Hyperbekvämligheten ses som en framtidsbransch där riskkapitalbolag pumpar in pengar. Dark stores är bland de senaste trenderna i den urbana stadsmiljön. Det är företag som erbjuder supersnabb leverans av dagligvaror och flyttar e-handeln från lagerlokaler utanför staden, rakt in i stadskärnan.
Det senaste från techföretagen i gigekonomin är att erbjuda allt snabbare service och en bekvämlighet som vi inte tidigare har sett. Det är företag som helt enkelt vill få ett nätföretag som Amazon att framstå som långsamt och utdaterat.
För medan Amazon ofta har stora lager utanför stadskärnorna erbjuder den här nya generationens företag ultrasnabb leverans av allt från favoritmaten till mjölk, blöjor och kondomer på rekordtid. Med små lokaler mitt i bostadskvarter kan de vara hos kunderna inom några minuter.
Dark ur flera perspektiv
Så kallade dark stores är alltså små centralt belägna plocklager som gör att budföretagen kan leverera matvaror och andra hushållsvaror inom så kort tid som tio till femton minuter. Dessa finns i dag i framför allt de större svenska städerna Stockholm, Göteborg och Malmö sedan ett par år tillbaka.
Det är nedsläckta lokaler med förtäckta fönster, som fungerar som lager mitt i stan, dit cykel- och mopedbud går och hämtar den eller de varor som har beställts och sedan levererar dem.
Städerna mörkläggs därför sakta när närbutiken och det lokala apoteket stängs ner för att ge plats åt just en dark store. Stadsbilden förändras till att se mer övergiven ut.
Den andra växande grenen är det som går under namnen spökrestauranger, spökkök, virtuella restauranger eller dark kitchen. I artiklar beskrivs de här spökrestaurangerna som en modern, innovativ trend inom restaurangbranschen. De öppnar upp centralt och kundens enda möjlighet är att beställa maten via digitala plattformar såsom Volt, Foodora eller Ubereats, vilka har utökat sitt sortiment med att erbjuda mat från dessa kök.
Kunden beställer mat via en app. För den som gillar thaimat kanske beställningen går via vad som ser ut som en thairestaurang i appen, men i själva verket kanske kocken står i ett spökkök tillsammans med en kock som lagar tacos och en annan som lagar italiensk carbonara.
Ibland är spökköken befintliga restauranger som under lugnare stunder på dagen och framför allt kvällen lagar mat åt dessa plattformsföretag.
– Det kan till exempel vara den lokala pizzerian som lagar pasta, sushi och mexikansk mat som säljs via appen, säger Maria Norbäck, docent i företagsekonomi och föreståndare för Centrum för forskning om arbete och sysselsättning vid Göteborg universitet.
Riskkapital och snabb expansion
Företagen, som i Sverige heter bland annat Foodora, Wolt och Mathem Express, rider på pandemivågen som ledde till att många nya kunder började handla på nätet för att undvika folkmassor.
Pengarna som pumpas in i den här branschen är stora och syftar till att pressa ner priserna. Närheten till kunderna innebär ökad snabbhet och små lager pressar ner kostnaderna. Men priserna kan komma att slå tillbaka på kunderna i ett senare skede.
– Det här är techföretag och de har haft lätt att få tillgång till riskkapital och har dragit fördel av att räntorna har varit låga och lånen lättillgängliga, säger Maria Norbäck och fortsätter:
– Det är också techföretag som inte går med vinst. Deras modell går i stället ut på att skala upp, bli större och satsa på att vara först och störst på en marknad – en slags expansionsstrategi.
För att klara det måste de här företagen göra stora investeringar, vilket är möjligt om de lyckas håva in stora pengar.
– Det är bara genom att pressa priserna som företagen kan trycka undan sina konkurrenter. De låga priserna gör också att fler svenskar har råd att handla till en överkomlig summa via appar i telefonen, säger Norbäck.
Eftersom kunden inte betalar det pris som varan faktiskt kostar i den här prispressarlogiken så innebär det inte att den kostnaden försvinner, utan den hamnar någon annanstans, i det här fallet på gig-arbetaren.
Maria Norbäck, docent i företagsekonomi
Målet för företagen är att ta en så stor andel av marknaden som möjligt, och när kunderna har vant sig vid att få den snabba servicen kan de sätta priser som ger lönsamhet. Vilket för konsumenten kan komma att innebära en prishöjning.
