Den 1 augusti är det fem år sedan strejkrätten inskränktes. Det hela hade sin upprinnelse i Göteborgs hamn. Den så kallade Hamnkonflikten kom nämligen att sätta igång en omfattande debatt om strejkrätten i Sverige. Vad var det egentligen som hände och hur har lagförändringen påverkat fackföreningsrörelsen?
I Göteborg ligger den största containerhamnen i Skandinavien – APM Terminals Gothenburg. Hamnen hanterar cirka 50 procent av Sveriges containerhandel vilket innebär att många svenska företag är beroende av hamnen för import och export.
För hamnarbetare finns det två huvudsakliga fackförbund: Hamnarbetarförbundet och Transportarbetareförbundet. I Göteborgs hamn är majoriteten av arbetarna anslutna till Hamnarbetarförbundet och medlemmar i dess avdelning fyra: Hamnfyran.
Hamnarbetarförbundet är inte med i LO eller någon annan facklig centralorganisation. Fram till 2019 var de inte bundna till något kollektivavtal med APM Terminals och därmed inte heller till fredsplikten – en avtalad – ensidig eller ömsesidig- plikt mellan arbetsköpare och arbetstagare, att inte inleda stridsåtgärder under tid ett avtal löper.
Hamnkonflikten – för större inflytande
Hamnkonflikten, som pågick mellan 2016 och 2019, handlade i grova drag om att Hamnfyran ansåg att de motarbetades av arbetsköparen APM Terminals, bland annat genom att utestängas från förhandlingar. De ville också få ett större inflytande i hamnen där en majoritet är anslutna till just Hamnarbetarförbundet.
– Vi fick ingen facklig tid, vi fick inte ha våra skyddsombud längre. Det var det som föranledde att vi var tvungna att konflikta för ett eget kollektivavtal, säger Martin Berg, ordförande för Hamnarbetarförbundet till Arbetaren.
För att sätta press på arbetsköparen tog facket till flertalet stridsåtgärder, såsom strejk och blockad. Medan arbetsköparen svarade med bland annat lockout och genom att ta bort rättigheterna för Hamnarbetarförbundets förtroendevalda, något som drabbade Martin Berg.
– När jag skulle göra uppdrag för fackförbundet sa de att jag inte hade rätt till att ta facklig tid, säger Martin Berg.
Hamnarbetarförbundet ville ha praxis på pränt
Christer Törnqvist är strejkexpert och lektor vid Högskolan i Skövde. Han beskriver varför Hamnarbetarförbundet ville teckna ett eget, rikstäckande kollektivavtal.
– Det som hade varit praxis ville Hamnarbetarförbundet ha på papper eftersom de kände sig hotade. Tidigare hade man haft lokala avtal och en praxis att förhandla på samma sätt som Transport, säger Christer Thörnqvist.
Hamnkonflikten startskott för debatt om strejkrätten
Konflikten i Göteborgs hamn kom att sätta igång en omfattande debatt om strejkrätten i Sverige.
I början av 2017 skickade Svenskt Näringsliv ett brev till dåvarande arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) med krav på lagförändringar, eftersom ”hamnstrejken i Göteborg visar på allvarliga brister i de lagstadgade konfliktreglerna på arbetsmarknaden”, enligt organisationen.
– Vi vill ha förändringar som gör att ett tecknat kollektivavtal innebär fredsplikt, sa Peter Jeppsson, dåvarande vice vd i Svenskt Näringsliv, till Sveriges Radio dagen efter att brevet skickats.
Flera stora svenska företag stämde in i kritiken mot strejkrätten och krävde en ändring av lagen så att bolag med kollektivavtal inte ska kunna drabbas av strejk.
– Det absolut avgörande för att det här kom igång var hamnkonflikten som hade hållit på av och till i flera år, säger strejkforskaren Christer Thörnqvist.
Regeringen tillsatte utredning om strejkrätten
I slutet av maj 2017 meddelade regeringen att en utredning av strejkrätten skulle tillsättas.
– Den svenska modellen måste självklart kunna fungera också i Göteborgs hamn. Situationen i hamnen är allvarlig och innebär ett hot mot svensk ekonomi och jobben, sade Ylva Johansson då i samband med en pressträff.
Många kritiker till den nya lagen menade att förändringar skulle leda till ”avtalsshopping”, alltså att man väljer ett avtal som är ”billigare” och ställer olika fackliga organisationer mot varandra. Med det skulle arbetarnas inflytande minska och därmed maktbalansen svänga än mer till arbetsköparnas fördel.
Inledningsvis var majoriteten av LO-förbunden negativa till förslaget om en begränsad strejkrätt – 12 av 14 sa kategoriskt nej. De enda två förbund som kunde tänka sig en lagförändring i början av 2018 var IF Metall och Handels.
Den fackliga kritiken märktes inte minst i samband med demonstrationerna mot lagförslaget där flera fackligt förtroendevalda från olika LO-förbund höll tal.
LO-facken sade ja till inskränkningen – stora protester
Innan den statliga utredaren skulle lägga fram sitt förslag i juni 2018 presenterade parterna – LO, Saco och TCO tillsammans med Svenskt Näringsliv – en egen överenskommelse, som regeringen sedan valde att bygga lagförslaget på.
– Det fanns ingen anledning att gå in och pilla i det här, det är så onödigt att politiker går in i det som arbetsmarknadens parter begriper så mycket bättre, säger Christer Thörnqvist.
Ett halvår efter att LO, Saco och TCO kommit överens med Svenskt Näringsliv sade samtliga LO-fack ja till inskränkningen.
Hotet om en inskränkt strejkrätt ledde till stora protester runt om i landet, där nätverket Strike back – Försvara strejkrätten var drivande. Malin Renwall från Stockholms LS av SAC var med och arrangerade några av de demonstrationer som nätverket anordnade.
– LO och de stora fackförbunden körde över sina medlemmar och gick med på en kompromiss som egentligen var helt onödig. Det var ju också ett slag mot mer fria fackförbund som Hamnarbetarförbundet och Stockholms LS, säger hon.
Nytt hamnavtal slut på hamnkonflikten
I mars 2019 avslutades konflikten i Göteborgs hamn i och med att parterna tecknade ett nytt hamnavtal. Hamnkonflikten nådde alltså en lösning utan någon lagstiftning.
Bara några månader senare, i juni samma år, röstade riksdagen igenom det kontroversiella förslaget och den 1 augusti 2019 började den nya lagen att gälla. Från och med då utökades fredsplikten vid kollektivavtal till att gälla inte bara det fack som tecknat avtalet utan alla fack på arbetsplatsen.
Christer Thörnqvist tror att anledningen till att regeringen valde att gå vidare med förslaget handlade om prestige.
– Ärligt talat är förändringarna inte så djupgående, man sätter praxis på pränt, likt hamnarbetarna ville få sin praxis på pränt.
Det här innebär antistrejklagen
Den nya lagen innebär två delar: Det första är att fackförbund inte kan genomföra stridsåtgärder i rättstvister efter den 1 augusti 2019, i det fallet spelar det ingen roll om företaget har kollektivavtal eller inte.
John Nordmark, jurist på SAC Syndikalisterna, menar att detta är något som framför allt påverkar fristående fack. I praktiken innebär det att det inte längre är lagligt att vidta stridsåtgärder vid exempelvis lönetvister, föreningskränkning eller brott mot lagen om anställningsskydd, LAS.
– De enda blockaderna man får göra nu är indrivningsblockader och då måste man ha en klar och tydlig fordran, säger John Nordmark.
Den andra delen av inskränkningen innebär att ett fack i stort sätt bara får vidta stridsåtgärder för att teckna ett kollektivavtal. Andra omständigheter för att gå ut i strejk strider alltså mot lagen.
– Ett problem här är att många bolag som har kollektivavtal inte följer dem, säger John Nordmark.
Ett annat resultat av strejkrättsinskränkingen är att det skett en juridifiering och byråkratisering av den fackliga verksamheten. Det menar Emil Boss, facklig organisatör i Stockholms LS.
– När vi inte kan vidta stridsåtgärder längre måste många fackliga ärenden i stället tas vidare till Arbetsdomstolen. Processen blir långsammare, kostar mer och leder till ett demokratiskt underskott för våra medlemmar, menar han.
