De redan djupa klyftorna mellan fattiga och rika har på senare tid förvärrats i Chile. Utvecklingen är tydlig i landets städer där allt fler människor tvingas bosätta sig i tält eller i enkla skjul.
En dåligt fungerande bostadspolitik och förvärrad fattigdom i spåren av coronakrisen, tillsammans med en snabbt stigande inflyttning från grannländerna. Det anses vara de främsta orsakerna till att de stora gatorna i den chilenska huvudstaden nu kantas av mängder av tält.
Men bostadsproblemen är inte nya. Melanni Salas företräder de boende i Cerro 18, ett av de områden där närmare 300 familjer sedan länge har slagit läger på en bit mark i Lo Barnechea i östra Santiago. Här har familjerna på allmän mark byggt upp enkla skjul med det material de fått tag på – trots att de sedan länge lever under hot om att vräkas.
– För tre år sedan var vi på väg att bli vräkta och mina barn visste inte om deras hem skulle finnas kvar på kvällen när de gick i väg till skolan, berättar Melanni Salas.
Sedan början av pandemin har vräkningshotet minskat, men situationen förblir osäker. Melanni Salas säger att de lokala myndigheterna har hjälpt befolkningen genom att bygga en avloppsbrunn – men de har inte lämnat några besked om hur bostadsfrågan ska lösas.
Hon och hennes man byggde sitt lilla skjul för fem år sedan och har sedan dess bott där tillsammans med sina tre barn.
– Tidigare var det här en avstjälpningsplats för sopor, men nu är allt rent här och hus uppbyggda, konstaterar Melanni Salas.
Hon berättar att grannfamiljen varken har tillgång till rent vatten eller avlopp – och att paret fick sitt tredje barn för bara en vecka sedan.
Detta är den synligaste delen av problemen, men den verkliga bostadsbristen – om man räknar in alla familjer som saknar en hygglig bostad – omfattar fler än 600 000 familjer.
Sebastián Bowen, ordförande för Fundación Techo Chile
Organisationen Fundación Techo Chile, som kämpar mot bostadsbristen i landet, uppger att allt fler familjer varje dag tvingas flytta in i tält eller andra enkla bostäder. I Santiago finns det numera hundratals tält längs gator och i parker där människor lever sina liv medan de som passerar förbi har börjat vänja sig vid situationen.
Detta vid sidan av de kåkstäder som finns i Santiago och flera andra av landets större städer.
Sebastián Bowen, ordförande för Fundación Techo Chile, säger att många som tidigare bodde i små och enkla bostäder nu har tvingats överge dessa för att bosätta sig i tältstäder eller skjul. Han uppger att närmare 81 000 familjer nu bor i dessa läger och att en stor andel är migranter från Colombia, Venezuela och Haiti.
– Detta är den synligaste delen av problemen, men den verkliga bostadsbristen – om man räknar in alla familjer som saknar en hygglig bostad – omfattar fler än 600 000 familjer, säger Sebastián Bowen.
De statliga sociala insatserna för att hjälpa utsatta är enligt honom alldeles otillräckliga.
– Om vi ska kunna lösa problemen med att människor bor i läger så måste vi genomföra strukturella förändringar av bostadspolitiken och se till att i synnerhet de mest utsatta familjerna garanteras rätten till en hygglig bostad, menar Sebastián Bowen.
Enligt officiella siffor lever knappa elva procent av Chiles befolkning i fattigdom. Det motsvarar över två miljoner människor. Sociala organisationer menar dock att den verkliga siffran är betydligt högre.
Landet anses vara ett av de mest ojämlika i världen. De tio procent av hushållen som har högst inkomster beräknas tjäna 251 gånger mer än de tio procent som har lägst inkomster.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.