En historisk händelse. Så beskriver socialminister Annika Strandhäll den nya blocköverskridande överenskommelsen om att höja åldern för att kunna ta ut allmän pension. Samtidigt rasar många inom fackföreningsrörelsen över beslutet som de menar kommer att drabba främst personer med fysiskt ansträngande yrken.
Det är de två regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet som tillsammans med Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna kommit överens om det nya pensionssystemet.
Lägstaåldern för att ta ut allmän pension höjs nu från dagens 61 år till 64 år under den kommande tioårsperioden. Ett av motiven bakom beslutet är den ökade medellivslängden i Sverige.
FAKTA | ALLMÄN PENSION
Allmän pension är den statliga pension som Pensionsmyndigheten ansvarar över. Alla som arbetat eller bott i Sverige får allmän pension och den består av två delar: inkomstpension och premiepension. Den med låg inkomstgrund har rätt till så kallad garantipension.
Personer över 65 år med låg pension har rätt att ansöka om bland annat bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd som ett tillägg till pensionen.
Källa: Pensionsmyndigheten
– Jag tror att det finns en förståelse hos svenska folket att när vi lever allt längre så måste människor få möjlighet att arbeta längre, säger Liberalernas ekonomisk politiska talesperson Mats Persson till nyhetsbyrån TT.
Men överenskommelsen innebär, enligt många bedömare, ett hårt slag mot personer med fysiskt krävande jobb.
– Att höja pensionsåldern kommer att slå hårdast mot de som jobbar med kroppen i tunga yrken. Det gäller inte bara män i industrin utan kanske framförallt kvinnor i omvårdnadssektorn. Det är redan idag vanligt att dessa människor måste pensionera sig redan innan de uppnått pensionsålder, säger Fanny Hökby, informationsorganisatör på SAC Syndikalisterna, till Arbetaren.
Hon tror också att vetskapen om den höjda pensionsåldern kan komma att bidra till ytterligare stress förde som redan har det tufft på jobbet.
– Jag är rädd att fler kvinnor inte kommer kunna njuta av sin pension när den väl kommer på grund av allt tärande på deras kroppar, psyken och ekonomi, säger Fanny Hökby.
Många andra fackförbund är också starkt kritiska. Bland annat Byggnads, som menar att de som gynnas av den nya överenskommelsen är högutbildade tjänstemän som lever längre och har arbeten där yrkeslivet lätt kan förlängas in i 70-årsåldern.
– När jag är ute och träffar medlemmar hör jag ofta att många är oroliga och snarare känner att de inte kan arbeta fram till dagens pensionsålder. Sveriges byggnadsarbetare har ett hårt, slitsamt och farligt arbete. För många är diskussionen om att höja pensionsåldern svår att acceptera och förstå. Deras verklighet handlar istället om att orka arbeta ett helt yrkesliv, säger Byggnads ordförande Johan Lindholm i ett pressmeddelande.
För många är diskussionen om att höja pensionsåldern svår att acceptera och förstå. Deras verklighet handlar istället om att orka arbeta ett helt yrkesliv.
Johan Lindholm, ordförande, Byggnads
I pensionsgruppen, där samtliga riksdagspartier utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna ingår, och där beslutet alltså fattats har de även bestämt att höja rätten för att ta ut garantipension från 65 till 66 år. Samtidigt ska den som vill arbeta längre ha rätt att göra det. Gränsen höjs från dagens 67 till 69 år från och med år 2023.
Vänsterpartiet, som alltså står utanför pensionsgruppen, är mycket kritiska till överenskommelsen. I ett uttalande säger partiledaren Jonas Sjöstedt att de inte är negativa till att människor arbetar längre, men att de nya reglerna inte tar hänsyn till att många inte ens orkar jobba till 61 år, som alltså är den lägsta pensionsåldern idag.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson är positiv till det nya beslutet men har samtidigt sagt att hon också vill se stora satsningar på arbetsmiljöarbete för att fler ska orka stanna kvar i sina yrken längre.