Mordet på syndikalisten Björn Söderberg skakade ett helt land. Dådet den där oktoberkvällen 1999 var på många sätt kulmen på ett årtionde präglat av högerextremt våld. SAC:s generalsekreterare Gabriel Kuhn minns händelsen, trots att han inte bodde i Sverige vid den tiden, och lyfter fackföreningsrörelsens roll i kampen mot fascism och högerextremism.
– Det krävs både mod och civilkurage för att stå upp mot rörelserna på den yttersta högerkanten och det kan få allvarliga konsekvenser. Därför är det viktigt med ett brett kollektivt ansvar. Ingen ska behöva stå ensam som måltavla för nazisterna.
Gabriel Kuhn bläddrar i boken om SAC:s över 100 år långa historia och snurrar på stolen vid sitt skrivbord. På en svartvit bild tagen intill vattnet vid vad som ser ut att vara Norr Mälarstrand i Stockholm tittar Björn Söderberg in i kameran med ett allvarligt leende.
Bilden kan inte vara tagen många år innan mordet som chockade hela den svenska arbetarrörelsen. Björn Söderberg hade för Arbetaren avslöjat att nazistledaren Robert Vesterlund valts in i styrelsen vid den lokala fackklubben på deras gemensamma arbetsplats vid Svanströms lager.
Några veckor senare skjuts han till döds i sin lägenhet av den ökända nazisten Hampus Hellekant.
I Sverige råder chocktillstånd. En fackföreningsman mördad av nazister.
Solidaritetshälsningar från hela världen
Solidaritetshälsningarna till SAC:s huvudkontor på Sveavägen i Stockholm strömmar in från hela världen och manifestationerna till minne av Björn Söderberg samlar tiotusentals människor på gator och torg runt om i hela landet.
Gabriel Kuhn minns, trots att han inte flyttat till Sverige vid den tiden, och tänker tillbaka.

– Det här var ju innan sociala medier och en vän till mig från Tyskland hade precis flyttat till Umeå för att plugga. I stället för brev brukade vi skicka kassetter till varandra där vi läste in vad som hände i våra liv. Jag kommer ihåg att hon berättade om mordet och att hon samtidigt spelat in ljud från manifestationen någon vecka senare. Jag förstod ju att det här var något oerhört stort.
I dag, med en växande radikalhöger och med nationalistiska och nyfascistiska partier på ledande platser i flera av de europeiska parlamenten, kan fackföreningsrörelsen återigen spela en viktig roll i kampen mot de auktoritära rörelserna.
– Alla fascistiska idéer bygger ju på uppdelning av människor och starka hierarkier vars mål är att splittra. Men alldeles oavsett vilken strömning av den fackliga rörelsen man befinner sig i så finns det ju en värdegrund kring arbetarklassens enighet. Och det ligger ju i alla facks intresse att den värdegrunden finns kvar. Och jag tycker att SAC har en lång och stolt antifascistisk tradition. Från solidariteten med Spanien under det tidiga 1930-talet till kritiken av den svenska samlingsregeringen i inledningen av andra världskriget fram till i dag.
Tycker du att den samlade fackföreningsrörelsen jobbar tillräckligt med antifascistiska frågor i dag?

– Jag vågar egentligen inte uttala mig om de andra facken och vad de gör. Men det finns absolut väldigt många övertygade antifascister i alla fack även om det kanske inte är en prioriterad fråga längre. Och därför, tänker jag, vore det kanske inte så dumt med något slags tvärfackligt samarbete med tanke på vilket samhällsklimat vi har i dag, säger Gabriel Kuhn.
Då, 1999, präglades samtiden av nazistiska terrorattentat. Förutom Björn Söderberg, mördades poliserna Olle Borén och Robert Karlström brutalt av nazister i de så kallade Malexandermorden. En månad senare skadas en framstående vänsterjournalist som mottagit upprepade mordhot för sina avslöjanden om den svenska extremhögern tillsammans med sin åttaårige son när deras bil exploderar i ett nazistattentat utanför Nacka.
Tidigare under 1990-talet härjades Sverige av en lång rad andra rasistiska våldsdåd. Lasermannen, dödsmisshandeln av 14-årige John Hron utanför Kungälv, mordet på den homosexuelle ishockeyspelaren Peter Karlsson i Västerås och den asylsökande Gerard Gbeyo som brutal höggs till döds i skånska Klippan. Samtidigt brann flyktingförläggningar, en bomb detonerade i en skola där en förintelseöverlevare skulle föreläsa och nazister genomförde flera uppmärksammade rån. Vit makt-bandet Ultima Thule sålde 100 000 exemplar av sitt andra album För fäderneslandet och Ny demokrati tog sig in i riksdagen.
Pris till Söderbergs minne
I dag styr Sverigedemokraterna regeringspartierna M, KD och L genom det så kallade Tidöavtalet och fascismen är åter på uppgång.
Gabriel Kuhn funderar över utvecklingen.
– I ett europeisk sammanhang, som ju Sverige är en del av, är det tyvärr så att politiken gått långt åt höger. Både den ekonomiska politiken och samhällsklimatet i största allmänhet. Vi ser ju högerpopulistiska- och extrema partier som nått stora framgångar samtidigt som vi har de så kallade mittenpartierna som också gått längre högerut. Och även de socialdemokratiska partierna vars politik i dag nästan skulle ha setts som högerextrem tidigare.
Med den utvecklingen i åtanke. Om mordet på Björn Söderberg skett i dag tror du då att SAC skulle fått samma massiva stöd som för 25 år sedan?
– Jag hoppas ju naturligtvis det men samtidigt är det svårt att veta. Mordet var ju en extrem händelse och något som tack och lov inte händer särskilt ofta. Men visst tror jag det skulle väcka stor uppmärksamhet och leda till starka reaktioner. Titta bara på nazistattacken i Kärrtorp 2013 och den antifascistiska uppslutningen efter det. Men det är klart, någonstans där på högerkanten skulle det nog dras en gräns för stödet. Vi har ju partier i riksdagen där jag inte tror att vi skulle kunna förvänta oss någon solidaritet.
Finns det något vi kan lära av Björn Söderberg i dag?
– Det är ju det här med civilkurage. Men också att vi måste ställa upp för varandra och bygga sociala skyddsnät.
Varje år den 12 oktober delar SAC ut Civilkuragepriset till Björn Söderbergs minne. Vad betyder det?
– Först och främst är det ju ett pris för att hedra Björn så att hans värderingar och det han stod för inte glöms bort. Men det är också ett pris för att uppmärksamma betydelsen av civilkurage som är lika viktigt i dag som 1999. Förhoppningen är att det ska inspirera fler att våga visa civilkurage när det behövs.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.