Riksbanken premierar finansiell spekulation på bekostnad av flertalet

Riksbanken för sedan en tid tillbaka ett klasskrig mot den större delen av befolkningen, landets alla löntagare. Penningpolitiken har gynnat de med finansiella tillgångar. "Ser man inte klassindelningen mellan portföljklass och arbetande löntagare är det svårt att förstå varför ojämlikheten skenar, och än svårare att göra något åt det", skriver Carolina Sundell i en analys.

Den humanitära organisationen Oxfam presenterade nyligen sitt årliga index som speglar länders åtaganden för att minska den ekonomiska ojämlikheten. Sverige släpar efter när rankningen sjunkit med hela tio platser i år. Varför den ekonomiska ojämlikheten i vårt land sedan en tid tillbaka skenar kan vara svårt att greppa för den som stirrar sig blind på ett index som till största del fokuserar på välfärd och skatter. Centralbankerna och deras påverkan på samhällsekonomin utelämnas.

Finansiella ”marknader” och kreditskapandets storlek står i kontrast till realekonomin med sin tillverkning, kultur och industri. När den finansiella svulsten blir för stor blir det allt svårare för realekonomin att bära den finansiella delen. Detta har flera renommerade ekonomer, som Michael Hudson och Joseph Huber, med historisk uppbackning påtalat och även varnat för.