Nyligen föll en dom i Högsta Domstolen, den första i sitt slag någonsin, som kan bli vägledande för polis och domstolar i kampen mot exploatering av papperslösa. Men vad innebär egentligen domen och hur utbrett är problemet? Emil Boss listar tio tankar om människoexploatering.
1. Vad har hänt?
En krögare i Norrköping har blivit den förste i Sverige att fällas för brottet människoexploatering.
2. Varför är det viktigt?
Det är viktigt för att domen skapar en större tydlighet kring hur lagen ska tolkas. Att det blev en fällande dom och att den är relativt klargörande kan leda till färre nedlagda förundersökningar och fler fällande domar.
3. Vad innebär människoexploatering?
Enligt en lag från 2018 är det straffbart när en arbetsköpare ”genom olaga tvång, vilseledande eller utnyttjande av någons beroendeställning, skyddslöshet eller svåra situation exploaterar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri.”
4. Varför kom lagen till?
Den del som handlar om arbete (det finns även en tiggeri-del) kom till för att bemöta det växande problemet med grovt utnyttjande av arbetskraftsinvandrare i Sverige.
5. Hur utbrett är problemet?
Omfattningen är svår att uppskatta, men samhällsproblemet är tillräckligt stort för att regeringen skulle tillsätta en särskild delegation. Samtliga partier har lagt fram förslag på ändrade lagar och regler, en rad organisationer har också bildats av civilsamhället, av fackföreningsrörelsen och näringslivet för att bekämpa arbetslivskriminaliteten (vilket är ett annat ord för problemet med grovt utnyttjande av arbetskraftsinvandrare).
6. Varför har inte fler arbetsköpare fällts (än en)?
Lagen är ny och det har saknats tydlighet. Vad är till exempel uppenbart orimliga villkor? Vad innebär det att vara i en svår situation? Jag har själv gjort fjorton polisanmälningar de senaste åren. Såvitt jag vet har samtliga lagts ner.
Kriminaliseringen är ett bra komplement till fackens arbete. Möjligheten till fängelsestraff kan ha en avskräckande effekt. Samtidigt är det orimligt att förvänta sig att polisen ska kunna ta över fackens roll, då skulle ju flera tusen arbetsköpare behöva lagföras varje år. Problemen kommer troligen bestå tills dess facken tar tag i organiseringen av papperslösa.
7. Borde inte utnyttjande på jobbet vara fackens ansvar?
Den grupp som löper störst risk att drabbas av människoexploatering är papperslösa. Papperslösa har ytterst svårt att få hjälp av facken. Sakkunniga uppskattar att det finns mellan 100 000 och 200 000 papperslösa i Sverige, men det är bara några hundra per år som får hjälp att stå upp för sina rättigheter genom facken. Man kan säga att när det gäller papperslösas arbetsvillkor så har det skett en förskjutning från fackligt arbete till polisiärt.
8. Är det en bra förskjutning?
Kriminaliseringen är ett bra komplement till fackens arbete. Möjligheten till fängelsestraff kan ha en avskräckande effekt. Samtidigt är det orimligt att förvänta sig att polisen ska kunna ta över fackens roll, då skulle ju flera tusen arbetsköpare behöva lagföras varje år. Problemen kommer troligen bestå tills dess facken tar tag i organiseringen av papperslösa.
Papperslösa har ett starkt skydd enligt svensk arbetsrätt, men exkluderas ändå från arbetarrörelsen. Det bidrar till en ökad exploatering och till de problem som vi ser idag. För arbetarnas del är fackliga förhandlingar att föredra eftersom straffrättsliga processer ofta tar så lång tid. I det aktuella fallet skedde arbetet i fråga 2018. Domen kom tre och ett halvt år senare.
9. Vad blev straffet för krögaren?
Villkorlig dom och skyldighet att betala 800 kronor till brottsofferfonden.
10. Vad hade han gjort?
Två nyanlända arbetare från Bangladesh saknade bostad. Krögaren lät dem arbeta på sin indiska restaurang för enbart mat och husrum (han lurade dem på lönen). En av dem arbetade 69 timmar i veckan.