Almega rensade sitt kritiserade remissvar från klassföraktet mot elever med fattiga föräldrar. Men friskolesystemet gör redan det Almega inte inte kunde stå för i ord, och Almegas egna förslag cementerar dessa sorteringsmekanismer.
”En svår etisk fråga är om elever till föräldrar som bidragit till att finansiera välfärden ska tvingas stå tillbaka för elever till föräldrar som inte bidragit till att finansiera välfärden, eller som till och med är en kostnad för välfärden.”
Så skrev tjänstesektorns arbetsgivarorganisation Almega nyligen i ett remissvar på utredningen ”En mer likvärdig skola” (SOU 2020:28).
Uttalandet möttes av häftiga reaktioner på sociala medier efter att socialdemokraten Johan Enfeldt bloggat om saken.
Menade Almega på allvar att detta var en “svår etisk fråga”? Doftade inte hela resonemanget av plutokrati och arvsynd? Och var det verkligen så här organisationen såg på vissa människor – som “kostnader”?
Att “tvinga ihop” ambitiösa elever med omotiverade årskamrater kallades för en “osund form av utjämning som sker på bekostnad av eleverna med goda förutsättningar”. Den underförstådda lösningen: låt skolvalet skilja begåvningarna från resten.
På Almega insåg man snart sitt misstag. Organisationen tog snabbt avstånd från den olyckliga formuleringen. Remissvaret drogs hastigt tillbaka och ersattes av ett nytt – nu med minimal argumentation och med förslagen i kortfattade punktlistor.
Men även om de mest stötande formuleringarna har rensats bort kvarstår andemeningen i Almegas förslag. I det ursprungliga remissvaret utmålades svagare elever som en sorts besvärande ballast som tynger ner de begåvade barnen genom sin blotta närvaro. Att “tvinga ihop” ambitiösa elever med omotiverade årskamrater kallades för en “osund form av utjämning som sker på bekostnad av eleverna med goda förutsättningar”. Den underförstådda lösningen: låt skolvalet skilja begåvningarna från resten.
I Almegas ursäkt och i det nya remissvaret är det öppna klassföraktet bortrensat. I stället bedyrar organisationen att man ställer sig bakom skolans arbete för att ge alla elever likvärdiga möjligheter.
Samtidigt håller Almega fast vid linjen att friskolorna ska slippa dela de kostnader som samhället i dag har för att upprätthålla skolplikten. Men det är precis här som problemet med skolsegregationen har sin grund.
Det finns förstås ingen rimlighet i denna finansieringsmodell. Så länge det inte sker någon förändring på denna punkt spelar det ingen roll vad lärare och politiker säger om likvärdigheten i skolan.
Som finansieringssystemet ser ut i dag kan friskolor locka till sig motiverade elever från de kommunala skolorna, kamma hem sin vinst och lämna det offentliga med alla extrakostnader. Ja, det är till och med så att friskolorna automatiskt tjänar på att kommunens skolverksamhet går med förlust!
När en elev lämnar kommunens skola och tar med sig sin skolpeng till en friskola står rektorn kvar med mindre pengar, men med samma löner och lokalkostnader att betala. Om kommunskolan då går med förlust räknas detta som att den använt en större skolpeng än den haft rätt till – och då kan även friskolorna kräva en större skolpeng. Kostnader som kommunen påförs av friskoleetableringen – och som rektorerna inte kan planera för – förvandlas alltså automatiskt till ytterligare inkomster för friskolorna.
Det finns förstås ingen rimlighet i denna finansieringsmodell. Så länge det inte sker någon förändring på denna punkt spelar det ingen roll vad lärare och politiker säger om likvärdigheten i skolan. Så länge det offentliga måste bära dubbla bördor spelar det ingen roll hur mycket Almega eller andra aktörer pudlar på sina antidemokratiska formuleringar.
Skolsystemet utgör i dag en segregationsmaskin som skänker systematiska fördelar till barn med högutbildade och välbärgade föräldrar. På det sättet gör systemet redan i praktiken vad Almega inte kunde stå för i ord. Att organisationen nu backat på den klasshatande retoriken men håller fast vid förslagen skingrar tyvärr inte misstanken om att orden faktiskt hade en mening.
Följ oss på Mastodon
Följ oss via rss