Tutade mot Lukasjenko – greps

Söndagen den 23 augusti, två veckor efter det belarusiska presidentvalet, samlades över 100 000 personer i centrala Minsk för att delta i demonstrationen som gick under namnet “Marsch för ett nytt Belarus”. Det blev också den hittills största av de dagliga protester som har pågått över hela landet sedan valresultatet tillkännagavs – med över 80 procent till sittande president Aleksandr Lukasjenko och bara 10 procent till motkandidaten Tsviatlana Tichanouskaja, siffror som såväl valobservatörer, internationella bedömare och många belarusiska medborgare själva, ser som fabricerade. De första protesterna gällde valfusket, men det grova polisvåld och massarresteringarna som mötte de fredliga demonstranterna väckte avsky. Allt fler deltog i protesterna eller gick ut i strejk. 

Den 23 augusti deltog över 100 000 personer i en demonstration i protest mot valet. Foto: Evgeniy Maloletka/AP/TT
Den 23 augusti deltog över 100 000 personer i en demonstration i protest mot valet. Foto: Evgeniy Maloletka/AP/TT

Två som vittnar om polisens övervåld är Palina Sjustka och Pavel Litvinovskij, boende i Minsk. Två dagar efter valet tog de bilen in till Minsks centrum. De hade just då inte tänkt delta i några demonstrationer men folk var ute på gatorna, cyklister ringde i sina ringklockor och bilisterna tutade. Och Pavel gjorde detsamma – tutade för att visa stöd för demonstranterna. 

Då stoppades de av män iklädda vägpolisens uniform och balaklava, och ombads visa sina identitetshandlingar. Men Palina och Pavel tror själva att det egentligen var Amap (på ryska: Omon), polisens specialstyrka som också tidigare har satts in mot demonstranter. 

– De betedde sig för aggressivt för att vara vanliga vägpoliser, säger Palina. 

Pavel, som satt vid ratten, ska ha ombetts att gå ut och ska omedelbart ha fått ett slag i ansiktet. Palina berättar att hon la sig ned i bilen och filmade händelserna. Hon konstaterar att de uniformerade männen varken presenterade sig eller förklarade något. Det fanns ingen synbar anledning till att de stoppats annat än att de hade tutat. 

Han verkade övertygad om att han kunde göra vad som helst utan några påföljder. 

Palina Sjustka

Pavel ifrågasatte behandlingen och ska då ha fått fler slag mot hela kroppen. I det läget berättar Palina att hon lämnade bilen, ropade på hjälp och flera vittnen och fortsatte filma händelsen.

Mannen som slog Pavel verkade inte rädd för något, berättar hon. 

– Han log otäckt in i min kamera och skrattade åt mig och svor. Han verkade övertygad om att han kunde göra vad som helst utan några påföljder. 

Pavel knuffades sedan in i vägpolisens fordon, medan Palina packade ihop alla tillhörigheter ur deras egen bil: id-handlingar, ägarbevis, termos, mobiler. 

– Jag visste inte då hur viktigt det var att jag fick med mig också Pavels mobiltelefon och inte lyckades ge den till honom, men det visade sig senare. 

Bilen beslagtogs av en oidentifierad man iklädd balaklava. Pavel fördes iväg och Palina som inte har körkort stod kvar. Internet var vid tillfället nedsläckt i landet.

Palina berättar om många solidarietshandlingar folk emellan: vittnen runt omkring började samla in pengar till de böter Pavel förmodligen skulle få, en familj i området kom ut när hon skrek på hjälp och tog med henne hem till sig så att hon fick vara där fram till att hennes vänner kunde hämta henne. 

– Så har det varit under protestveckorna, man hör av sig, bjuder in okända personer, ger dem något att äta och dricka, hjälper till med skjuts och pengar och finns där emotionellt för varandra, berättar hon. 

Under en demonstration den 15 augusti. Människor håller upp bilder på skador demonstranter ska ha fått vid polisingripanden. Foto: Dmitri Lovetsky/AP/TT
Under en demonstration den 15 augusti. Människor håller upp bilder på skador demonstranter ska ha fått vid polisingripanden. Foto: Dmitri Lovetsky/AP/TT

Men Pavel var fortfarande borta. Telefonnätet var ofta överbelastat och fängelsernas namnlistor inte uppdaterade när hon väl nått fram. Natten efter gripandet drömde hon mardrömmar om polisvåld och kände sig maktlös. Hon var också i kontakt med Vesna, en grupp för mänskliga rättigheter som spred information om vart frihetsberövade förts. Också privatpersoner hjälpte till att sprida information i appar som Telegram.

