Susannah Ordoubadian kryssar fram i trängseln mellan bokborden tillsammans med sin kompis. Hon säger att hon älskar att läsa och försöker ta sig tid till det, även om det är svårt ibland.

– Jag har sett Uje Brandelius och Susanne Osten i ett samtal om barnkultur, de höll med varandra för mycket tycker jag, men de hade en del poänger. Susanne Osten sade att man ska ge barnen all kultur, utan värdering.

Vad ska du göra nu?

– Gå på passet om politisering av kulturpolitiken, säger Susannah Ordoubadian.

Kvällsaktiviteterna var omfattande under Littfest med bland annat seminarier och musik på både Bildmuseum och Norrlandsoperan.

Samtidigt ordnade en rad aktörer aktiviteter ute på stan. Umeås Bokcafé Pilgatan arrangerade traditionsenligt releasefest för ett nummer av den Norrländska litterära tidskriften Provins.

Mattias Nilsson är Umeåbo och bibliotekarie. Han har tidigare besökt festivalen på helgen, och gick för första gången på Littfest med jobbet på fredagen i år.

– Det var mycket som var bra. Något som jag kommer minnas är dansgolvet på Bildmuseum på fredag kväll. Jag har köpt några böcker också, och spräckt min budget, säger Mattias Nilsson.

– Efter att lyssnat på Kim Thúy kommer jag ge hennes böcker en ny chans, hon var en sådan härlig personlighet.

Kim Thúy från Kanada med vietnamesiskt ursprung har bland annat skrivit Ru och Smaker från Vietnamn – en familjehemlighet.

Det är tre personer som jobbar deltid för föreningen Littfest under hela året för att arrangemanget ska bli av. Runt festivalen blir det mycket mer arbete än så, säger en av dem, Patrik Tornéus. Han tycker att det är jättekul att befinna sig mitt i vimlet bland medverkande, publik och volontärer.

– Det känns som vi har lyckats skapa den lilla stora festivalen. Vi startade Littfest för att vi vill flytta litteraturscenen till Norrland, och när det väller in medverkande och publik, så har det ju lyckats. Man blir varm i hjärtat, säger Patrik Tornéus.

Littfest är något vi anordnar för människor som är intresserade av litteratur, de är vår publik.
Patrik Tornéus, arrangör av Littfest

Festivalen startade 2007  och har den uttalade ambitionen att vara en motrörelse mot bokbranschens kommersialisering. Det som började som en liten gräsrotsfestival blev sedan den ideella föreningen Littfest och har vuxit så det knakar. De senaste fem åren har det enligt Patrik Tornéus varit ungefär lika stor publik. I fjol var det 19 000 seminariebesök.

– Littfest är något vi anordnar för människor som är intresserade av litteratur, de är vår publik, den är inte i första hand till för branschen.

Samtidigt är seminarierna på Umeå Folket Hus och de publika kvällsaktiviteterna bara en liten del av vad föreningen gör. De deltar i en rad projekt, inte minst i olika internationella samarbeten.

Jag tycker att det är bra med samtal om litteratur och skrivande, det gör att vi kan förstå saker och ting, och förstå varandra.
Agneta Henriksson, besökare

Agneta Henriksson har varit på Littfest många gånger och går dit både fredag och lördag i år. Hon säger att hon inte är särskilt intresserad av litteratur.

– Jag är mest intresserad av olika ämnen. Det gör att jag kan blir besviken på olika utfrågningar, för om man inte kommer fram till något då blir det för ytligt.

Hon nämner seminariet ”När slutar familjen vara en familj?” som leddes av Helena Fagertun som samtalade med Jonas Hassen Khemiri och Amanda Svensson.

– Den var intressant. Jättebra med inspel från olika håll.

– Jag tycker att det är bra med samtal om litteratur och skrivande, det gör att vi kan förstå saker och ting, och förstå varandra, det är ju det man vill, säger Agneta Henriksson.

I Umeå Folkets hus rymmer den största salen Idun 1 200 personer. Den och flera av de mindre salarna blev fullsatta under årets Littfest, och alla tog det inte bra. En volontär berättar på måndagen efter Littfesthelgen i Sveriges Radio P4 Västerbotten att han fick utstå både verbalt och fysiskt våld. Volontären säger till radion att han blev slagen och nypt.

Patrik Tornéus säger att de beklagar vad som hände, och att de diskuterar hur de ska utveckla logistiken.

– Vi har tabbat oss och förstod inte hur mycket folk som Ebba Witt- Brattström och Jörn Donner drar, så de var inte i Idun. Vi ska tänka på hur scenerna förhåller sig till  varandra, vi har bara en scen som tar 1 200 personer, går publiken inte dit så blir det problem på de andra scenerna, säger Patrik Tornéus.

Han betonar samtidigt att det bara är en promille av publiken som beter sig illa, och i fallet med den angripna volontären rörde sig om en äldre kvinna.

– Vi har gott om läkare och pensionerade professorer i stan, personer som är vana att få sin vilja att igenom.

Vad gör ni arrangörer såhär efter festivalen?

– Framförallt jobbar vi med år 2020, förbereder, tar kontakter. Vi har andra jobb att ta upp också. Erik åker i morgon med Veropolis till Kroatien och träffar europeiska kollegor, säger Patrik Tornéus.