Vad gör det med oss när vi äger mer än vi behöver? Och är vi beredda att ge upp möjligheten att få ännu mer, om nöden kräver det? Moa Candil i en reflektion över de stora skillnaderna inom medelklassen.
Jag skjutsar ett av barnen till en kompis. Kör ner mot Visby lasarettet, in i området med stora villor och gigantiska trädgårdar, området där bara läkare har råd att bo. Kompisens pappa är i full färd med att återställa hemmet efter sommarens uthyrning. ”Vi får 80 000 bara för Almedalsveckan så det är ju pengar man inte kan vara utan direkt hehe”. Nähä, hehe, nä visst. Jag säger hej då till barnet och åker hem till min hyresrätt och tänker på allt jag kunnat göra med 80 laxar…
I boken Medelklass – 200 år i samhällets mitt går ekonomhistoriker Lovisa Broström igenom den svenska medelklassens framväxt och utveckling, med hopp om en återuppväckt klassmedvetenhet, klassolidaritet och dito handling.
Att det svenska välfärdssamhället kunde växa fram byggde på en gemensam identifikation som löntagare, menar Broström. ”Även om medelklassen och den övre medelklassen kan känna sig långt från arbetarklassen och de fattigare lagren, både vad det gäller normer och livsstil, finns det många ekonomiska frågor som förenar merparten av medelklassen med arbetarklassen och de fattigare lagren i samhället.”
Hon har så klart rätt i sak, Lovisa Broström. Ändå är känslan som jag bär med mig sommaren 2024 främst hur stora skillnaderna är mellan oss i medelklassen. Mellan dem som med höga löner kan köpa stora hus och sen hyra ut husen och bli ännu rikare. Och oss, som försöker få pengarna att räcka varje månad efter den senaste hyreshöjningen.
Äga mer än vi behöver
Vi lever i en tid när målet tycks vara att bli så rik som möjligt. Att ha ett helt okej jobb med en lön som räcker till den 25:e är inte tillräckligt. Det kan inte vara tillräckligt! Inte när det finns så mycket pengar därute som lika gärna skulle kunna vara dina.
Har du pengar över som ligger och samlar damm på ett sparkonto? Usch! Pengarna måste röra på sig, växa. Investera i fastigheter, i aktier, köp och sälj. Du kan bli rik utan att gå utanför dörren! Barnbidraget – använder du det till blöjor och vinterskor? Oj då! Bara ett litet tips: Placera det i fonder i stället, så kan du kanske räcka över en mille på barnets 18-årsdag. Grattis älskling! Lycka till med fortsatt kapitalförvaltning.
Vad gör det med oss att äga mer än det vi behöver? Vad gör det med ett samhälle, när alla som kommit upp några steg i Maslows behovstrappa förväntas bli kapitalister och tjäna pengar på dem som är kvar där nere? Vad gör det med en politisk rättviserörelse, när medelklassen går in i rollen som ägare i den globala kapitalismen genom några klick i Avanza-appen?
Vad är vi beredda att förlora?
Att äga eller inte äga. Kanske är det vad som avgör hur vi identifierar oss, solidariserar och handlar i senkapitalismen? Vad vi äger, men också: Hur vi hanterar ägandet. Vad vi är beredda att förlora. Är du beredd att låta din bostad användas av flera, när krigen eller krisen står vid dörren och knackar på?
Kommer du att säga nej till 80 lax i semesterkassan, om det är SD som vill hyra din villa? Är du okej med att pengarna du lagt i fonder övergår till arbetarna som skapar det värde du vill kapitalisera på?
Är du beredd att störta kapitalismen, även om du personligen förlorar på det?
Jag hoppas att jag är, men jag har å andra sidan inte särskilt mycket att förlora.