– Varannan timme kom det nya namnlistor men Pavel var inte med. Så jag åkte till fängelset i Zjodino i utkanten av Minsk och letade. Våra erfarna vänner som har demonstrerat förr sa att inget händer de första dagarna efter en frihetsberövning och att inga namn släpps. Men plötsligt återfanns han på listan för Zjodino så jag åkte dit med kläder, tandborste, varm jacka och annat. Och vi fick fatt i bilen igen. 

Det var en av de värsta händelserna i mitt liv hittills, där jag var rädd för både min hälsa och mitt liv. 

Pavel Litvinovskij

Palina var lättad över att Pavel uppgetts finnas på fängelset i just Zjodino för från mer central belägna fängelser och polisstationer kom uppgifter om tortyr och övervåld. Men det visade sig att Pavel skrivits upp på fel lista och egentligen kvarhölls i Minsk, först på ett fängelse i Sovetskajadistriktet och därefter det ökända Okrestinafängelset. 

När Pavel själv börjar berätta är han märkbart skärrad också nu, efter en vecka i frihet. 

– Människan brukar ju glömma det värsta men jag minns allt. Det var en av de värsta händelserna i mitt liv hittills, där jag var rädd för både min hälsa och mitt liv. 

Han berättar att han redan efter den första misshandeln vid bilen mådde han illa och hade huvudvärk. Men slag och grova tillmälen fortsatte delas ut, samtidigt som han inte fick veta vart han fördes. Framme på fängelset fick Pavel ställa upp sig på en gård med omkring fyrtio andra personer. De intagna fick inte titta på varandra eller på polisen men han bedömde utifrån rösterna att de flesta på gården var i åldern tjugo-trettio. Han stod med blicken fästad i marken och hörde ljuden av misshandel omkring sig. 

– Jag hade tur, eftersom jag inte hade min mobiltelefon med mig, den hade ju Palina tagit. Alla som hade sina telefoner med sig fick ge ut sina lösenord, och hittade polisen bilder och meddelanden som tydde på att man stöttade Tichanouskaja eller demonstrationerna så fick de mer stryk. Det var tydligt att man letade efter aktivister och försökte pressa folk på information.

Stundtals kunde de intagna prata sinsemellan. Pavel berättar att han då uppfattade att många inte ens deltagit i protesterna: En man hade anhållits när han var ute för att slänga soporna, en annan när han var på väg till mataffären. En del hade, precis som Pavel, bara ryckts ut ur sina bilar eller från sina motorcyklar. 

I tur och ordning fick de intagna gå in i ett rum och erkänna sina respektive “brott”, i Pavels fall att ha tutat från sin bil. I rummet hängde ett stort porträtt av Lukasjenko och de flesta i tjänst bar balaklava. Många av de intagna hade svåra fysiska skador och fick medicinsk hjälp. Pavel, som fått många slag mot huvudet och bålen, fick höra att “han är hel och kommer inte att dö, han står ju på benen så låt honom stå!”  Den medicinska hjälpen gick till svårare fall. 

Pavel vittnar också om övergrepp och handlingar, som han har svårt att prata om. Som “korridoren”, som innebar att de frihetsberövade fick springa genom ett slags allé av poliser och motta fysiskt våld under det att de sprang. Han fick intrycket av att en liten del av poliserna själva verkade tveksamma till misshandeln och arresteringarna. Det var också de poliser som kunde låta de intagna att dricka vatten, röra på sig, prata sinsemellan och gå på toaletten. Men majoriteten av de poliser han mötte uttryckte att de tjänade sitt land och fortsatte den brutala behandlingen. 

– De kunde hånle och säga saker som: “Tjänar ni för dåligt eller varför protesterar ni? Vi har ju ett bra land, trivs ni inte hemma?”

