Signerat #99/2022

Rätten till algoritmen

Julia Lindblom är reporter och redaktör på Arbetaren. Foto: Axel Green, Nam Y. Huh/TT/AP, Montage: Arbetaren

“Förarna som nu kräver bättre arbetsvillkor, protesterar inte bara för bättre timlön och arbetstider, utan även för att få tillgång till den data som företaget samlar in via appen”. Julia Lindblom om gigarbetande taxiförare som organiserat sig och om domstolen i Amsterdam som ska ta ställning till om förarna har rätt till sin data eller inte.

När det långa mejlsvaret till sist ramlar in i inkorgen blir jag först lättad. Arbetaren har bett att få intervjua någon ansvarig på Uber om arbetsvillkoren, och det är ovanligt att gigplattformen svarar så utförligt.

Men så ser jag att personen som skriver inte uppger sitt namn. “Svaret kan tillskrivas en talesperson på Uber”. Den anonyma talespersonen hänvisar genomgående till att Uber är en app. Ett digitalt verktyg kan ju inte ha arbetsgivaransvar. Och inte heller behöver man svara öppet på journalisters frågor.

I dag arbetar runt 28 miljoner inom den så kallade gigekonomin i EU. Här bestämmer algoritmer och inte människor hur arbetet ska utföras.

Under hösten har gigarbetare inom taxibranschen börjat organisera sig för bättre villkor. Onsdagen den 7 december genomförde den nybildade föreningen Taxiunionen en större demonstration i Stockholm, samordnad med protester i andra länder. En karavan bestående av ett hundratal taxibilar rullade fram på gatorna. Tutningarna hördes över hela Stureplan när bilarna svängde in på Birger Jarlsgatan.

Ubers förare och matbud är bara två exempel på det “gigarbete”, organiserat via digitala plattformar, vi ser över hela arbetsmarknaden numera. I dag arbetar runt 28 miljoner inom den så kallade gigekonomin i EU. Här bestämmer algoritmer och inte människor hur arbetet ska utföras.

Ordet “gig” kanske för tankarna till ett häftigt rockband som spelar i en mysig källarlokal. Verkligheten är dock långt ifrån glamorös. Taxiförare har inte inflytande över vare sig snöstormar eller köer i trafiken, eller om kunden av någon anledning är på dåligt humör. Men uberförarna betygsätts och utvärderas via appen, och måste ständigt vara på stand-by inför nya uppdrag. De får inte betalt för väntetiden.

Uber kallar ersättningarna till förarna för “intjäning”, inte lön. Om Uber använt ordet lön eller arvode hade det ju indikerat ett anställningsförhållande. Ett anställningsförhållande som automatiskt medför helt andra möjligheter för förare att påverka sina arbetsvillkor.

Men Uber har också haft andra problem än arbetsrättsliga. I somras avslöjade the Guardian tillsammans med 40 andra redaktioner via ICIJ (The International Consortium of Investigative Journalists) hur Uber slagit sig in på marknader över hela världen genom att använda sig av direkt olagliga metoder. Bolaget hade även installerat en så kallad “nödbrytare”, med syfte att stänga av åtkomsten till sina servrar, så att myndigheter inte skulle kunna begära uppgifter om verksamheten.

Domstolsutslaget kommer att vara en viktig milstolpe för andra fack som kämpar för kontrollen över sin data, även inom andra branscher.

Uber har lagt stora summor på lobbyarbete och betalat forskare för att ta fram studier som gett stöd till deras affärsmodell. Dataläckan, som låg till grund för avslöjandet, bestod av 124 000 dokument och gäller åren 2013 till 2017. Den innehöll bland annat mejl, sms och whatsapp-meddelanden mellan högt uppsatta chefer i bolaget. “Ibland har vi problem eftersom, ja, vi är jävligt olagliga”, skrev Ubers tidigare kommunikationschef i ett internt meddelande som uppdagades i Guardians granskning.

Förarna som nu kräver bättre arbetsvillkor, protesterar inte bara för bättre timlön och arbetstider, utan även för att få tillgång till den data som företaget samlar in via appen. I dag, den 20 december, kommer en domstol i Amsterdam (där Uber har sitt europeiska huvudkontor) ta ställning till om förarna har rätt att få tillgång till sin data på ett transparent sätt.

Domstolsutslaget kommer att vara en viktig milstolpe för andra fack som kämpar för kontrollen över sin data, även inom andra branscher. Det handlar om rätten till algoritmen. Rätten till det som styr en allt större del av vår tids arbetsmarknad.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens rojavasamling

PKK – Hjältar, terrorister eller frihetliga utopister?

Prenumerera på nyhetsbrevet och få vår samlade rapportering om kurdisk frihetskamp i inkorgen.

Klicka här för att stänga