Förra veckans protester utanför Uber och Bolts huvudkontor var första gången app-anslutna förare samlades i en gemensam protest i Sverige. Förarna har börjat organisera sig fackligt och fler aktioner är att vänta.
– Det är ett modernt slaveri, men vi har inga andra alternativ, säger Atta, förare på Uber till Arbetaren.
Ett tjugotal förare deltog i protesten vid Ubers och Bolts huvudkontor i förra veckan. Taxiförare på gigjättarna har börjat organisera sig fackligt genom Taxiunionen och överlämnade en lista med krav på förbättringar av arbetsvillkoren.
Affärsmodellen som företag som Uber bygger på, handlar om att överlåta ansvaret för arbetsvillkoren på de ”egenanställda” gig-arbetarna själva, medan företaget tillhandahåller en infrastruktur.
Arbetaren talar med förare som uppger att de har svårt att nå Uber annat än via mejl och chatt.
– Tusentals chaufförer vittnar om att de nästan aldrig får gehör. De får ofta automatiska standardsvar och blir avstängda utan förklaring. Så vi bestämde oss att det får vara nog med detta och åkte hit, säger Omid Sakhdari, facklig representant för Taxiunionen.
Han är själv chaufför och berättar att Taxiunionen startade som en Facebookgrupp. I dag samlar facket åkerier och förare som använder sig av apparna.
Facebookgruppen har idag närmare 1700 medlemmar, och Taxiunionen har börjat hålla öppna möten. Det här är den första större protesten de genomför tillsammans. Listan med krav handlar om alltifrån ersättningar till rätten till datainsyn.
Under onsdagens protest vecklade förarna ut en banderoll och flera personer höll tal. Men trots att förarna tog sig hela vägen till kontoret i Solna var mottagandet frostigt från företagets sida.
Uber vägrade bjuda in någon av de fackliga representanterna till kontoret. I stället lovade en representant för bolaget, som sade att han bevakade säkerheten, att han skulle föra vidare kraven och att företaget skulle återkomma.
Uber har flertalet gånger hamnat i medialt blåsväder. I somras kunde den engelska tidningen The Guardian avslöja 124 000 läckta dokument där det framgår att Uber struntat i lagar samtidigt som man haft täta kontakter med politiker och lagt miljarder på lobbyarbete. Dataläckan visade hur taxibolaget slagit sig in på marknader över hela världen genom att använda direkt olagliga metoder. Bland annat har man inte krävt taxitillstånd av förare. Något som är ett krav i många länder.
Efter protesten vid Ubers kontor i Frösunda fortsatte taxibilarna till Bolts kontor, i en annan del av staden. Bolts Sverigechef Lina Dahlander mötte upp arbetarna på parkeringen tillsammans med sina kollegor för att bjuda på kaffe.
Bolt grundades i Estland 2013 av den då 19-årige Markus Villig. I dag är han miljardär och företaget beräknas vara värt närmare 80 miljarder kronor. Bolts app används i hundratals städer runtom i världen. I Sverige har de funnits sedan 2019 och har under de senaste åren också breddat sitt utbud till bland annat elsparkcyklar, elcyklar och matleveranser.
– Våra partners och kunder är det som ligger till grund för vår verksamhet. Vi är öppna för dialog och genomför löpande förbättringar. Vi strävar efter lägsta möjliga kommission och kan därigenom höja våra partners intjäning, säger Lina Dahlander, Sverigechef på Bolt till Arbetaren.
Fyra förare blev inbjudna till ett möte med Sverigechefen inne på Bolts kontor. De gick igenom sina krav och blev utlovade ett möte inom två veckor.
– Som sagt är det jättebra för oss att ha en motpart och inleda en dialog. Vi behöver kolla igenom alla krav och återkomma till er, sade Lina Dahlander under mötet.
Förra veckan var också det brittiska facket ADCU (App Drivers and Couriers Union) på besök i Sverige. Dagen innan protesten höll de en föreläsning om fackliga strategier för taxiförare på Folkets Husby.
Facket ADCU organiserar gigarbetare och startade i England 2015. I dag har de 7 500 betalande medlemmar runt om i Storbritannien, merparten i London. Hadi Abdurzak och James Farrar är två av de organisatörer som var på plats från facket.
– Det är samma sak som händer i Sverige, som hände oss i England. Exploateringen ser likadan ut överallt. Att vi lyckades vinna mot Uber handlade om organisering. Det är genom enighet, uthållighet och delaktighet som det går att uppnå något. Och jag hoppas att de här förarna är uthålliga, säger Hadi Abdurzak.
Det brittiska facket vann i Högsta domstolen mot Uber i februari 2021. Det innebär att Uber nu måste klassa förare som anställda, vilket ger dem rätt till bland annat semesterersättning, sjuklön och minimilön. Facket driver även ett fall mot Uber i en nederländsk domstol för rätten till datainsyn.
– Men vi har fortfarande mycket kvar att göra. Uber betalar fortfarande inte för tiden när förarna väntar på kunden, endast körtiden. De betalar 45 pence i timmen, (vilket motsvarar ungefär 6 kronor reds anm), utöver ersättningen för kunden. Men det är en summa som är alldeles för låg, och nu är den ännu lägre på grund av inflationen. Det är Uber som bestämt den, säger James Farrar.
Uber har tecknat sådana här kollektivavtal i flera länder, nu senast i Belgien. Men de blir urvattnade eftersom de varken fokuserar på transparens kring data, eller innehåller några direktiv om löner.