En demonstrant som varit gripen men släppts visar upp sina skador vid en demonstration i Minsk den 15 augusti. Foto: Dmitri Lovetsky
En demonstrant som varit gripen men släppts visar upp sina skador vid en demonstration i Minsk den 15 augusti. Foto: Dmitri Lovetsky

De blev kvar på gården hela natten, de flesta i sommarkläder när temperaturen gick ned till tio grader. Fortfarande visste ingen vad som skulle hända. En och en fick de gå in och skriva under sina påstådda brott. Därefter dan fördes de ut på gården igen, där misshandeln fortsatte. Där fanns också flera turkmeniska medborgare som fick utstå ännu grövre våld med batonger under rasistiska tillmälen. Dagen efter fördes de till en Okrestina. 76 personer trängdes ihop på 26 kvadratmeter under bar himmel. Där fick de lite att äta – fiskkotletter, bröd och vatten – men våldet var grövre. 

Pavel var frihetsberövad i knappt två dygn. Sent på kvällen släpptes han och flera intagna, efter att ha träffat en åklagare. På väg ut spreds rykten om att något stort pågick i staden. 

– Vi hörde bilar tuta och förstod då att protesterna fortsatte. Jag blev så glad, hoppet var inte ute!

Väl ute på gatan möttes de av  volontärer som erbjöd mat, cigaretter, skjuts, husrum och pengar. Dagen efter fick han en grundlig medicinsk undersökning där hans skador dokumenterades. Utöver bulor, blåmärken, hjärnskakning och förkylning efter den kalla natten på fängelsegården mår han förhållandevis bra och konstaterar att han hade tur, jämfört med många andra. 

Dagarna efter valet arresterades tusentals människor. Många släpptes, precis som Pavel, efter två dagar, medan andra har suttit fängslade längre. Vissa personer saknas fortfarande av sina närstående och det finns uppgifter om åtminstone fem dödsfall som tros vara kopplade till polisiärt övervåld. Under de senaste dagarna har många demonstranter burit med sig fotografier av de kroppsskador de fått under tiden som frihetsberövade. 

Pavel och Palina deltog i söndagens “March för ett nytt Belarus” – där demonstranterna fortsatte kräva rättskipning och rättvisa val.

Publicerad Uppdaterad
21 mins sedan
Poeten Jesper Lundbys veckovers i Arbetaren. Foto: Martina Holmberg/TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: När du får oväntat besök

En morgon är inget detsamma.
Man lyfter sin kaffekopp
då ur den en plötslig eldsflamma
och fyra djur stiger opp.

Barndom, Längtan, Svid och Moral
heter varelserna som flyttar in
i lägenheten man haft som ett skal
omkring sitt eget skinn.

När man som vanligt till arbetet
gör sig redo att gå
ligger de där över hallgolvet
tysta, och tittar på.

Till kvällen så micrar man rester
man äter trött vid sitt bord.
Fyra djur sitter som gäster.
Betraktar en utan ett ord.

Publicerad Uppdaterad
17 hours sedan
Alexandra Urisman Otto om El Nino, värmeböljan, klimatförändringar.

Alexandra Urisman Otto:
Allt brinner och de ”progressiva” fortsätter som vanligt

Klimatforskare som annars brukar uttrycka sig återhållsamt erkänner sig nu vara i chock. Samtidigt befinner sig det offentliga samtalet långt ifrån den katastrofala verklighet vi lever i, skriver Alexandra Urisman Otto.

Europa kokar och brinner på samma gång. Hettan har stängt Eiffeltornet och lågorna står höga strax utanför den franska huvudstaden. Hundratals människor har dött i drunkningsolyckor och den senaste värmeböljan (vi går redan in i sommarens tredje) kopplas till tiotusentals för tidiga dödsfall.

Har du också panik i hettan? Känns det som en mardröm? Bra, allt annat vore fullständigt orimligt. 

Klimatforskaren Zeke Hausfather skrev på måndagen att han brukar vara ganska återhållsam när han diskuterar klimatdata. Bara en enda gång – i september 2023, när de globala temperaturerna för månaden visade sig vara hela 0,5 °C varmare än någon tidigare septembermånad – har han blivit chockad. 

”Fram till i dag”, skriver han. 

Årets El Niño kan bli den starkaste som uppmätts

Zeke Hausfather är chockad igen efter att ha analyserat hur de olika klimatmodellerna bedömer läget för hur den begynnande El Niño-händelsen ska utveckla sig. El Niño är ett återkommande väderfenomen som uppstår när havsvattnet i delar av Stilla havet blir ovanligt varmt. Det påverkar vädret över stora delar av världen och under våren har forskare allt oftare varnat för att den här El Niñon kommer att bli extrem. 

