Utrikes #47/2019

Krisstöd viktigt vid klimatkatastrofer

Yucatánhalvön i sydöstra Mexiko. Här slog orkanen Wilma till med full kraft 2005. Foto: NASA/MODIS Rapid Response Team/Goddard Space Flight Center

Efter klimatkatastrofer kan tillgång till psykologiskt stöd vara avgörande för att drabbade personer ska kunna gå vidare. I Mexiko här det en allt viktigare folkhälsofråga, eftersom landet anses vara särskilt utsatt för klimatförändringar.

Minerva Montes förlorade sitt hem på ön Holbox Island när orkanen Wilma slog till mot Yucatánhalvön i sydöstra Mexiko 2005.

Återuppbyggandet av hemmet gick snabbare och lättare att hantera än de psykiska reaktionerna efter katastrofen.

– Larmet för evakuering ljöd och jag visste inte vad jag skulle göra. Jag packade mina saker och ställde dem på bottenvåningen för jag hade hört att orkanen inte skulle nå dit. Men jag kände inte till då hur översvämningen skulle påverka, säger hon.

Hon tog sig till staden Tizimín och befann sig där tills läget inte var lika kritiskt. En vecka senare återvände hon till det som varit hennes hem.

– Det vi såg var förfärligt, det var hål i marken överallt. Jag misstänkte att jag inte skulle kunna hitta någonting (i huset). Det fanns inga väggar kvar, bara taket. Allt som jag hade ställt undan för att det skulle skyddas hade försvunnit, säger hon.

Du lämnas kvar med känslan av att börja om från början.
Minerva Montes, som förlorade sitt hem till följd av orkanen Wilma

Minerva Montes kände att det värsta var att vänta efter katastrofen.

– Du lämnas kvar med känslan av att börja om från början. Det var en svår och smärtsam upplevelse. Det är inte lätt att bli offer för en katastrof, säger hon.

Wilma utvecklades till en kategori fem-orkan – en av de mest kraftfulla under 2000-talet.

Miljoner människor har gått samma öde till mötes som Minerva Montes och drabbats av klimatförändringarna – och de psykiska efterverkningarna. Detta kan bli ett ännu större folkhälsoproblem när extremväder blir allt vanligare.

Jorge Álvarez, som är koordinator för ett program för krishantering vid Mexikos autonoma universitet, säger att situationen bara kommer att bli värre i takt med att klimatförändringar blir allt vanligare.

– Det första man gör är att rädda liv och ta människor till säkra platser. Efter det kommer det psykosociala stödet. En del klarar att hantera situationen själva medan andra fortsätter att må dåligt.

Vanliga symtom är sömnsvårigheter, panikattacker och posttraumatiskt stressyndrom som kräver specifika stödåtgärder, förklarar han.

Minerva Montes är rädd för att nya katastrofer ska inträffa.

– En kategori fyra eller fem-orkan skulle utplåna allt. Det skrämmer mig att tänka på vad som skulle hända med alla människor, de vilda djuren och växligheten. Om ön försvinner så finns det ingen plan B var vi ska ta vägen. Jag är i en mycket mer utsatt situation än om jag skulle bo i en stad, klagar hon.

Hon menar att myndigheterna måste erbjuda ett bättre stöd.

– Psykologiskt stöd är viktigt, annars kan rädslan som drabbar dig och allt som du möter paralysera dig.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Hej där 👋

 

Vill du ha mer av Arbetaren? Skriv upp dig på nyhetsbrevet så får du 👇

✔ Senaste rubrikerna två gånger i veckan

✔ Utvalda reportage på söndagar