“Innehållet i de bilder Rickard Jomshof delat visar på den globala fascistiska rörelsens kontaktytor och gemensamma ideologiska referenspunkter.” Shabane Barot om ursprunget till grovt islamofoba begrepp som “Rape Jihad”.
I mitten av september meddelade Sverigedemokraten Rickard Jomshof – ett av partiets tyngsta namn – att han är misstänkt för hets mot folkgrupp och kliver av posten som ordförande i Riksdagens justitieutskott. Misstanken om brott är baserad på de två teckningar Jomshof delat i sociala medier, vars innehåll har beskrivits som satiriskt, antimuslimskt eller rasistiskt beroende på vem som tillfrågas.
Den ena teckningen ska föreställa en muslimsk familj som på bästa trojanska hästvis flyttar in i huset ”Europa” för att sedan tända eld på det. Den andra teckningen avbildar en pakistansk jihadist som räddas ur havets vågor och tas ombord på båten ”England”; en tjänst han återgäldar genom att attackera båtens övriga passagerare med en åra på vilken texten ”Rape jihad” står skriven.
Jomshof har själv beskrivit det hela som politisk satir och varnar för ett ”Sverige av blasfemilagar”. Vapenbrodern Mattias Karlsson har ”i upplysningens namn” återpublicerat hans inlägg som en utmaning mot samhällets trångsynthet. Förmågan att göra anspråk på i princip vilken politisk position som helst inklusive motståndarens – som urfolkens försvarare eller upplysningens tillskyndare – är en av Sverigedemokraternas retoriska styrkor.
Åklagarens motivering präglas av bristande intresse
Yttrandefrihetsexperter, ledarskribenter och jurister har tyckt till – kan detta röra sig om hets mot folkgrupp?
Åsikterna går isär men många verkar överens om att bildernas innehåll skulle kunna uppfylla brottsrekvisiten för hets mot folkgrupp. Under torsdagen meddelade dock Joakim Zander, chefsåklagare på särskilda åklagarkammaren att åtalet läggs ner: Jomshofs avsikt ”har varit att visa att det bland migranter och invandrare finns de som begår brott”. Därmed kan Jomshof återtillträda som ordförande i justitieutskottet.
Det är inte min sak att avgöra om Jomshof gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp i lagens mening men såväl debatten som åklagarens motivering präglas av bristande intresse för och kunskap om bildernas politiska kontext och referenspunkter.
Begreppet ”Rape Jihad”, som yttrandefrihetsdebattören Nils Funcke menar är riktat specifikt mot jihadister är i själva verket hämtat från den indiska fasciströrelsen, där det tillsammans med de besläktade begreppen love jihad, prayer jihad och corona jihad cirkulerar i en den grovt islamofoba hindunationalistiska miljön, där pogromer riktade mot muslimer, kristna och daliter tillhör vardagen. Bildernas kan liknas vid de antisemitiska karikatyrer, förlåt ”politiska satirteckningar” som cirkulerade i tredje riket.
Love jihad är ett begrepp som används för att misstänkliggöra kärleksrelationer mellan indier av blandad religiös bakgrund. Muslimska indiska män som gifter sig med hinduiska kvinnor anklagas för att bedriva en form av religiös krigsföring riktad mot den hinduiska majoritetsbefolkningen.
“Rape Jihad” – direkt taget från den indiska fasciströrelsen
Begreppet rape jihad fungerar på samma sätt – den framställer muslimer som våldtäktsmän med ett ideologiskt syfte. Indiens ledande politiska parti, Bharatiya Janata Party (BJP) och den associerade paramilitära rörelsen Rashtriya Swayamsevak Sangh (RSS) använder begreppen i sin politiska propaganda. Anklagelserna om prayer jihad och corona jihad bygger på samma figur: i det första fallet framställs den muslimska bönen (namaz), som jag tidigare skrivit om som en slags territoriell aggressionshandling.
Corona jihad är i analogi med detta en konspirationsteori baserad på idén om covid-19 som ett muslimskt biologiskt vapen. Att mannen på den teckning Jomshof delade är pakistanier är också signifikativt för sammanhanget: indiska muslimer anklagas regelmässigt för att hysa lojalitet med Pakistan och utdefinieras som pakistanier – en muslim kan enligt denna logik inte vara indier.
Dessa begrepp används alltså av Indiens statsbärande parti och är led i en eskalerande hatkampanj riktad mot landets religiösa och etniska minoriteter.
Innehållet i de bilder Rickard Jomshof delat visar på den globala fascistiska rörelsens kontaktytor och gemensamma ideologiska referenspunkter. Att framställa bilderna som en kritik mot jihadism är att sanktionera innehållet i den statliga terrorkampanj som riktas mot Indiens muslimer, vars motsvarighet Jomshof förmodligen drömmer om att se i Sverige.
