[UTSTÄLLNING] Bloomsbury Spirit Artipelag Till den 30 september 2018 [BOK] Ta sig frihet. Bloomsbury, Indien och konsten att leva Ingela Lind Albert Bonniers förlag, 2018 Vad vore kulturlivet utan appropriering? För 100 år sedan frossade det brittiska konstnärskollektivet Bloomsburygruppen i intryck från indiska och ryska konstuttryck och skapade mönster till bland annat mattor, bokomslag och […]
Artipelag
Till den 30 september 2018
[BOK] Ta sig frihet. Bloomsbury, Indien och konsten att leva
Ingela Lind
Albert Bonniers förlag, 2018
Vad vore kulturlivet utan appropriering?
För 100 år sedan frossade det brittiska konstnärskollektivet Bloomsburygruppen i intryck från indiska och ryska konstuttryck och skapade mönster till bland annat mattor, bokomslag och kläder. Indien stod fortfarande under brittisk överhöghet och för flera av medlemmarna i gruppen var kronkolonin en guldgruva av självklar exotism att ta intryck av.
Det låter idag som en del av rofferiet, men på många sätt var tvärtom spridandet av asiatiska och afrikanska konstuttryck ett ifrågasättande av den kolonialismen, och av inhemsk formstränghet. Men ville kommunicera i stället för att erövra, och visa respekt för de underkuvade folkens kultur.
Konstnärsgruppen som startade i den bohemiska Londonstadsdelen Bloomsbury skrev journalistik, tryckte böcker, målade och samlade konst, filosoferade och ägnade sig åt stora fester, trädgårdsliv, matlagning, att älska varandra och göra barn lite kors och tvärs. De var framför allt systrarna Virgina Woolf och Vanessa Bell, Clive Bell, Vita Sackville-West, Roger Fry, Lytton Strachey, Duncan Grant, Dora Carrington och John Maynard Keynes.
I utkanten figurerade andra som drogs till den pacifistiska och sexuellt normkritiska hållningen, som E.M. Forster och Bertrand Russell. Vissa var stora begåvningar och fick framgångar inom sina egna eller nya genrer, andra var inspiratörer, och de flesta var starka excentriker. Gruppen var alltså i hög grad politisk, de motarbetade som Ingela Lind skriver ”all form av fundamentalism, militarism och hjältedyrkan”.
Gruppen var alltså i hög grad politisk, de motarbetade som Ingela Lind skriver ”all form av fundamentalism, militarism och hjältedyrkan”.
I Ta sig frihet. Bloomsbury, Indien och konsten att leva, utvecklar konstkritikern Ingela Lind de olika karaktärernas liv, verk och egensinne. Det är en flödande berättelse som också sätter in gruppen i sitt historiska sammanhang.
Konsten får också sin rätta plats och tyngd, annars försvinner den lätt i tjusningen kring gruppens sociala kontext, som vi kunnat se i till exempel filmen Carrington (1995), eller tv-serien Life in squares som visades på SVT 2015.
Lind har också arbetat som extern curator på den stora utställningen Bloomsbury Spirit, på Artipelag några mil utanför Stockholm. Där får man gå omkring i en modern ”tolkning” av Bloomsburygruppens värld, med stiliserat uppbyggda miljöer och en del inlånade föremål som mattor, annan inredning och konst.
Jag hade hellre önskat mig konsthallen fylld av noggrant återskapade miljöer, hundratals videoskärmar med dokumentärer, musik från tiden, återskapade kläder (i stället för ett rum med en av H&M uppsydd klädkollektion med inspiration från gruppen).
Känslan blir att utställningen blir den dörr som leder in till ett vidare utforskande efteråt via till exempel nätet. Till utställningen hör som tur är en mindre bok av Ingela Lind som sammanfattar gruppens medlemmar och verk. Annars blir det Virginia Woolfs (äkta!) glasögon och originalmålningar av Vanessa Bell och Duncan Grant som får hjärtat att klappa här.
Ändå i högsta grad värt en bussresa.