Syftet med gränsvakterna, som fullt ut ska vara på plats 2027, är att stoppa olagliga gränspassager och lättare kunna skicka tillbaka migranter som inte fått asyl eller uppehållstillstånd i EU. Personal ska även kunna skickas ut bortom EU:s gränser, om det tillåts av landet i fråga.
Fakta EU:s förstärkta gränsbevakning
EU-kommissionen lade i september förra året fram sitt förslag om att utöka gräns- och kustbevakningsstyrkan Frontex från 1 500 till 10 000 personer till år 2027. I slutet av mars enades EU:s medlemsländer och EU-parlamentet om en kompromiss för hur styrkan ska fungera.
Styrkan ska enligt planerna byggas upp från 2021 och främst bestå av personal från medlemsländerna som används av Frontex under längre eller kortare tid.
Varje EU-land kommer själv att vara ansvarig för sina gränser. Den Frontexpersonal som placeras ut ska kunna använda vapen, utföra gränskontroller och andra arbetsuppgifter. Personal ska även kunna skickas ut bortom EU:s gränser – förutsatt att de får tillstånd från landet som berörs.
Enligt den fleråriga rambudget som lagts fram av EU-kommissionen för 2021 till 2027 kommer satsningarna på migration och säkerhet att öka med 20,3 miljarder euro.
Förstärkningen av den gemensamma gräns- och kustbevakningsstyrkan Frontex presenterades av EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i sitt tal om tillståndet i unionen som han höll i Strasbourg i september förra året. “De yttre gränserna måste skyddas mer effektivt,” var hans budskap.
– Frontex kommer bättre och mer aktivt kunna stötta medlemsstater när det gäller återsändanden, för att förbättra Europeiska unionens hantering av fortsatta migrationsutmaningar, säger EU:s asyl- och inrikeskommissionär Dimitris Avramopoulos.
Det starkare mandatet för EU:s gräns- och kustbevakningsenhet har nyligen godkänts av EU-parlamentet.
Migration har varit en splittrande fråga inom EU sedan flyktingströmmen 2015. Rädsla och oro över migrationen har lett till att partier längst ut på högerkanten ökat i popularitet och valts in i regeringar i flera av EU:s medlemsländer.
Samtidigt har trycket på gränserna minskat kraftigt jämfört med några år sedan. Antalet migranter som anländer till Europa har minskat från över en miljon 2015 till runt 144 000 år 2018 enligt FN:s migrationsorganisation, IOM.
Men den planerade förstärkningen av Frontex får kritik. Människorättsgrupper varnar för skapandet av ett “fästning Europa” med externa läger för att bearbeta asylansökningar och gränsvakter med rätt att använda våld.
EU:s strategi är att driva bort asylsökande och flyktingar från EU:s gränser.
Philippe Dam, Human Rights Watch
Philippe Dam, vid avdelningen för Europa och Centralasien vid Human Rights Watch, säger att de har sett ett tydligt skifte från asyl och skydd till gränskontroll och återsändande.
– EU:s strategi är att driva bort asylsökande och flyktingar från EU:s gränser. Det väcker frågan om vilka lagliga vägar som finns för människor som är i behov av skydd. Den här utvecklingen går inte hand i hand med att förbättringar av asylsystemet sker. Människor skickas tillbaka till länder där de hotas av våld, säger han.
Kartläggningar av Human Rights Watch visar att nationella gränsvakter i Grekland, Bulgarien och Kroatien använder övervåld. Ungern låser även in asylsökande vid gränsen och lämnar dem utan mat.
– Det är oklart hur övergrepp och kränkningar längs de nya EU-gränserna kommer att utredas. Vi ser risk för luckor när det gäller ansvarsutkrävande, säger Philippe Dam.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr