Signerat #94/2021

Tio tankar om razzior

Emil Boss i svart tröja och keps mot ljusgrå bakgrund
Emil Boss, facklig aktivist och författare Foto: Axel Green

Den myndighetsgemensamma razzian mot Northvolts bygge i Skellefteå hyllas i sociala medier och av fackliga företrädare. Men vad innebär den i praktiken? Visar razzior vägen i kampen mot  arbetslivskriminaliteten? Emil Boss listar tio tankar om razzior.

1. Vad betyder ordet ”arbetslivskriminalitet”

Det är ett lite mystifierande ord som syftar på den utbredda och allvarliga exploateringen av arbetskraftsinvandrare inom LO-yrkena.

2. Vad är en myndighetsgemensam razzia?

För att bemöta den växande arbetslivskriminaliteten gör myndigheter ibland gemensamma tillslag mot arbetsplatser där man misstänker att det pågår oegentligheter.

3. Vad innebär razziorna för de arbetslivskriminella?

Från Arbetsmiljöverket riskerar bolagen snabba sanktionsavgifter. Också från Skatteverket kan det bli kostnader på grund av fusk med personalliggare, arbetare utan arbetstillstånd, svarta löner och så vidare. Polisen kan komma att anmäla brott mot utlänningslagen som, efter en lång process, kan leda till böter. Razziorna tenderar att kosta pengar för den som förtrycker arbetare. Ytterligare en risk är förstås att samma uppdragsgivare som nyss var så nöjda med det billiga priset, plötsligt offentligt tar avstånd från skurkbolagen.

Sammantaget kan man säga att skurkbolagen kan ta byggarbetarnas innestående löner och betala sina böter med dem efter en razzia. 

4. Vad innebär razziorna för byggnadsarbetarna?

Arbetsmiljöverkets krav kan minska allvarliga risker för ohälsa och olycksfall. För papperslösa arbetare innebär razziorna att poliser jagar dem, frihetsberövar dem och att de sedan deporteras ur landet, ofta utan att få sin lön. De har sedan oerhört svårt att få ut lönen från andra sidan jorden.

Familjer splittras, inkomst försvinner, pengarna som kanske betalats för att få arbetet går förlorade. Den som skadat sig på jobbet får svårt att få vård eller ersättning. Sammantaget kan man säga att skurkbolagen kan ta byggarbetarnas innestående löner och betala sina böter med dem efter en razzia. Det råder en extrem obalans i effekterna av tillslagen.

5. Om polisen tar arbetarna, tar de bolagsägarna också då?

Företagen riskerar bara böter. Skurkarna kan konkursa och börja om. Det finns ett brott som heter människoexploatering, men ingen bolagsägare i byggbranschen har blivit dömd för det, trots att det finns mer än 1000 arbetslivskriminella byggbolag i Sverige. Samtidigt jagas och deporteras byggarbetare i stor skala genom razziorna.

5. Papperslösa är arbetare utan arbetstillstånd. Är det inte bra för branschen att de försvinner ur landet? De är ju lönedumpare?

Många är ofrivilligt papperslösa. De är lurade i brottsupplägg som går ut på att de betalar för ett vitt jobb men på plats upptäcker att de saknar tillstånd att arbeta. En ganska enig expertis säger att det numera är ungefär lika illa ställt med villkoren hos de som faktiskt har arbetstillstånd, ja till och med på många bolag med kollektivavtal. Om papperslösa är lönedumpare, så är arbetarna på hundratals bolag med kollektivavtal med Byggnads också lönedumpare. Ingen skulle argumentera för att de arbetarna bör vara skyddslösa. Dessutom skapar inte arbetarna jobben, det gör de arbetslivskriminella bolagen.

6. Vilka rättigheter har papperslösa i Sverige?

Samma rättigheter som alla arbetstagare undantaget LAS. Sverige har en mycket progressiv lag om papperslösas rätt till lön.

7. Hur kan papperslösa använda sina rättigheter?

Det kan de inte. Fackföreningsrörelsen har valt att exkludera dem. Rättigheterna finns och LO har till exempel ett hjälpcenter i Stockholm, men centret får så lite resurser att det bara var ett tjugotal ärenden som löstes förra året. Det finns uppskattningsvis 100 000 papperslösa med usla villkor i Sverige. Syndikalisterna lyckas bättre, men det rör sig fortfarande bara om några hundra personer som organiseras fackligt.

Botten på arbetsmarknaden sjunker och drar med sig resten, facken står vid sidan av och tittar på medan de arbetare som har sämst villkor i Sverige förträlas.

8. Vad blir konsekvensen av att papperslösa inte kan använda sina rättigheter?

Det blir tyst om utnyttjandet eftersom det är skurkbolagen som hotar arbetarna med myndigheterna och inte tvärt om. Samma arbetare som sitter inne på information om de arbetslivskriminella, saknar incitament att berätta om det eftersom ingen hjälper dem. Exploateringen accelererar kraftigt eftersom de arbetslivskriminella har lärt sig att arbetarna har svårt att få hjälp. Botten på arbetsmarknaden sjunker och drar med sig resten, facken står vid sidan av och tittar på medan de arbetare som har sämst villkor i Sverige förträlas.

9. Kan ny lagstiftning lösa problemen?

Det kan hjälpa, men redan idag finns tillräckliga lagar för att sätta dit skurkbolag. Det som saknas är aktörer som förmår upprätthålla lagarna. Om facken började organisera de berörda arbetarna och om myndigheterna började arbeta på andra sätt skulle mycket vara vunnet.

10. Om arbetskraftsinvandringen stramas åt, försvinner problemen i byggbranschen då?

Vi behöver väldigt många byggnadsarbetare i Sverige. Även om den så kallade behovsprövningen återinfördes skulle de behövas för att bygga våra sjukhus och skolor och renovera våra hem. Papperslösa kommer aldrig att sluta komma så länge som lönerna i Sverige är tio gång så höga som i länder som Ukraina. Det finns ingen självreglering där papperslösa slutar komma om de får det sämre. Däremot påverkas resten av arbetsmarknaden när de får det sämre och alla arbetare, infödda eller invandrade, får då med tiden sämre villkor.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga