På pappret ser det ut som att storstadsbor lever mer klimatvänligt än andra. Men räknas även konsumtionen och flygresandet med blir siffrorna annorlunda. Då väger det jämnt mellan stad och land.
Stockholmspolitikerna försitter inte en chans att berätta hur klimatsmart det är att leva i storstaden: att stockholmarna bara står för utsläpp motsvarande fyra ton koldioxid om året jämfört med rikssnittet på sex ton.
Nästa år är Stockholm Europas miljöhuvudstad och målet är att ytterligare minska stadens klimatpåverkan tills dess. Men att det är mer klimatvänligt att leva i storstaden jämfört med en mindre ort eller på landsbygden stämmer bara om man utelämnar utsläppen från konsumtionen av varor som produceras på andra håll liksom flygtrafiken. Räknas detta in är stockholmarnas energianvändning något högre än för riket i övrigt.
– Stockholmarnas dagliga resor kräver mindre energi på grund av bra kollektivtrafik, men det tas ut av flygresorna. Stockholmare flyger enormt mycket mer än folk från övriga landet, säger Mattias Höijer på institutionen för miljöstrategisk analys på KTH.
När det gäller fritidsresorna står Stockholmsbor för dubbelt så mycket resande. Medan tjänsteresor är tre gånger fler för stockholmarna än resten av landet.
Mattias Höijer har studerat Stockholms befolknings energianvändning som medförfattare till boken Bilder av framtidsstaden. Förutom det omfattande flygresandet gör en mer omfattande konsumtion att energianvändningen ökar. De produkter som konsumeras har i de flesta fall tillverkats utanför Stockholmsområdets gränser, i andra delar av Sverige eller i övriga världen. Den ökade energianvändningen som detta ger upphov till har en stor klimatpåverkan eftersom 85 procent av världens energi är från fossila bränslen.
Jonas Åkerman, forskare på samma institution, tycker att Stockholm Stad beräknar utsläppen per person på ett konstigt sätt.
– Deras beräkningar gör att det kan slå väldigt olika eftersom beräkningar för en region eller ort påverkas mycket av vilka industrier som finns där. En liten ort som har ett stort stålverk kan i så fall få väldigt höga utsläpp per person.
Han påpekar att Stockholm inte har några större industrier att tala om, kolkraftverket i Värtahamnen tillhör undantagen.
Förutsättningarna för ett ekologiskt hållbart liv är minst lika bra i en stad som på landsbygden, menar Jonas Åkerman.
– Men det är inte alltid så att man utnyttjar den potentialen. Man reser ändå en hel del med bil och flyger mycket.
En förklaring till detta är att inkomstnivåerna i Stockholm är mycket högre än landet i övrigt och med högre inkomst följer generellt en högre klimatpåverkan.
Stockholms stads miljökontor som ligger bakom siffrorna om stockholmarnas utsläpp menar att man valt att använda den beräkningsstandard som är den gängse i jämförelser mellan olika regioner och länder. Det vill säga den som FN:s klimatpanel IPCC har utformat.
Nyligen skickade staden ut en handbok för hur invånarna ska kunna bli mer ”klimatsmarta”. Den tipsar om att minska klimatpåverkan genom att dra ner energikonsumtionen i hemmet, men säger inget om konsumtionen eller flygresorna.
– Vi uppmanar folk att tänka efter när de till exempel ska göra en resa, om det går att ta tåget i stället. Men vårt mål är att minska de utsläpp som vi som bor i Stockholmsområdet kan påverka själva. Alltså inte flygresor eller varor som produceras någon annanstans, säger Helena Öman som är pressekreterare på miljö- och trafikroteln i Stockholm.