Det verkar vara en underdrift, menar nu Zeke Hausfather.

”Det ser ut som att årets El Niño inte bara med stor sannolikhet kommer att bli den starkaste sedan tillförlitliga mätningar inleddes – den kan till och med bli den starkaste med en verkligt häpnadsväckande marginal”, skriver han.

Styrkan i El Niño går att förutspå genom att mäta avvikelser i havsytans temperatur i ett specifikt område i den tropiska delen av Stilla havet. När alla klimatmodeller nu har analyserats ligger medianvärdet på 3,6 grader Celsius, omkring 0,8 grader högre än det tidigare rekordet från 2015-16. 

”För att sätta detta i sitt sammanhang”, skriver Zeke Hausfather och sedan förklarar han: Skillnaden mellan den starkaste och den femte starkaste El Niño-händelsen under de senaste 150 åren är endast omkring 0,5 grader. 

Han avslutar:

”Modellerna förutspår något som ligger utanför ramen för allt vi någonsin har observerat.”

Skäl till panik? Ja. 

Gaslightande debattklimat om klimatet

Men värst i denna mardröm är ändå hur långt ifrån den här verkligheten som vårt offentliga samtal befinner sig. Ingenstans säger någon som det är. Till och med det så kallade ”progressiva” Sverige fokuserar på att legitimera sina egna och andras flygresor, i stället för att bidra till – och kräva – den verkliga, genomgripande omställning som vi vet krävs. 

Ett exempel: Sverige har klimatmål som aldrig nås men som framför allt i sig är gravt otillräckliga. Bara omkring en tredjedel av svenskarnas utsläpp räknas med när klimatmålen utvärderas – ändå hörs inte ett enda parti i valrörelsen kräva att alla utsläpp ska omfattas av klimatmålen. Ingenstans, förutom från vissa aktivister, kommer krav på verklig, genomgripande systemförändring.

Vad fan ska man göra, då?

Det är inget fel med att ha panik vare sig över hettan eller det gaslightande debattklimatet. Tvärtom är det en fullt rimlig reaktion på det oerhörda hot som hänger över oss. Använd paniken och påminn dig om att det finns fler som känner som du. Lyssna på dem, läs vad de skriver. Organisera dig tillsammans med dem. 

För det här är ingen mardröm. Det är den nya verkligheten.

Publicerad Uppdaterad
22 hours sedan
Sverige pekas ut för att i flera regioner ha behandlat EU-migranter sämre i jämförelse med andra utsatta grupper, samt för indirekt diskriminering på etnisk grund. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman SVD/TT

Sverige diskriminerar när EU-migranter vägras vård

Europeiska kommittén för sociala rättigheter har fastslagit att Sverige kränkt EU-migranters rättigheter genom att neka till vård. Jonatan Michaneck tycker att det borde oroa oss alla att staten tar så lättvindigt på uppenbar diskriminering och kränkningar av mänskliga rättigheter.

Kritiken är svidande från Europeiska kommittén för sociala rättigheter som enhälligt slår fast att Sverige begått allvarliga människorättskränkningar när staten och regioner nekat EU-migranter sjukvård, eller tagit betalt för nödvändig sjukvård.

 I uttalandet står det skrivet att Sverige anses ha kränkt personernas rättigheter genom nekande av vård och särbehandling på grund av deras status som sårbara EU-migranter. Därutöver pekas Sverige ut för att i flera regioner ha behandlat EU-migranter sämre i jämförelse med andra utsatta grupper, samt för indirekt diskriminering på etnisk grund.

Många tror nog att Sverige behandlar romer och EU-migranter bättre än andra europeiska länder där rasismen är mer uttalad. Kommitténs yttrande vänder på många sätt upp och ner på idén om den svenska givmildheten och blottlägger en stat som givit upp på sitt ansvar gentemot europeiska medborgare och de mänskliga rättigheterna.

Undviker vård av rädsla för kostnader

En kvinna från Bulgarien som gör akut kejsarsnitt i Gävle faktureras 179 251 kronor. Kostnaderna är förstås omöjliga för en person i marginaliserad tillvaro att betala. Även för en heltidsarbetande skulle summan vara överdådig. Personer har också blivit fakturerade för akutbesök i samband med stroke och hjärtproblem, samt efter rån, misshandel, och bilolycka. Barnafödande och mödravård är andra vårdbesök som lett till fakturor på 3000 kronor och uppåt och det finns fler exempel. Amnesty international nämner dessutom att många ur gruppen undviker att söka vård av rädsla att drabbas av höga utgifter.

Jonatan Michaneck är socialarbetare på räddningsmissionens härbärgen för EU-migranter. Foto: Privat.

EU-migranter är en särskilt utsatt grupp av många skäl. I sina hemländer nekas de ofta tillgång till det egna landets välfärdssystem på grund av utbredd och systematisk diskriminering som också har andra förödande konsekvenser. Fattigdomen hos gruppen är utbredd och nödställdheten stor. 

Sveriges hinder för vård riskerar liv, och förutom att det är landets plikt att leva upp till skrivelserna om rätten till vård borde det oroa oss alla att staten tar så lättvindigt på uppenbar diskriminering och kränkningar av mänskliga rättigheter.

Sverige måste ta åt sig av kritiken och förutom att se till att ingen människa berövas rätten till vård anser jag att vi borde ersätta i fullo de personer som drabbats av kostnader i samband med vårdbesök. I framtiden hoppas jag att staten och regionerna prioriterar människorna, framför försöken att hitta kryphål.

Publicerad Uppdaterad
7 days sedan
Poeten Jesper Lundbys veckovers i Arbetaren. Foto: Nicklas Thegerström / TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: Rätten att lata sig

Vila nu, lilla proletär.
Tids nog får du slava.
Den ljuva sommartid är här.
Häll i dig lite cava.

Tacka mormorsmors och farfarsfars strid
som denna din ledighet givit dig
genom att stå upp, som de på sin tid,
för rätten att lata sig.

Eller ligg still i gräset, ljuvligt slö
och ge blanka fan i alla måsten.
Robot ska flyta på rygg i en sjö.
Säg hej och välkommen till rosten.

Och du som slavar genom dagen så het,
utan semester sommaren som julen,
sno dig en rast när ingen ser, för alla vet
att frihet smakar ännu bättre stulen.

Publicerad Uppdaterad
1 week sedan
”Det krävs omedelbara insatser för att kartlägga och skydda de kvarvarande ur- och naturskogarna”, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall. Foto: Anders Wiklund/TT, Björn Nordqvist

De sista oskyddade naturskogarna på väg att försvinna

Enbart tre av åtta partier vill ge de sista oskyddade naturskogarna i Sverige ett strikt skydd till 2030. Det visar Naturskyddsföreningens valenkät. Inget av de stora partierna svarar ja på vår fråga om att kartlägga och skydda ur- och naturskogarna till 2030. Det innebär att dessa viktiga skogar nu riskerar att försvinna, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall.

Tillståndet för den biologiska mångfalden i Sveriges skogar är allvarligt. Förutom i det fjällnära området finns ur- och naturskogar bara kvar som öar i landskapet, och mer än tusen skogslevande arter är hotade. 

Ur- och naturskogar är avgörande för att bevara hotade arter, stabila ekosystem och som kolsänkor. Men stora delar av detta naturarv går förlorat i snabb takt. De ekologiska värden som byggts upp under århundraden kommer inte kunna återskapas inom överskådlig tid, om ens någonsin. 

Alla ur- och naturskogar i EU ska vara strikt skyddade till år 2030. Om Sveriges åtaganden om strikt skydd ska nås krävs omedelbara insatser med kartläggning och skydd. Annars riskerar dessa skogar att avverkas. 

Oroväckande svar från riksdagens partier

Inför valet frågade Naturskyddsföreningen därför samtliga riksdagspartier om de ställer sig bakom förslaget att kartlägga alla ur- och naturskogar och säkerställa ett strikt skydd senast 2030. Resultatet är oroande. Endast tre av riksdagens åtta partier ställer sig bakom förslaget, och ingen av de stora partierna säger ja. Detta innebär att det ännu är långt till riksdagsmajoritet för förslaget. 

Ur-och naturskogar är några av de mest värdefulla ekosystemen för biologisk mångfald i Sverige och Europa. Eftersom lagen inte stoppar avverkning av ur- och naturskogar är risken stor att dessa ovärderliga skogar fortsätter att gå förlorade. Och avverkningstakten bara ökar. De senaste fyra åren har avverkningar i skogar med höga naturvärden ökat med hela 400 procent, enligt den ansvariga myndigheten Skogsstyrelsen. Samtidigt har riksdagen nyligen beslutat om regellättnader för skogsbruket, vilket riskerar att förvärra situationen ytterligare.

