I början av förra sekelskiftet var den alltid upproriske författaren, dramatikern, konstnären med mera August Strindberg i femtioårsåldern. Inne i sitt tredje äktenskap med den unga Harriet Bosse kämpar han, efter 1880-talets kriser, vidare med sina idéer, fastän trött och ganska bitter. Han skrev historiska pjäser och självbiografin Ensam där han blottlade sitt utanförskap.
Av August Strindberg
Regi: Anna Pettersson
Strindbergs Intima teater, Stockholm
Spelas t. om 6 oktober
1898 hade systern Elisabeth blivit intagen på Nyköpings hospital för depressioner och förföljelsemani och hon avled på sjukhus 1904. Dramat Påsk från 1900 är baserat på henne. Ett drömspel publicerades 1902 och huvudrollen är en ung kvinna, Indras dotter, som stiger ned på jorden och förundrat betraktar världens galenskaper och människans tragedi; ”det är synd om människorna”, konstaterar hon upprepande gånger. Kanske är det inte en slump att en liten dotter föddes samma år i mars samma år mitt i äktenskapskrisen, hans sista barn och lillasyster till en åttaåring som han inte hade kontakt med.
Det är påhittigt och uppsluppet men också med en spretig desperation som ensemblen jobbat fram tillsammans med sin regissör.
Ett drömspel hade premiär 1907 på hans nystartade Intima teater, där den spelas över hundra år senare och känns ofattbart modern och aktuell. Inte bara för att teaterchefen Anna Petterssons uppsättning stöpts om i form och med några tillagda, moderna repliker som inbegriper mobiltelefoner och samtida svärord. Människans jakt efter kärlek med näsan i vädret, eller fasan inför världens ondska samtidigt som man stoppar huvudet i sanden, är ingenting nytt. Tryggheten skulle vara gamla farmor med sin käpp och gråa knut men även hon tar sig rätten att längta efter att bara lämna.
Det är påhittigt och uppsluppet men också med en spretig desperation som ensemblen jobbat fram tillsammans med sin regissör. Bakom den modernistiskt banbrytande pjäsen som gjorde Strindberg världsberömd, där replikerna till synes ofta inte alltid hakar i varandra är historien glasklar. För att vi ska förstå verkligheten måste vi inkludera drömmen.