Migrationsverket införde i mitten av juli ett stopp för att fatta och verkställa beslut gällande asylsökande från Afghanistan, på grund av det försämrade säkerhetsläget. Beslutet välkomnas av många men innebär samtidigt en fortsatt väntan för många i en grupp som redan väntat länge på beslut.
Sedan utländska styrkor lämnat sin närvaro i Afghanistan har talibanstyrkor inlett en offensiv. Drygt hälften av landets 400 distrikt ligger nu i deras händer, och enligt FN har 1 650 civila dödats och 3 200 skadats. Detta är en 50-procentig ökning, jämfört med samma period föregående år.
Av denna anledning, och en utbredd coronasmitta har Afghanistan vädjat till europeiska länder för att de ska stoppa verkställan utvisning av afghanska medborgare. Landet anser sig ha svårt att skydda sina medborgare. Den svenska regeringen tog först beslutet att fortsätta utvisa afghanska medbrogare utan uppehållstillstånd i Sverige. Detta trots att flera partier, som Miljöpartiet och Vänsterpartiet, tyckte att den svenska regeringen borde lyssna till Afghanistan.
Men, den 16 juli, valde regeringen att ändra ståndpunkt och i ett pressmeddelande förkunnades det att utvisningar stoppas.

– Säkerhetsutvecklingen i Afghanistan är oroväckande men också svårbedömd. Talibanrörelsen har i snabb takt utökat och fortsätter utöka sin territoriella kontroll i landet. Därför har vi idag fattat beslut om verkställighetsstopp till Afghanistan, säger Carl Bexelius.
Beatrice Skoglund, vid Svenska Afghanistankommittén, berättar att talibanerna har avancerat i många distrikt, med intensiva strider som påföljd.
– Kontrollen är något flyktig. Ena dagen har talibanerna kontrollen, sen kan armén ta över några dagar senare. Det ser vi i flera områden där vi arbetar, att civila drabbas hårt när striderna trappas upp. Tiotusentals familjer har tvingats på flykt, skriver hon i ett mejl.
Afghanistankommittén erbjuder även covid-vård i fyra provinser, och fler covid-patienter söker sig till sjukhusen, men enligt Beatrice Östlundh, är mörkertalen stora.
– Människor dör i hemmet, och syns inte i statistiken, så det är omöjligt att veta hur illa läget egentligen är. Det är ytterst få på marknaden som fått vaccin hittills. Tillgången till syrgas är knapp, och säljs svart till extrema priser på svarta maknaden, skriver hon.
Enligt Migrationsverket går det inte nu att säga hur länge beslutet om verkställighetsstopp gäller. Beslutet berör 7.000 afghanska medborgare i Sverige.
Enligt pressmeddelandet från Migrationsverket går det inte nu att säga hur länge beslutet om verkställighetsstoppet, som berör 7 000 personer i landet, kommer att gälla. Utgångspunkten är fortfarande att personer med av- eller utvisningsbeslut ska återvända till Afghanistan när situationen i landet stabiliserats.
Mustafa Ahmadi Anosh anlände till Sverige 2015. Han har under åren lärt sig svenska på egen hand, och efter praktikplats på en skola, blev han anställd som studiehandläggare.

– Trots att mitt liv är i fara, då jag tillhör en minoritetsgrupp, så fattades beslutet att utvisa mig. Just nu är det farligt för alla minoriteter. Som till exempel hazarer. När talibanerna tar över ett område letar de efter just hazarer för att döda dem. 20 procent av afghanerna i Sverige tillhör en minoritetsgrupp. Om de återvänder kommer de absolut att dödas av talibanerna, säger han.
I dag är Mustafa Ahmandi Anosh en del av nätverket “Sveriges röst”, där han dagligen skriver nyheter från Afghanistan på persiska. Han berättar att han blev jätteglad när han tog emot Migrationverkets beslut.
– Jag kunde andas lite grann och kände mig även lite mer fri. Men det är också svårt att vänta. Vissa har väntat 5-6 år på beslut, och nu kommer det dröja ännu längre. I stället för att ge oss möjlighet att komma in i samhället, arbeta och betala skatt, säger han.
Karin Gyllenring är advokat och specialiserad inom asyl- och migrationsrätt. Hon välkomnar Migrationsverkets beslut, men finner tidpunkten anmärkningsvärd.

– Det är bra att de inte vill ta rättsosäkra beslut och därav positivt med beslutsstoppet. Men samtidigt har Afghanistan länge ansetts vara ett av världens farligaste länder, varför det faktum att Migrationsverket trots det har utvisat människor till Afghanistan är anmärkningsvärt. Jag anser att det i realiteten länge funnits rapporter och underlag för att kunna fatta fler positiva beslut, och att många utvisningar i princip var lika rättsosäkra innan beslutsstoppet, som de skulle vara nu, säger hon.
Karin Gyllenring lyfter att fokus på rätt information är viktigt.
– Det kan för många vara svårt att hänga med i alla svängar gällande ny lagstiftning och nya ställningstaganden från Migrationsverket och många av mina klienter har inte känt till beslutsstoppet innan jag berättat om det. Det känns viktigt att försöka bidra till att rätt information når alla berörda.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.