Det krävs omedelbara insatser för att kartlägga och skydda de kvarvarande ur- och naturskogarna. Det är både obegripligt och mycket oroande att majoriteten av partierna inte vill detta. Nu är det upp till politiken att ta ansvar. 

Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen

Publicerad
2 weeks sedan
Kusra på norra Västbanken ligger mellan bosättningen Migdalim och den olagliga utposten Esh Kodesh. Det är en av de palestinska byar som har störst problem med bosättarvåld. Palestinierna kan inte göra mycket för att försvara sig mot bosättarna. Mannen på bilden hoppas att ett staket åtminstone ska fördröja dem. Foto: Yvonne Åsell / TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: Huset

Det var en gång ett hus.
Det stod i östra Jerusalem.
I huset fanns ett särskilt ljus,
som det alltid gör i nåns hem.

Så länge hade huset tillhört släkten
att många små i det lärt sig gå,
blivit stora, flyttat ut och sen
kommit dit med sina egna små.

Nu bilar en pappa bort betongen,
ett golv han gjöt när dottern var fem
för att slippa betala rivningen
som staten beordrat av hans hem.

Förra veckan tog han ner taket.
Väggarna slog han ut igår.
Det sades att huset saknade ett
bygglov hans folk aldrig får.

Varför det blev som det blev
är en grym historia, och en lång,
och sagan om huset som orättvisan rev
blev därför att det var en gång.

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan
Arbetsplatsolycka utanför Jönköping
Mannen fördes akut till sjukhus med svåra skador. Foto: Johan Nilsson/TT

Man svårt skadad efter olycka på industriområde i Jönköping


En person har förts till sjukhus med svåra skador efter en allvarlig arbetsplatsolycka i ett industriområde strax utanför Jönköping under måndagseftermiddagen.

Det var strax innan 13 på tisdagen som larmet kom till räddningstjänsten. En man hade då fått tunga föremål över sig vid ett företag i Torsvik söder om Jönköping. Både polis och räddningstjänst kallades till platsen och mannen fördes akut till sjukhus med allvarliga skador. 

Olycksplatsen inne på industriområdet har nu spärrats av och en utredning om arbetsplatsolycka har upprättats av polisen.

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan
EU-migranter nekas svensk sjukvård
Organisationen Läkare i Världen har träffat flertalet av de 129 personerna som nekats svensk sjukvård. Foto: Emil Langvad/TT och Johan Nilsson/TT

Hård kritik mot Sverige: EU-migranter nekas vård


EU-migranter i Sverige har vid upprepade tillfällen nekats nödvändig vård. Det här slår Europeiska kommittén för sociala rättigheter nu fast efter en anmälan från organisationerna Läkare i Världen och Amnesty.

– Att svenska staten kränker en av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna är fullständigt oacceptabelt, säger Anna Johansson, generalsekreterare på Amnesty Sverige i ett uttalande till Svt.

Det rör sig om allt från unga kvinnor som nekats abort till personer som misshandlats men motats bort från vårdkliniker och sjukhus på grund av deras ursprung. Totalt har Amnesty och organisationen Läkare i Världen, som träffat flertalet av personerna bakom de anmälda fallen, anmält den svenska staten för 129 fall där EU-migranter inte fått den vård de har rätt till.

Nu slår Europeiska kommittén för sociala rättigheter fast att Sverige brustit på flera punkter och kritiserar samtidigt staten för diskriminering.

Regeringen tillbakavisar dock anklagelserna men den kristdemokratiska sjukvårdsministern Elisabet Lann skriver i en kommentar till Svt att de nu kommer analysera rapporten och invänta rekommendationer från EU:s ministerråd.

Enligt Amnesty beror problemet med nekad vård på att många redan utsatta EU-migranter saknar det europeiska sjukföräkringskortet som ger rätt till subventionerad vård. Det här på grund av diskriminering i hemländerna.

– Det egna landet har självklart ett ansvar att lösa den här situationen. Men nu handlar det om vad Sverige har för ansvar för att säkerställa att människor får rätt till vård som inte kan vänta, säger Anna Johansson till Svt.

Publicerad Uppdaterad
3 weeks sedan

Sommarhälsning – ta hand om er i värmen!

Hallå!

