Utrikes #38/2019

Frontex utökas rejält

Migranter som tagit sig över Medelhavet möts av grekisk kustbevakning. EU planerar att utöka gräns- och kustbevakningsstyrkan Frontex från 1 500 till 10 000 personer till år 2027. Foto: Nikos Pilos/IPS

Från 2027 ska 10 000 gräns- och kustbevakare kunna sättas in för att assistera EU:s medlemsländer att kontrollera gränser både på land och till havs. De ska kunna bära vapen och verka utanför medlemsländerna.

Syftet med gränsvakterna, som fullt ut ska vara på plats 2027, är att stoppa olagliga gränspassager och lättare kunna skicka tillbaka migranter som inte fått asyl eller uppehållstillstånd i EU. Personal ska även kunna skickas ut bortom EU:s gränser, om det tillåts av landet i fråga.

Fakta EU:s förstärkta gränsbevakning

EU-kommissionen lade i september förra året fram sitt förslag om att utöka gräns- och kustbevakningsstyrkan Frontex från 1 500 till 10 000 personer till år 2027. I slutet av mars enades EU:s medlemsländer och EU-parlamentet om en kompromiss för hur styrkan ska fungera.

Styrkan ska enligt planerna byggas upp från 2021 och främst bestå av personal från medlemsländerna som används av Frontex under längre eller kortare tid.

Varje EU-land kommer själv att vara ansvarig för sina gränser. Den Frontexpersonal som placeras ut ska kunna använda vapen, utföra gränskontroller och andra arbetsuppgifter. Personal ska även kunna skickas ut bortom EU:s gränser – förutsatt att de får tillstånd från landet som berörs.

Enligt den fleråriga rambudget som lagts fram av EU-kommissionen för 2021 till 2027 kommer satsningarna på migration och säkerhet att öka med 20,3 miljarder euro.

Förstärkningen av den gemensamma gräns- och kustbevakningsstyrkan Frontex presenterades av EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i sitt tal om tillståndet i unionen som han höll i Strasbourg i september förra året. “De yttre gränserna måste skyddas mer effektivt,” var hans budskap.

– Frontex kommer bättre och mer aktivt kunna stötta medlemsstater när det gäller återsändanden, för att förbättra Europeiska unionens hantering av fortsatta migrationsutmaningar, säger EU:s asyl- och inrikeskommissionär Dimitris Avramopoulos.

Det starkare mandatet för EU:s gräns- och kustbevakningsenhet har nyligen godkänts av EU-parlamentet.

Migration har varit en splittrande fråga inom EU sedan flyktingströmmen 2015. Rädsla och oro över migrationen har lett till att partier längst ut på högerkanten ökat i popularitet och valts in i regeringar i flera av EU:s medlemsländer.

Samtidigt har trycket på gränserna minskat kraftigt jämfört med några år sedan. Antalet migranter som anländer till Europa har minskat från över en miljon 2015 till runt 144 000 år 2018 enligt FN:s migrationsorganisation, IOM.

Men den planerade förstärkningen av Frontex får kritik. Människorättsgrupper varnar för skapandet av ett “fästning Europa” med externa läger för att bearbeta asylansökningar och gränsvakter med rätt att använda våld.

EU:s strategi är att driva bort asylsökande och flyktingar från EU:s gränser.
Philippe Dam, Human Rights Watch

Philippe Dam, vid avdelningen för Europa och Centralasien vid Human Rights Watch, säger att de har sett ett tydligt skifte från asyl och skydd till gränskontroll och återsändande.

– EU:s strategi är att driva bort asylsökande och flyktingar från EU:s gränser. Det väcker frågan om vilka lagliga vägar som finns för människor som är i behov av skydd. Den här utvecklingen går inte hand i hand med att förbättringar av asylsystemet sker. Människor skickas tillbaka till länder där de hotas av våld, säger han.

Kartläggningar av Human Rights Watch visar att nationella gränsvakter i Grekland, Bulgarien och Kroatien använder övervåld. Ungern låser även in asylsökande vid gränsen och lämnar dem utan mat.

– Det är oklart hur övergrepp och kränkningar längs de nya EU-gränserna kommer att utredas. Vi ser risk för luckor när det gäller ansvarsutkrävande, säger Philippe Dam.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga