Replik #14/2019

”Demokratin har utvecklats”

Riksdagsförvaltningens kommunikationschef ger replik på Anna Morins krönika i Arbetaren nummer 9/2019, "Rösträtten 30 år - påstå inget annat".

Anna Morin skriver i sin krönika i Arbetaren 1 februari 2019 att rösträtten endast är 30 år gammal.

Det är sant att långt ifrån alla fick rösträtt 1918. Många grupper stod fortfarande utan rösträtt, men det vi firar är det stora demokratiska genombrottet 1918 då det första principbeslutet om att införa lika rösträtt togs. Det var ett historiskt beslut som gav kvinnor lika rösträtt och som också innebar att varje röstberättigad fick en röst var. En milstolpe i den demokratiska utvecklingen väl värd att fira! Beslutet utökade de röstberättigade från 19 till 54 procent av befolkningen vid valet 1921.

Demokratin har sedan utvecklats och rösträtt har getts till allt fler. Det har skett successivt under hela 1900-talet. I dag är antalet röstberättigade 73 procent av befolkningen. För att få rösta i riksdagsvalet krävs numera endast medborgarskap och att man nått 18 års ålder. Det finns också en diskussion om att ge ännu fler rösträtt genom att sänka rösträttsåldern.

Vi uppmärksammar både det inomparlamentariska arbetet och den långa utomparlamentariska kampen för rösträtt.

Riksdagens arbete med att fira demokratin startade förra året. Under året som gått har riksdagen tagit fram material om rösträtten och demokratins utveckling i Sverige. Vi uppmärksammar både det inomparlamentariska arbetet och den långa utomparlamentariska kampen för rösträtt. Den kamp för rösträtt som fördes av folkrörelser och enskilda utanför riksdagen var en avgörande kraft bakom den demokratiska utvecklingen under åren 1918-1921. Och det nämns inte bara i en bisats.

I Riksdagens utställning Ja, må den leva! i Gamla Stan i Stockholm kan vi bland annat följa kvinnornas kamp genom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt och de folkrörelser som bildades i slutet av 1800-talet. För många var rösträtten en viktig punkt på agendan, exempelvis för arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och frikyrkorörelserna. I utställningen visas även exempel på hur moderna folkrörelser fortfarande är med och påverkar beslut i riksdagen – som samtyckeslagen som beslutades om förra året.

På Riksdagens webbsida för jubileet, firademokratin.riksdagen.se, finns mer att läsa om den utomparlamentariska kampen. Det går även att fördjupa sig i borttagandet av de så kallade rösträttsstrecken som gjorde att fler och fler grupper i samhället fick rösträtt och blev betraktade som fullständiga medborgare.

Den nationella utställningen Fira demokratin! går snart ut på turné runt om i landet. Den utställningen ger ett lokalt perspektiv på hur utbredd den utomparlamentariska kampen var runt om i hela landet.

I skoltidningen Demokratin står aldrig stilla kan elever i gymnasiet fördjupa sig i de skeenden och händelser som tog plats i och utanför riksdagen från 1500-talet fram till idag.

Demokratin är heller inte bara rösträtt. Det är även grundläggande rättigheter och även det tas upp i riksdagens firande och det beskrivs hur lagstiftningen kring grundläggande rättigheter utvecklats.

Demokratin står aldrig stilla – den utvecklas hela tiden. Både i och utanför riksdagen. Det handlar riksdagens demokratijubileum om.

Anders Hagquist, kommunikationschef Riksdagsförvaltningen

2019-02-19

 

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984