Explosionen i Beirut sätter ljuset på exploateringen till havs

Hur hamnade 2 750 ton ammoniumnitrat i Beiruts hamn? Explosionen i Libanon sätter ljuset på ett allvarligt problem på våra hav, där sjömän och farligt gods återkommande överges av fartygsägarna och lämnas åt sitt öde.

Utrikes
Foto: Petros Giannakouris / AP / TT Nyhetsbyrån

Hittills har 135 personer dött, över 5 000 skadats och 250 000 personer förlorat sina hem till följd av explosionen i Beiruts hamn. Det var i tisdags som en mindre explosion, följd av en större, förstörde stora delar av staden.

Enligt libanesiska myndigheterna ska det vara ammoniumnitrat, som förvarades i ett lagerutrymme, som orsakade explosionen.

Men hur kommer det sig att man lagrat 2 750 ton av det explosiva ämnet i hamnen?

Ett ryskägt fartyg angjorde Beiruts hamn i september 2013, efter att skeppet fått tekniska problem till havs. Fartyget seglade under moldavisk flagg, och var på väg mot Mocambique.

Fartyget var lastat med ammoniumnitrat.

Efter en inspektion i Beiruts hamn tilläts inte fartyget segla vidare. All besättning lämnade skeppet, utöver kaptenen och fyra besättningsmän. Alla kontaktförsök med ägarna misslyckades och den kvarvarande personalen tilläts inte stiga av båten.

Situationen kom att drastiskt förvärras när provianten ombord sinade. Till följd av diplomatiska förhandlingar lyckades besättningen tillslut lämna landet, skeppet och lasten.

Ammoniumnitratet förflyttades från fartyget till en lagerlokal i hamnen. Enligt Al Jazeera ska hamnens dåvarande tullchef flera gånger bett om ett rättsligt beslut om vad de ska göra med lasten. Men svar uteblev och lasten förblev i lagret.
 
Att sjömän och skepp överges på det här sättet är inte ovanligt. Enligt data från International Maritime Organization, IMO, och International Labor Organization, ILO, övergavs cirka 5 000 sjömän på sina fartyg, vid 400 olika tillfällen mellan år 2004 och 2018.

De som drabbas är oftast sjömän från fattigare delar av världen.

Hela den globala sjöfarten har under de senaste 150 åren byggts upp på ett komplext sätt som gör det nästan omöjligt att ta fast fartygsägaren.

Mikael Lindmark, internationell sekreterare på Seko Sjöfolk

Mikael Lindmark, internationell sekreterare på Seko Sjöfolk, berättar att det här är vanligare än vad många tror.  Ofta drabbas fartyg som fraktar ”general cargo” och vars gods har lågt värde.

– Det kan vara ett fartyg som hålls kvar i en hamn efter en kontroll. Att fixa fartyget kan kosta mer än pengarna fartyget drar in – då händer det att ägaren väljer att överge fartyg och besättning, säger han.

Hur kan det här ske?

– Hela den globala sjöfarten har under de senaste 150 åren byggts upp på ett komplext sätt som gör det nästan omöjligt att ta fast fartygsägaren, säger Mikael Lindmark.

Mikael Lindmark Foto: Dick Gillberg

Han berättar att det kan handla om ett skepp med nordkoreansk flagg, med en besättning från Syrien, en fartygsägare från Ryssland, ett japanskt försäkringsbolag och en besättningsagent som sitter i Singapor.

– Det blir väldigt svårt för en hamnmyndighet att reda ut vem det är som egentligen äger fartyget, säger han.

Sedan 2006 är det ett krav att alla fartygsägare har tecknat en försäkring som stöttar besättningen om det uppkommer en situation där fartyget överges.  

– Företag med oseriös flagg kan betala för att det ska se ut som att de har en försäkring, trots att de inte har en. Allt ska vara så billigt som möjligt, säger Mikael Lindmark.

Hittills i år har 20 fartyg övergivits i olika hamnar, enligt data från IMO och ILO.

På vissa av dessa övergivna fartyg finns last som utgör utgör hot mot både strandad besättning och miljö.

New York Times har exempelvis rapporterat om en oljetanker som övergavs utanför Jemens kust, i samband med att kriget började. Enligt tidningen har FN varnat om att båten är som en flytande bomb, som kan sjuka eller explodera när som helst och orsaka förordande miljöförstöring om oljan läcker ut.

– Det skulle förstöra ekosystemet flera årtionden framöver, säger Inger Anderson, FN:s miljöchef, enligt New York Times.

Lönen är utebliven sedan åtta månader, vi får inte lämna hamnen och vi har inga pengar.

Dimitrios Siakas, chefsingenjör på ett fartyg som vergivits i Djiboutis hamn.

På flera av dessa övergivna fartyg befinner sig fortfarande en besättning vars lön uteblivit i flera månader. Ofta vågar inte personalen lämna fartyget i rädsla för det skulle resultera i att de inte får inte får ut lönen de har rätt till.

Det här problemet har ökat under pandemin. Arbetaren har rapporterat om de hundratusentals sjömän som är strandade till havs.

International Transport Workers’ Federation, ITF, skriver den 13 maj om ett fall där femton sjömän tvingas ankrats 13 nautiska mil utanför Manila i Filippinerna. Där har de övergivits utan mat, vatten, el, Wi-Fi, GPS och andra nödvändigheter.

Besättningen har inte fått betalt på flera månader.

I april rapporterade samma organisation om att flera grekiska besättningsmän övergivits i Djiboutis hamn.

I ett meddelande till organisationen skriver fartygets chefsingenjör Dimitrios Siakas:

– Lönen är utebliven sedan åtta månader, vi får inte lämna hamnen och vi har inga pengar.