Den här veckan, 1940, kritiserar Arbetaren de svenska interneringslägren, lyfter husmödrarnas arbetsbörda och rapporterar om lufstriderna mellan tyska och brittiska flygvapnen. Dessutom upplever en lantarbetare några spännande minuter. Arbetaren läser Arbetaren, denna vecka, 1940.
Det föreligger sommaren 1940 ett principiellt förbud mot politiska utomhusmöten, något som drabbat Stockholms LS, som ansökt om att hålla ett möte med tal och sandwich-tavlor med skriften ”För frihet, mot fascism!”. ”Det känns så mycket bittrare, så man vid en rundvandring i parker och anläggningar ofta stöter på salvelsefulla predikanter från de mest kufiska sekter – för dessa föreligger tydligen inget hinder”, ska LS ha påpekat för polisen, som ska ha svarat att något undantag från mötesförbudet inte kan medges. Detta rapporteras den 27 juli.
Under rubriken Demokratiska rättigheter, skriver tidningen samma dag om de svenska interneringslägren, där bland annat kommunister, syndikalister och med tiden även radikala socialdemokrater kom att frihetsberavas. Under året har Arbetaren drivit opinion mot lägren. ”Det ser ut som om vår kampanj icke varit alldeles förgäves”, skriver tidningen som berättar att ”kamrat Benner”, som varit arbetslös en längre period och som internerats i arbetslägret Långmora i Dalarna, som ”arbetsskygg”, nu har frigivits. Tidningen lyfter också fram att flyktingar frihetsberövas i interneringslägren, något som tidningen vänder sig starkt emot. Man skriver: ”ingen människa, inte heller någon utlänning, får berövas sin frihet, om han inte har förbrutit sig mot strafflagen.”
Du läser en låst artikel!
Detta är en låst artikel. För att få tillgång till allt material på Arbetaren kan du stödja oss genom att bli prenumerant.
