Den teknologi som den omdebatterade kryptovalutan Bitcoin lutar sig mot, har, enligt flera forskare, en potential inom områden som sträcker långt utöver kryptotransaktioner, såsom klimatarbete, antikorruption och fattigdomsbekämpning.
Tekonologisystemet Blockchain utvecklades 2019 av Satoshi Nakamoto, en person eller en grupp som än i dag är hemlig. Syftet med utvecklingen var att hitta en smidigare lösning för Bitcoinhandel. Ramverket bakom blockchain bygger på anarkistisk ideologi, och användarna vill kringgå det traditionella banksystemet genom att utesluta mellanhänder och centrala aktörer.
Trots att FBI avslöjat att Bitcoin tidigare använts vid droghandel på nätets skuggsidor har intresset för blockchain och kryptovalutor ökat de senaste åren. Lan van Wassenaer är forskare vid Wageningen universitet i Nederländerna. Tillsammans med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) har hon forskat kring hur blockchain kan implementeras inom jordbrukssektorn.
– Blockchains kan förklaras som ett öppet och kollektivt bokföringssystem. Information skickas effektivt, transparent och är spårbar, vilket utesluter behovet av en tredjepart samt förhindrar att information manipuleras, säger hon.
Enligt forskningsrapporten har blockchainteknologin potential att bli ett verktyg som påskyndar vägen mot utvecklingen mot målen inom Parisavtalet och Agenda 2030.

– Med hjälp av blockchains går det att övervaka och spåra klimatförändringar och kan användas som ett system för att validera fakta och uppgifter. Att ha ett sådant globalt system tillåter medborgare i världen att på olika sätt bidra till olika projekt. Det går till exempel att hjälpa bönder att anpassa sig till klimatförändringar genom att spåra investeringar och avkastning och därefter ändra metoder efter effektivitet, säger hon och fortsätter:
– I Nederländerna är hantering kring gödsel och transport strikt styrt. För att förhindra producenter som uppger falska uppgifter går det att använda sig av blockchains för att registrera mängden och spåra gödseln kan bedrägerier förhindras, säger hon.
Lan van Wassenaer ser framförallt två hinder till att blockchainteknologin appliceras till praktiska lösningar mer vidsträckt än i dag, och fullföljer den potential systemet bär med sig. Det första är att brist på kunskap kring teknologin och användbarheten, och det andra har med den höga energikonsumtionen att göra.
– Teknikens komplexitet drar mycket energi. Exempelvis Bitcoins kräver väldigt mycket energi, men det går att använda olika strömkällor till andra blockchains. Exempelvis är det möjligt att använda sig av förnybar energi via solceller och vindkraftverk. Detta minskar påverkan på miljön, säger hon och fortsätter:
– För att utveckla blockchainteknologin krävs det initiativtagare som lägger mer kraft på kunskapsspridning och som pratar realistiskt kring för- och nackdelar till den allmänna publiken.
Med möjligheten att sända kryptovalutor och information över gränser utan någon tredjepart som styr regler går det, enligt Lan van Wassenaer att koppla ihop konsumenter i västländerna med bönder i mer fattiga länder.
– Det går tillexempel att stödja bönder i Etiopien till en hållbar kaffeproduktion i landet, och på samma sätt kan blockchains krav på transparens användas till att europeiska bönder ytterligare utvecklar biodiversitet, den allmänna miljön eller bättre djurhållning, säger hon.
2016 startade Lantmäteriet i Sverige igång ett internationellt uppmärksammat pilotprojekt som bygger på en blockchainlösning kring överlåtelser av fastigheter. Projektets mål var att utveckla ett transparent system för köpare och säljare, samt registrering av fastigheter. Denna process tar vanligtvis lång tid och är svår att överblicka och därmed medför höga kostnader. Projektet avslutades 2020.
– Jag tror det är framförallt två saker som man fick med sig. En är att man fullföljde målet med att ha gjort en fastighetsöverlåtelse baserat på blockchain, men samtidigt förväntade sig de involverade i projektet nog att få en större användarbas än vad de fick. Och att projektet skulle gå från test till en riktig service, säger Juha Lindman, docent vid Göteborgs universitet.

I en rapport från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), har bland annat Juha Lindman och andra forskare studerat ett hundratal blockchainprojekt i ett par europeiska länder, däribland Sverige.
– Inledningsvis sågs blockchain av många experter som när internet växte fram, men hypen ledde till att organisationer inom den offentliga sektorn ofta närmat sig den nya tekniken med orealistiska förväntningar, säger han och fortsätter:
– Men Lantmäteriets projekt var väldigt tidigt ute, internationellt sett också och jag tycker de var supermodiga. De visste inte alls hur det skulle gå, och provade det ändå.
Projekt utanför den offentliga sektorn, runtom i världen, har redan visat prov på resultat. Projektet Agriwallet är en mobilapp som hjälper bönder i Kenya och Uganda att få mikrokredit och säkerställer inkomst, när betalningar uteblir på grund av bland annat förseningar från köparen. I dag använder sig cirka 4 000 bönder av tjänsten. En annan tjänst, Diwala, vill underlätta för flyktingar att kunna bevisa sin kompetens i sina nya länder. Detta genom en databas med digitala cv:s som verifierar personens utbildning och certifikationer så att arbetsgivare kan luta sig på att det är korrekt information. Organisationen jobbar med flera universitet och har redan erbjudit tjänster till ett par afrikanska länder.
– Tekniskt sätt är detta bra och erbjuda en meningsfulla tjänster och är tekniskt sätt möjligt. Men man måste kunna lita på alla aktörer inom en blockchain. Till exempel, måste de tillkopplade universiteten kunna bevisa att deras intyg är äkta. Blockchains bygger på förtroende, säger Juha Lindman.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.