksamma registerkraven och dela ut informationsblad till anställda på hotellen. Bussarna fortsatte sedan med tvåtimmars mellanrum fram till 22-tiden på fredagen att hämta upp tillströmmande som ville engagera sig.
– I måndags skickade vi ut mejl till samtliga hotell i Stockholmsregionen där vi presenterade våra krav gentemot arbetsköparen. Endast ett fåtal svarade med hänvisning till arbetsgivarorganisationen Sveriges Hotell och Restaurangföretagare som hade ombett de anslutna hotellföretagen att varken anta våra krav eller svara på vårt mejl. Det är därför som denna aktion nu blir nödvändig, säger Tastas-Duque.
De tre krav man ställer på hotellföretagen är att de inför registerlön åt alla då kollektivavtalen inte fungerar eftersom lönenivåerna enligt syndikalistiska Hotell- och restaurangsyndikat ligger alltför lågt. Man menar också att kollektivavtal endast fungerar som en papperstiger och att en helt annan lön betalas ut i praktiken. Genom svarta löner och genom att företagen utnyttjar papperslösa immigranters utsatta position hamnar branschlönen på 40-50 kronor netto i timmen med en arbetstid på 12-13 timmar per dag.
De andra två kraven handlar om papperslösa arbetares ständiga risk att utvisas och bli av med sin anställning. Därför kräver man att företagen ska ordna med uppehållstillstånd till dem som nu arbetar så kallat illegalt med hänvisning till regeringens nya omstridda lag som underlättar arbetskraftsinvandring och som säger att den som har arbete har rätt till tvåårigt uppehållstillstånd. Därutöver kräver man att företagen som anlitar arbetskraften ska återanställa och betala återresan till Sverige för varje anställd som utvisas. Detta för att komma åt de företagare som anger sin personal till polisen innan lönen betalas ut och därmed utnyttjar situationen för gratisarbete.
Kritiken som förts fram mot registret och mot att organisera papperslösa är att det skulle förstärka ett A- och B- lag på arbetsmarknaden, där B-laget med minimilönerna skulle sänka lönenivåerna för A-laget. Men åt den kritiken fnyser Tastas-Duque.
– Vår prislista är högre än kollektivavtalen så det stämmer inte. Och kollektivavtalen kan arbetsköparna alltid bryta mot utan någon risk. Visst, man kan stämma företaget om de bryter mot det, men det företag som bryter mot Registret sätts i blockad direkt, säger Tastas-Duque.