I måndags natt skickades minst åtta personer med ett plan till Kabul. Beslutet att utvisa dem till Afghanistan kvarstod trots att Migrationsverket bara dagar innan hade gått ut med att säkerhetsläget i landet försämrats. – De hade inte fått den nya informationen eller fått prata med någon advokat, säger David Karlsson som var på plats och protesterade mot utvisningarna på Arlanda.
Bland de minst 12 personer som skulle utvisas till Afghanistan natten mot tisdag fanns journalisten Wares Kahn som bevakat både den afghanska regeringen och talibanerna. I en intervju med Blank Spot Project samma natt sade Wares Kahn att han i och med utvisningen skickades till sin död.
I sista stund benådades Wares Kahn och en person till, men minst åtta personer sattes på planet mot Kabul.
David Karlsson från nätverket #vistårinteut var en av dem som protesterade mot utvisningarna på Arlanda.
– Det gick fredligt till. När de skulle köra ut bussen från förvaret satte vi oss i vägen och polisen lyfte bort oss en och en. På Arlanda pratade vi med planets besättning och berättade för dem om vilka de skulle flyga. Planet lyfte till slut, men inte obemärkt, berättar han för Arbetaren.
Han säger att flera av dem som utvisades aldrig fick någon information om att Migrationsverket hade ändrat sin bedömning av säkerhetsläget i Afghanistan innan helgen. Därmed missade de möjligheten att överklaga sina utvisningsbeslut och ansöka om ett så kallat verkställighetshinder mot att utvisas.
Enligt polisen hann sex av dem ansöka om verkställighetshinder, men alla fick avslag.
– Formellt sett har Migrationsverket inte ansvar att initiera en ny prövning, men man borde sett till att de som stod i begrepp att utvisas åtminstone fick reda på det nya läget, säger Sanna Vestin, ordförande för Flyktinggruppernas riksråd, Farr, till Arbetaren.
Hur det hade påverkat deras individuella fall går inte att veta, säger hon, men menar att de ändå borde ha informerats.
Ehsan Yousuffi var också på Arlanda och protesterade under måndagsnatten. Han är engagerad i nätverket Hazara International som opinionsbildar kring den afghanska folkgruppen hazarers situation.
I Migrationsverkets nya ställningstagande om säkerhetsläget i Afghanistan definieras hazarer som en utsatt grupp, vilket de inte har gjort tidigare. Ehsan Yousuffi menar att det är positivt eftersom det kanske ökar chansen att få asyl.
Men samtidigt menar Migrationsverket att det inte pågår väpnad konflikt i provinserna Bamyan och Daikundi, där befolkningen till största del utgörs av hazarer. Ehsan Yousuffi är rädd att det kanske innebär att folk utvisas till internflykt i de områdena.
– Även om det inte är inbördeskrig där är provinserna beroende av import av råvaror från andra delar av landet. Det är väldigt dyrt, och att resa själv är inte säkert eftersom man måste passera talibanstyrda områden, säger han till Arbetaren.
Även Sanna Vestin säger att det är oklart vad Migrationsverkets nya ställningstagande kommer att innebära i praktiken.
– Vi vet inte hur avgörande det är att man definierat nya utsatta grupper, till exempel personer som bryter mot afghanska normer. Tar man hänsyn till det borde många ungdomar inte kunna skickas tillbaka eftersom de varit borta från landet så länge. Men det finns en risk att fler utvisas till internflykt i Kabul eller andra platser i stället.