– Eftersom kunden inte betalar det pris som varan faktiskt kostar i den här prispressarlogiken så innebär det inte att den kostnaden försvinner, utan den hamnar någon annanstans, i det här fallet på gig-arbetaren eller – om hen inte kan försörja sig på sitt jobb – på samhället och därmed skattebetalarna.
Maria Norbäck menar att det är ett problem att de här plattformsföretagen i gigekonomin konkurrerar på andra villkor än ”vanliga” företag, eftersom de inte har några anställda.
Fenomen under radarn
Forskaren Linda Weidenstedt från forskningsinstitutet Ratio beskriver hur den här växande trenden med dark stores och ghost kitchens varit ett fenomen som gått lite under radarn när de kom i Sverige och därför fortfarande är lite av en dold bransch.
– Det introducerades som en utökning i redan existerande appar. Och var aldrig någon jättelansering och den jättebomb som matleveranserna hem en gång i tiden var, säger hon i ett samtal med Arbetaren och tillägger:
– Hur de introducerades har nog bidragit till att medvetenheten är låg och att vi faktiskt inte vet så mycket om vad som händer bakom den mörka fasaden.
I Sverige finns ännu ingen forskning på fenomen dark kitchen och ghost eller dark stores. De vetenskapliga artiklar som finns på ämnet kommer från bland annat USA och Storbritannien och har inte mer än någon eller ett par månader på nacken.
Samtidigt pågår en utveckling där antalet krogar och restauranger som går i konkurs gör det i rekordfart. Inte på tjugo år har konkursnivån varit så hög som under den här sommaren. De största anledningarna beskrivs vara inflationen och de höga kostnaderna som inte längre ger lönsamhet. Men det är ett faktum att plattformsföretagen också innebär konkurrens. Enligt författaren Anders Teglund, aktuellt med boken Slavdrivaren, hänger det absolut ihop med framväxten av dark i städerna.
Den här snöbollseffekten av att folk ska beställa innebär att folk tycker eller tror att de köper mat från restauranger, men egentligen så äter de upp sin stad.
Anders Teglund, författare till böckerna Cykelbudet och Slavdrivaren
– Den här snöbollseffekten av att folk ska beställa innebär att folk tycker eller tror att de köper mat från restauranger, men egentligen så äter de upp sin stad. Det de tyckte om med staden var väl att det fanns människor och utbud och att man kunde välja mellan olika restauranger. Och så tippar det över till att man konsumerar upp det på ett annat sätt. Det man älskade.
Etablerar sig i lokaler som är planlagda för butiker
I Paris har landets högsta förvaltningsdomstol tidigare i år slagit fast att dark stores är lagerlokaler och därför också kan förbjudas att ta plats i bostadskvarter.
I Malmö, en av de städer i Sverige där både spökkök och dark stores finns, har man på kommunen ännu inte tänkt kring detta.
Enligt detaljplaner som Arbetaren har tagit del av framkommer att Foodora har öppnat dark stores i lokaler som är planlagda som butikslokaler. En av Foodoras dark stores ligger i ett centralt beläget kvarter där det är planerat för bostäder i huset och handel i bottenvåningarna.
Det är i sig inget nytt att städerna och stadsbilden förändras. Även näthandel har funnits i ett par decennium och butiksdöden har det talats om länge.
Skillnaden är att detta tycks ske lite i det fördolda. Så vad händer när dessa företag flyttar in med sina väldigt slutna verksamheter (som mer är att betrakta som lager) i områden där det egentligen ska ligga öppna verksamheter som butiker och serviceställen?
Den mest synliga konsekvensen av mörk handel är att även våra stadsdelar kommer att mörkna. Det betyder inga butiksägare, inga kunder och därmed färre människor och mindre aktivitet på gatorna.
Psykisk ohälsa och växande klyftor
De få internationella forskare som har skrivit om fenomenet ser en del risker med den här förändringen. De allvarligaste konsekvenserna som målas upp är mer kriminalitet, växande ojämlikhet och ökad psykisk ohälsa.
I en artikel i Stanford Social Innovation Review argumenterar skribenten Hans Taparia för att denna utveckling kan komma att leda till ökad psykisk ohälsa, kriminalitet och växande klyftor. För detta resonemang tar han avstamp i boken The Death and Life of Great American Cities (1961) i vilken Jane Jacobs menar att allmän säkerhet aldrig kommer att skapas av fler poliser utan av ett invecklat socialt system bestående av offentliga aktörer, affärsidkare, stammisar, kunder och ett grannskap bestående av personer i olika åldrar och med olika intressen.
