Utrikes #28/2019

EU-valet kan bli språngbräda för fascister

Marine le Pen välkomnar Jordan Bardella under ett kampanjmöte I Paris i januari. Bardella leder partiets kampanj i EU-valet. Foto: TT/Christopher Ena

Det har kallats det viktigaste valet på årtionden. I maj hålls EU-valet som vissa tror kan bli en språngbräda för högerradikala och fascistiska partier. Men vilka konsekvenser får det för EU-ländernas arbetsmarknad?

– De är som en dålig publik på gamla Råsunda. De försöker demonstrera sin makt och drar igång talkörer då beslut ska fattas, säger socialdemokraten Marita Ulvskog.

Hon har varit Europaparlamentariker i tio år och de senaste fem åren har hon lett Europaparlamentets sysselsättningsutskott.

Med de erfarenheterna i bagaget har hon fått en god inblick i hur ytterkantshögern i Europa resonerar i arbetsmarknadsfrågor.

För närvarande kan 7 av 52 delegater i utskottet betecknas tillhöra ett parti på yttersta högerkanten. Där finns nynazistiska Gyllene gryning från Grekland, högerpopulistiska Nationell samling och Lega Nord från Frankrike och Italien samt fascistiska Jobbik från Ungern.

Marita Ulvskog säger att extremhögern i utskottet ofta håller ihop när de röstar.

Oftast stödjer de förslag från etablerade högerpartier, men ibland röstar de även på vänsterförslag som ligger fackföreningsrörelsen nära.

Ytterkantshögern är ofta positiv till en stark a-kassa och vissa typer av välfärdsreformer.

De vill ofta framstå som progressiva i frågor som rör fackliga rättigheter. Samtidigt kan de rösta helt annorlunda än oss när det kommer till frågor som handlar om kvinnors villkor på arbetsmarknaden.
Marita Ulvskog, europaparlamentariker

I Polen har det nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa bland annat höjt barnbidraget. I Ungern vill Victor Orbáns regering införa flerbarnstillägg så att landets kvinnor ska föda fler ”ungerska” barn.

– De vill ofta framstå som progressiva i frågor som rör fackliga rättigheter. Samtidigt kan de rösta helt annorlunda än oss när det kommer till frågor som handlar om kvinnors villkor på arbetsmarknaden, säger Marita Ulvskog.

De senaste åren har flera nationalistiska fackföreningar vuxit fram i Europa.

I södra Tyskland har flera högerextrema fackförbund gått samman under namnet Patriotiska fackförbund, som har en nära koppling till högerpopulistiska Alternativ för Tyskland. Organiseringen finns främst inom bilindustrin.

Metallfacket IG Metall har dock aktivt försökt att motverka deras organisering och de högerextrema facken har än så länge inte haft någon större framgång.

Författaren och samhällsdebattören Lars Jederlund har sedan 1990-talet följt Europapolitiken och kom nyligen ut med boken Ödesvalet som handlar om högerextrema partier i Europa.

Han förklarar att det är brokig samling partier, som har olika utgångspunkter. Vissa är fascister, andra religiösa högerfundamentalister eller högerpopulister. Sverigedemokraterna placerar han i gruppen Etnocentriska högerpartier där även polska Lag och Rättvisa och Dansk Folkeparti finns.

Trots skillnaderna finns det några saker som förenar dem.

– De är kritiska mot migrationen och EU, säger Lars Jederlund.

Om ytterkantshögern blir starkare efter valet innebär det att fler av Europaparlamentets ledamöter kommer att ha en kritisk hållning till bland annat frihandelsavtal, vilket kan påverka jobben.

Partierna är också skeptiska till unionens initiativ att minska de sociala skillnaderna. Sverigedemokraterna vänder sig kraftigt emot EU:s sociala pelare eftersom de är oroliga att det ska leda till lagstiftning som kommer att påverka den svenska modellen.

Redan i dag leds sju EU-länder av partier på yttersta högerkanten; Polen, Ungern, Österrike, Italien, Slovakien, Tjeckien och Bulgarien. De flesta prognoser tyder på att de högerextrema partierna kommer att få ännu fler mandat efter valet, samtidigt som Socialdemokraterna i Europa spås göra ett svagt val.

Marita Ulvskog förklarar utvecklingen med att de europeiska socialdemokraterna inte har kunnat berätta en lika bra historia som dessa partier.

– Det beror naturligtvis på att vi inte kan luras. Vi måste förhålla oss till sanningar och det behöver inte de.

Franziska Schröter på den tyska tankesmedjan Friedrich Ebert Stiftung, som står tyska socialdemokraterna nära, jobbar med att analysera den framväxande högern. Hon säger att dessa partier satsar hårt på att sprida sitt budskap via nätet.

– Här har Alternativ för Tyskland cirka 20 anställda som jobbar med sociala medier för att sprida sina riksdagsledamöters budskap. Socialdemokraterna har två personer.

– Det är ett jättestort gap. Man kan säga att de etablerade partierna fokuserar på att göra sitt jobb och utveckla politiken medan Alternativ för Tyskland fokuserar på kommunikation.

Det finns även en annan faktor. Högerextrema anhängare är mycket aktivare på sociala medier. De koordinerar också sina inlägg och attackerar motståndare på nätet.

–  De är passionerade och hatar, säger hon.

–  Hat är en mycket lättare känsla att utveckla än kärlek. Att påverka andra genom att sprida rädslor är effektivt.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984