Utrikes #11/2020

Lokalt fiske hotat av risodlingar

Ramkumar Mondal arbetar med småskalig fiskodling i East Kolkata Wetlands men hotas av stadens expansion i området. Foto: Manipadma Jena/IPS

Lokala myndigheter i Kolkata (tidigare Calcutta) uppger att stora områden av våtmarker i stadens utkanter har tagits över av företag eller privatpersoner som vill bedriva risodlingar. Utvecklingen innebär ett hot mot den fiskproduktion som är mycket viktig för de fattiga i Kolkata.

Den myndighet som har ansvar för de viktiga våtmarkerna East Kolkata Wetlands uppger att det mellan 2007 och 2014 har rapporterats 391 överträdelser till polisen där våtmarker börjat användas till andra ändamål, trots att det strider mot ett domstolsbeslut.

Mellan 1980 och 2000 har över två tusen hektar mark som använts till fiskodling omvandlats till risodlingar i East Kolkata Wetlands. Nu återstår 254 dammar på runt 3 900 hektar där avloppsvatten fortfarande renas på traditionellt sätt samtidigt som näringsämnen tas tillvara genom algtillväxt som blir fiskmat.

Fiskodlingar i våtmarkerna producerar varje år 10 000 ton fisk till marknader i Kolkata och förser en tredjedel av stadens invånare med fisk.

Ekosystemen i Calcuttas våtmarker är ett utmärkt exempel på en naturbaserad lösning.
Shalini Dhyani vid forskningsinstitutet CSIR-NEERI

De som arbetar med den småskaliga fiskodlingen tjänar pengar på att inte behöva köpa fiskfoder. Att de kan ta vara på näringsämnen från reningen av avloppsvattnet i våtmarkerna gör att stadens befolkning får tillgång till lokal fisk och lokalt odlade grönsaker som är uppemot 30 procent billigare än i andra indiska städer. För stadens fattiga är fisken från våtmarkerna en viktig proteinkälla.

Grönsaks- och fiskodlingarna i våtmarkerna i East Kolkata Wetlands förser omkring 100 000 människor med arbete. En del arbetar med att underhålla dammarna, andra med att fånga fisk och transportera fångsten till marknader. Vid närliggande odlingar arbetar många med att så, rensa ogräs och skörda.

– Ekosystemen i Calcuttas våtmarker är ett utmärkt exempel på en naturbaserad lösning, säger Shalini Dhyani vid forskningsinstitutet CSIR-NEERI.

Hon berättar att kunskapen om hur våtmarkerna kan användas överförs från far till son. Dammarna får ett djup på en till en och en halv meter för att solljuset ska nå ner till botten. Endast en viss mängd avloppsvatten renas i taget och omvandlas till fiskfoder.

Men allt färre försörjer sig på detta sätt. Våtmarkerna dikas dessutom ut för att ge plats för nybyggen när staden expanderar.

Ramkumar Mondal har en fiskodling i East Kolkata Wetlands som delvis skuggas av de höghus som byggts i närheten. På det sättet mister han tillgången till det viktiga solljus som bidrar till att avloppsvatten kan omvandlas till fiskfoder.

 En hel del som tillhör den yngre generationen lämnar fisket eftersom framtiden är osäker när staden växer och tar över allt mer av våtmarkerna.

– Min son har utbildat sig till rörmokare och flyttade förra året för att jobba i staden Pune. Han drömmer om att åka till Saudiarabien. Han säger att det finns pengar att tjäna där, säger Ramkumar Mondal.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga