Det krispaket som Sverige och världen behöver just nu är syndikalisternas, utropade SAC:s förhandlingssekreterare Erik Mägi i sitt tal när demonstrationståget hade nått Bältesspännarparken.
– För det första: var solidariska med era arbetskamrater. För det att andra: organisera er. Och för det tredje: ta över arbetsplatsen och sparka ut cheferna. Kapitalismen skapar kriser – vi skapar lösningar! ropade han, citerande årets huvudparoll för Göteborgsdemonstrationen och möttes av ett de största jublen.
Syndikalisterna startade som brukligt från Masthuggstorget, där det Frihetliga första maj-tåget anslöt. Vädret var en sommardags och de röd-svarta fanorna vajade inte bara mot bakgrund av en blå regeringspolitik, utan mot en lika djupblå himmel.
Den frihetliga demonstrationen bestod av ett par hundra personer, som efter frukost på Linnéplatsen, dansade och tågade till Masthugget under parollen ”Allt hänger ihop! enad kamp mot rasism, kapitalism, militarism, sexism, köttindustrin, homofobi och fascism.”
När syndikalistmarschen satte fart kunde arrangörerna konstatera att åtminstone dubbelt så många hade anslutit jämfört med förra året. Då var det ösregn.
Göteborgs LS av SAC hade beslutat att alla slagord skulle vara knutna till klasskampen, förklarade Hugo, presstalesperson för Göteborgs LS, som inte vill ställa upp med sitt efternamn.
– Även om det är en fråga vi ställer oss bakom, behöver den inte nödvändigtvis tas upp på första maj. Djurrätt till exempel hör hemma i djurrättskampen och inte i klasskampen.
Om årets paroll sade han: ”Vi har en internationell ekonomisk kris som slår mot arbetarklassen, men det är inte arbetarklassens fel.”
En av deltagarna i tåget var Andreas Björklund, som hade treåriga dottern Sally i famnen.
– Jag tycker bra om den här dagen. Det är min födelsedag och det är arbetarnas dag. Jag gör detta för att åtminstone en gång om året visa att det finns en opposition mot den vardagliga lunken. Jag vill visa att det kan vara på ett annat sätt, att det faktiskt kan bli annorlunda.
Angelica Larsson, som tågade tillsammans med Majja Karlsson, höll i skylten ”Sjukskriven och värdefull”.
– Det känns bra att vara här, och jag hoppas att jag gör någon skillnad, sade hon och förklarade sitt plakat: hon upplever att sjukskrivna i dag tvingas slåss med myndigheterna för att ens få rätt till ersättning, men att alla människor i stället borde betraktas som värdefulla.
Framme vid Bältesspännarparken talade Zola Runsten, styrelsemedlem i Göteborgs LS. Hon jämställde det rådande ekonomiska systemet med religionen, och ansåg att dess troende anhängare på grund av krisen blivit agnostiker.
– Vi är ateister, som vägrar erkänna kapitalismen, sade hon och avslutade med orden: ”Utan oss arbetare finns inget samhälle!”, vilka möttes av rop och applåder.
Coco, Angel och Estella från det syndikalistiska Registret i Stockholm höll ett kort anförande där de hyllade Registrets sätt att organisera papperslösa arbetare.
Innan den tretusenhövdade folksamlingen stämde upp i Internationalen talade Erik Helgesson aktiv i Hamnarbetarförbundet. Han tackade Göteborgs LS för stödet i kampen och manade till fortsatt stöd under de strejker som väntar i hamnen i maj.
– Vi kommer att slåss för vår rätt att representera våra medlemmar i förhandlingarna om arbetsvillkoren, sade han.
Efter allsången löstes firandet upp, och delar av gruppen fortsatte till den frihetliga första maj-festivalen på kulturhuset Underjorden i Göteborg.
Första maj i Göteborg bestod av som vanligt av en rad olika demonstrationer och hos Vänsterpartiet var Lars Ohly huvudtalare.