Här kommer en hälsning från mig (Alexandra) i Stockholm. Greta befinner sig i Köpenhamn där hon står inför rätta tillsammans med flera andra studenter efter en fredlig protestaktion på universitetet för två år sedan (!), där de krävde att universitetet skulle avbryta sina samarbeten med israeliska universitet.

– Vi står inför rätta medan de verkliga brottslingarna – de som skapar död och förstörelse – och företag och institutioner som hjälper dem, går fria, sa hon på den första rättegångsdagen.

Det är mycket farligt i stora delar av Europa nu, som många av er säkert har läst. Som Aftonbladet skriver upplevde minst 101 miljoner européer temperaturer på över 35 grader under torsdagen. Över 200 värmerelaterade dödsfall har konstaterats i Spanien och hundratals har drunknat i Frankrike. Även Italien rapporterar döda i anslutning till hettan. 

Som jag skrev i en krönika häromdagen hade en 33-årig mamma just kommit hem efter att ha varit och handlat i Carpentras i sydöstra Frankrike i måndags, när hennes två pojkar – en tvååring och en fyraåring – sprang iväg och busade. De gick in i familjens bil och stängde om sig. Dörrarna gick i baklås och eftersom temperaturerna i landet just nu är rekordhöga räckte det med en kort stund, enligt mamman tio minuter eller en kvart, sedan var det för sent. Obduktionen visade att pojkarna dog av ”långvarig exponering för extrem värme”.

Igår hände samma sak i en förort till Paris. En treårig pojke dog.

Det skrämmer mig enormt att det verkar som att inte ens den här typen av fruktansvärda händelser leder till de samtal vi skulle behöva ha – varken i politiken eller i våra personliga liv. Ett och annat inlägg dyker upp som handlar om hur dåligt förberedda vi tycks vara, att klimatanpassningen behöver förbättras. Men det är som att vi helt bortser från det centrala: att utsläppen ökar i en situation när det som krävs är akuta, dramatiska minskningar.

Det är som ett badkar. Vårt badkar är redan fyllt upp till kanten. Eftersom utsläppen stannar i atmosfären i hundratals eller tusentals år så räcker det inte att minska utsläppen – kranen behöver skruvas åt helt. Istället vrider vi alltså upp den och den står nu under högre tryck än någonsin. Givetvis behövs stora anpassningsåtgärder och i det akuta läget behöver fokus ligga på att rädda de människor som hotas av värmen. Men den viktigaste anpassningen är att fokusera på det som FN:s klimatpanel redan 2018 sa krävdes:

Snabba, genomgripande och aldrig tidigare skådade förändringar i varje del av våra samhällen.

Nu tar bloggen en liten paus (om inget oförutsett händer) och är tillbaka i när valrörelsen drar igång igen i augusti. För den som har missat kan jag tipsa om att sommarläsa vad 83-åriga Kader hade att säga i sin väljarintervju. Ett kort utdrag här:

– Det finns fina människor i Sverige som tänker och bryr sig om vad som händer i Palestina och andra länder. Men det politiska klimatet är inte som förr, inte som när jag kom till Sverige. Sverige var det bästa landet i hela Europa. Med ekonomi, med jobb. Folk var vänliga. Men inte nu längre. Jag vet inte varför men Sverige har förändrats mycket. Det var bättre förr.

Ta hand om er under sommarveckorna – svalka er ordentligt! Och hoppas ni får ha viktiga, riktiga samtal med varandra! 

Publicerad Uppdaterad
3 weeks sedan
Poeten Jesper Lundbys veckovers i Arbetaren. Naina Helén Jåma/TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: Den riktige mannen

Den riktige mannen, han försörjer sin familj
– men just den här bara har ingen.
Han undrar så varför, han tänker sig trött,
han söker så hårt efter sanningen.

Ge honom bara ett enkelt svar,
en klar manual han kan följa.
En självklarhet som från självförakt ren
den riktige mannen kan skölja.

Vem vet vart din hjärna tog vägen
framför datorn där i ensamhet?
Vad gror i någon som inte duger?
Vad växer, vad såg du – vem vet?

Allt är en jävla röra, men
kom sätt dig med oss andra här.
Låt oss tala som vänner om
vad ”riktig” och ”människa” är.

Jag tror det är någon som lyssnar,
som hjälper någon annan i nöd.
En som räddar en annan människa
från en orättvis onödig död

– vad tror du?

Publicerad Uppdaterad