Litteratur #98/2020

Stark skildring av rasismens mekanismer

Porträtt av författaren Scholastique Mukasonga
Foto: Catherine Helie/Gallimard

En av årets stora litterära upplevelser, skriver Josephine Askegård om Madonnan vid Nilen av Scholastique Mukasonga.

De Rwandiska massmorden på fler än 800 000 civila vuxna och barn ur folkkguppen tutsier och hutuer som motsatte sig morden, kom som en chock för många utanför den afrikanska kontinenten, men morden kom inte ur ett vakuum, utan ur mångårigt uppiskat hat och rasistisk mytbildning. Motsättningarna hade rötter i bland annat det belgiska styret 1919–1962. Belgarna ökade av rasistiska skäl de etniska motsättningarna, de exkluderade majoritetsbefolkningen hutuer i administrationen och tillverkade identitetskort över folkgruppstillhörighet. Självständigheten var bland annat en produkt av hutuernas frihetskamp.

1973 tog Juvénal Habyarimana makten i en militärkupp och tutsierna trycktes tillbaka så gott som helt från regeringsmakten. Förhandlingar kring representation av tutsier i regeringen pågick när presidentens plan blev nedskjutet den 6 april 1984. Dagen efter inleddes en tre månader jakt på och slakt av tutsier med förevändning att de som folkgrupp var ansvariga för mordet på presidenten. Folkmordet som många gånger utfördes av civila leddes av bland annat hutunationalistiska milisgrupper stödda av ledande personer inom regeringen och militären. Även tidigare har det utförts flera etniska massmord på båda folkgrupperna, som också lett till hundratusentals flyktingar inom och ur landet.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984