När det gäller ojämlikheten handlar det om att de som arbetar i gigekonomin är ett lågavlönat prekariat. Matbuden måste ofta skuldsätta sig för att köpa in den utrustning som behövs för att ens kunna börja jobba. När efterfrågan på denna hypersnabba service ökar kommer också efterfrågan öka på folk som kan arbeta i branschen.
– Det är en av farhågorna som forskningen tar upp, nämligen att ojämlikheten fördjupas mellan de som har råd att beställa dessa allt snabbare tjänster och de som arbetar för att leverera dem, säger Linda Weidenstedt.
Lite insyn och låg transparens
En annan farhåga handlar om vad som händer med människors mående när de sociala interaktionerna blir färre.
Social interaktion är viktigt för den psykiska hälsan. För de som lever ensamma och relativt isolerade kan daglig kontakt med personer i kvarteret, även om det är ytliga bekantskaper, skapa mening och vara viktiga.
– Eftersom fenomenet är så pass nytt finns det ännu ingen forskning på hur måendet eller ojämlikheten har påverkats av just dark stores och kitchens och den förändrade stadsbild dessa bidrar till. Men det finns generellt forskning som visar att det är bra och viktigt för människor att ha vardagliga interaktioner med andra människor, såsom i en affär eller på kafé, för att må bra och känna sig som en del av ett sammanhang, säger Linda Weidenstedt.
Enligt Weidenstedt som forskat en del kring gigekonomi finns det också farhågor relaterat till just det faktum att det är dark verksamhet, det vill säga verksamhet med lite insyn och låg transparens. Det i sin tur leder till en risk för mindre kontroll av branschen, vilket i sin tur skulle kunna öka risken för de som arbetar inom den.
Ytterligare en farhåga har med stadsbilden och kopplingen till kriminalitet och säkerhet att göra.
– Om många butiker och restauranger stänger ner i bostadskvarteren finns risk att det blir ödelagt. Forskning visar att i områden som är ödelagda och ser nedgångna ut tenderar kriminaliteten att öka, säger Linda Weidenstedt.
Hon menar dock att det är alltför tidigt att dra några längre slutsatser eftersom det i slutänden handlar om hur utbrett det här fenomenet kan bli i Sverige.
Hyperbekvämlighetsindustrins framtid
Företagen tror själva att hyperbekvämlighetsindustrin bara har börjat. Stora pengar satsas och företagen storinvesterar. Men det behövs mycket pengar och jakten på finansiärer – riskkapitalister – är konstant.
En del av dem som försökt har inte lyckats etablera sig. Frågan är om det finns plats för alla dem i framtiden.
– Vi har en trend att folk beställer mat på nätet, men det är än så länge långt ifrån alla och långt ifrån många som storhandlar, säger Linda Weidenstedt.
De stora jättarna på marknaden är Foodora, Wolt och Mathem (Express). De är huvudaktörerna, om inte de enda aktörerna, på dark store-marknaden just nu.
– Marknaden har växt de senaste åren. Men det är mestadels ett storstadsfenomen, även om plattformsföretag erbjuder restaurangmat för hemkörning även i mellanstora städer i Sverige. Frågan är när marknaden är mättad.
Weidenstedt är inne på några faktorer som kommer att spela roll för dessa företag i framtiden.
– Frågan är hur långt steget är för att folk ska gå från att köpa kondomer, en av de mest beställda varorna på en av de stora apparna för hemleverans, till att storhandla på nätet, säger hon och tillägger:
– Är svenskarna som beställer en läsk och en påse chips till fredagsfilmen beredda att handla en större del av sina varor på nätet?
Det som talar för att trenden kan komma att hålla i sig, menar Linda Weidenstedt, är att svenskar gärna omfamnar nya saker.
– Svenskar har en hög grad av tillit generellt och det gäller även nya teknologier, som de gärna omfamnar om det kan göra livet lite enklare, säger hon.
Johan Alfonsson, sociolog vid Högskolan i Halmstad, tror att spökköken har den bästa potentialen att bli lönsamma.
– I tjänstesektorn finns det stora kostnader att spara om man kan undvika att betala för lokal och personal i någon större utsträckning, säger han.
Vilket i så fall tyder på att den här slimmade tjänstesektorn är en framtidsbransch.
