Den 3 november åtalas 26 strejkvakter i Malmö tingsrätt. De anklagas för egenmäktigt förfarande och ohörsamhet mot ordningsmakten i samband med en facklig blockad 2006. Det är ett historiskt åtal och polisingripandet mot den fackliga blockaden är ett brott mot grundlagen, menar Peter Jacobsson från Malmö LS av SAC.
Rättegången mot SAC:s strejkvakter inleds den 3 november i Malmö tingsrätt. Det är ett ovanligt åtal där 26 tilltalade ska trängas in i en enda av tingsrättens rättegångssalar. Det är också ett historiskt åtal, aldrig tidigare i Sveriges historia har så många fackföreningsmedlemmar anklagats för brott i samband med en arbetsplatskonflikt.
Åtalet är också speciellt eftersom det bygger på ett ifrågasatt brutalt ingripande av den skånska polismyndigheten. Polisen upplöste den fackliga blockaden genom att pepparspreja och släpa bort de fackföreningsmedlemmar som stod utanför arbetsgivaren för att uppmana kunder och anställda att lämna arbetsplatsen.
SAC låg sedan november 2006 i konflikt med en restaurang i centrala Malmö sedan en av cheferna, tillika delägare, misshandlat och avskedat en anställd medlem. Efter upprepade förhandlingar, där restaurangens ledning vägrade ta ansvar för övergreppet, varslades om stridsåtgärder och restaurangen försattes i blockad. Syftet var att teckna ett kollektivavtal som skulle säkra arbetstagarnas rättigheter.
Att polisen, som representerar staten, ingriper i en arbetsmarknadskonflikt är en ny företeelse. Efter händelserna i Ådalen 1931, när polis och militär sköt ner strejkande arbetare och sympatisörer, slöts en ömsesidig överenskommelse mellan arbetarrörelsen och staten om att staten skulle stå neutral i arbetsmarknadskonflikter.
Neutralitetsprincipen har bekräftats genom åren. I Norrköping 1980 valde polisen att inte ingripa i en arbetsplatskonflikt mellan Hamnarbetarförbundet och hamnarbetsgivarna med hänvisning till neutraliteten. Händelsen anmäldes till justiekanslern, som inte kritiserade Norrköpingspolisens beslut och även rekommenderade Rikspolisstyrelsen att utarbeta riktlinjer för polisen i arbetsmarknadskonflikter.
I de riktlinjer som sedan skrevs fastslogs att polis inte ska ingripa så tillvida det inte betingas av ett väsentligt ordnings- eller säkerhetsintresse. Att strejkvakterna i Malmö störde en arbetsgivares verksamhet genom att uppmana kunder och anställda att lämna restaurangen kan knappast ligga i ett väsentligt ordnings- eller säkerhetsintresse från polisens sida. Kanske från arbetsgivarens sida – men å andra sidan hotar alla fackföreningar och organiserade arbetare arbetsgivarnas ordnings- eller säkerhetsintresse när de kräver sina rättigheter.
Polisens ingripande mot den fackliga blockaden i Malmö är historiskt unik eftersom grunden för detta var att restaurangen hade rätt att fritt bedriva sin näringsverksamhet. Målsägande i åtalet är följaktligen restaurangen och inte de enskilda kunder eller anställda som påstods ha hindrats från att komma in.
Polisen tog parti i konflikten och hävdade att den fackliga blockaden störde den allmänna ordningen. Åklagaren tycks mena att fackföreningars grundläggande syfte, att störa en arbetsgivares verksamhet genom strejker eller blockader, i sig kan betraktas som en störning av den allmänna ordningen. Polis skulle därmed ha rätt att ingripa i liknande fackliga blockader genom brutala våldshandlingar.
SAC menar att polisingripandet stred mot regeringsformen 2 kap 17 § som slår fast fackföreningars rätt att vidta stridsåtgärder mot en arbetsgivare om inte annat följer av lag eller avtal. Eftersom syftet med fackliga stridsåtgärder är att störa en arbetsgivares näringsverksamhet så hade polisingripandet inget lagligt stöd. Därför menar SAC att åtalet mot strejkvakterna ska ogillas.
I dagens samhälle blåser det högervindar. Attackerna på a-kassan och sjukförsäkringarna följs nu av att högerkrafterna direkt försöker ge sig på arbetarnas fackliga rättigheter med hjälp av det statliga våldsmonopolet. Det är dags för hela fackföreningsrörelsen att ta strid mot högerspöket. Stöd de åtalade Malmö26.