James Farrar, organisatör på ADCU
Han berättar att det stora facket GMB även tecknat kollektivavtal med Uber i maj 2021, men att det i sig inte hjälpt förarna särskilt mycket, och att det fortfarande saknas bestämmelser om löner.
Han menar att det stora facket inte har särskilt många medlemmar bland appförare i Storbritannien.
– Nu får de här förarna varken protestera eller strejka, och måste på grund av avtalet förhålla sig neutrala till Uber. Vad är då poängen med avtalet? Uber har tecknat sådana här kollektivavtal i flera länder, nu senast i Belgien. Men de blir urvattnade eftersom de varken fokuserar på transparens kring data, eller innehåller några direktiv om löner. ADCU kan inte sälja ut sin neutralitet eller kampvilja för ett avtal som utesluter lönerna.
Förr i världen brukade förare betalas utifrån körtid och distans, men det hör enligt Uber till “den gamla tiden”.
– Uber använder sig i stället av en “dynamisk prissättning”, som blir svår för oss förare att genomskåda. Hur kan det komma sig att någon som har bättre score får fler körningar, och på vilket sätt tas besluten? Det hela blir väldigt kafkalikt, säger James Farrar och suckar.
Bolt har enligt Dagens industri omkring 3 000 anställda runt om i världen, men det är tusen gånger fler som arbetar på plattformen, drygt tre miljoner förare och kurier som utför själva tjänsterna genom att köra taxi eller leverera mat.
James Farrar menar att företaget inte vill ha anställda på plattformen och i stället helt förlita sig på automatisering.
– Om de hade haft anställda skulle det ju plötsligt likna en relation mellan arbetsköpare och arbetare. Och det är något som gigjättarna undviker.
Enligt artikel 22 i dataskyddsförordningen, GDPR, får förare inte bli föremål för beslut som enbart grundas på automatiserad behandling om detta innebär stora konsekvenser för personen.
– Om detta ändå sker, har en förare rätt att få en förklaring till varför hen till exempel blir avstängd.
I december stämde det brittiska facket, tillsammans med förare i Portugal, Uber och Ola Cabs i en nederländsk domstol. De krävde tillgång till den data som företaget samlat in via applikationer som förarna använder i arbetet.
Distriktsdomstolen i Amsterdam, den stad där Uber har sitt europeiska högkvarter, dömde huvudsakligen till fördel för plattformsföretagen och slog fast att den fullständiga datan inte kunde lämnas ut till förarna utan att äventyra kundernas integritet. Samtidigt gjorde facket viktiga framsteg avseende gig-arbetares rätt till sin egna data.
Uber måste enligt domslutet lämna ut information till förarna om deras rating, det vill säga det betyg som kunderna ger efter körningar, under förutsättning att denna anonymiseras. Gigföretagen måste även ge tillgång till information om hur förarens personliga data processas genom företagens övervakningssystem.
Fortfarande pågår den rättsliga processen och förarna har överklagat beslutet. Ett nytt beslut väntas från domstolen i Amsterdam den 20 december.
I Storbritannien har förare även vidtagit rättsliga åtgärder mot Uber på grund av företagets ansiktsigenkänningsprogram. Företaget identifierar förarna med hjälp av en tjänst från Microsoft som scannar ansikten och jämför dessa med fotografier.
Detta för att säkerställa att enbart godkända förare kör för Uber. Metoden har fått allvarlig kritik, bland annat för att den inte är tillförlitlig för rasifierade förare. Många förare har på felaktiga och diskriminerande grunder förlorat sina uppdrag hos Uber.
I EU lobbar gigföretagen genom organisationen “Move EU” och genom EPP-gruppen. Sverige kan även få en viktig roll för utvecklingen under sin tid som ordförandeland i EU våren 2023.
Atta, som kom till Sverige som student från Pakistan, är en av femtiotalet förare som deltar i mötet på Folkets Husby. Det senaste året har han arbetat heltid med Uber och Bolt. Atta vågar inte ställa upp med namn av rädsla för att Uber ska stänga av honom i appen. Enligt honom är arbetsförhållandena slavliknande eftersom lönen är så låg. Trots att han arbetar mellan 70-80 timmar per vecka, får han oftast en timlön på endast 30-40 kronor i timmen.
– Många tänker att gigarbete fungerar om man arbetar extra, men för många är det hela ens inkomst som hänger på de här apparna. Det är ett modernt slaveri men vi har inga andra alternativ, säger Atta.
Samtidigt är det svårt att ta sig in i andra tryggare taxi- och budföretag, berättar förare som Arbetaren intervjuar. De kräver att förarna ska ha kört i ett visst antal år och själva licensen kan kosta hundratusentals kronor.
Nu väntar en intensiv vinter för Taxiunionen. Nästa stora protest är planerad till den 7 december.
– Det här systemet är inte hållbart. Gigekonomin har förändrat hela samhället, och urholkar rättigheter som många kämpat och dött för. Att ha rätt till en rättfärdig lön, semester, pension, sjukersättning och en trygghet på jobbet. Allt försvinner tack vare gigarbete, säger Omid Sakhdari.
Han menar att kampen för gigarbetarna bara börjat.
– Uber och andra liknande företag har lagt grunden till detta och deras sätt att arbeta har inte varit hållbart. Det måste förändras.
Arbetaren har sökt Uber men de har vid tidpunkten för denna publicering inte återkommit med svar.
Missa inte Arbetarens videoreportage från protesten här:
