Utrikes #5/2019

Ursprungsbefolkning slår larm om markpolitik

Kvinnor och män som tillhör landets ursprungsbefolkning tågade in i Rio de Janeiro för att kräva sin rätt till mark i enlighet med konstitutionen och protestera mot högerpresidenten Jair Bolsonaros nya beslut. Foto: Mario Osava/IPS

Brasiliens jordbruksdepartement tar över ansvaret för frågor om mark som landets ursprungsbefolkning gör anspråk på. Det är ett beslut som har fattats av landets nye president Jair Bolsonaro som utfärdat ett presidentdekret under sina första dagar vid makten.

Ursprungsbefolkningarna kommer sannolikt att stå för det största motståndet mot den nya högerregeringen som tillträdde den 1 januari och vars första åtgärder var att rasera de framsteg som gjorts de senaste 30 åren i förhållande till de 305 ursprungsfolk som finns i landet.

Ursprungsfolken skyddas av artikel 231 i landets konstitution, i kraft sedan 1988, som garanterar dem ”ursprungliga rättigheter till den mark som de bebott” och erkänner deras ”samhälleliga organisation, seder, språk, tro och traditioner”.

Utöver detta finns internationella regelverk som ILO-konventionen 196 om urfolksrättigheter som ställer krav på att de markrättigheter som finns ska erkännas och respekteras. Konventionen ger rätt till samråd när det gäller gruvor och andra projekt som kan påverka lokalsamhällen.

Ursprungsfolken har exempelvis stått för det hårdaste motståndet mot bygget av kraftverksdammar i Amazonas, som vattenkraftverket Belo Monte i Xingu-floden vars turbiner väntas färdigställas i år.

Att Brasiliens jordbruksdepartement nu tar över ansvaret för markfrågorna från den särskilda myndighet som har ansvar för frågor som rör ursprungsbefolkningen, väntas göra det svårare för ursprungsfolken att hävda sin rätt till mark. Det ska bland annat göras en omprövning av beslut som rör den mark som tilldelats ursprungsfolken under de senaste tio åren, uppger Luiz Nabhan García, ansvarig för markfrågor inom jordbruksdepartementet.

Luiz Nabhan García är även ledare för União Democrática Ruralista, en sammanslutning av jordägare som ofta är inblandad i våldsamma konflikter om mark.

Jair Bolsonaro har sagt att han också vill ta upp frågan om Raposa Serra do Sol igen, ett över 17 000 kvadratkilometer stort område i norra Brasilien, som 2005 avsattes som reservat för de fem ursprungsfolken macuxi, wapichana, ingariko, taurepang samt patamona.

Det första beslutet som regeringen har fattat har redan medfört bakslag i och med en försvagad urfolksmyndighet.
Adriana Ramos, chef för Instituto Socioambiental

Hittills har 486 områden tilldelats ursprungsbefolkningarna i Brasilien. Det finns ytterligare 235 områden som det inte fattats beslut om ännu.

– Det pratats mycket bland ansvariga politiker men att ompröva besluten som rör ursprungsbefolkningens mark skulle kräva en ändring i konstitutionen eller ett bevis för att det förekommit oegentligheter, vilket inte är vanligt, säger Adriana Ramos chef för Instituto Socioambiental, en väl ansedd organisation som arbetar med frågor som rör ursprungsbefolkningen.

– Det första beslutet som regeringen har fattat har redan medfört bakslag i och med en försvagad urfolksmyndighet, säger hon.

Under Bolsonaro-administrationens första dagar gick personer in och avverkade områden som tillhör arara-folket, i närheten av Belo Monte, vilket ökar risken för väpnade sammandrabbningar, säger Adriana Ramos.

De kväver oss genom att markfrågor tas över av jordbruksdepartementet – som leds av stora jordägare, vilket är ursprungsbefolkningarnas främsta fiender.
Inaye Gomes Lopes, lärare som tillhör ursprungsbefolkningen

Guaranifolket kämpar för sin rätt till flera områden och dussintals ledare har blivit mördade i kampen.

– Läget är allvarligt och blir bara värre under den nya regeringen. De kväver oss genom att markfrågor tas över av jordbruksdepartementet – som leds av stora jordägare, vilket är ursprungsbefolkningarnas främsta fiender, säger Inaye Gomes Lopes, en ung lärare som tillhör ursprungsbefolkningen och bor i byn Ñanderu Marangatu i delstaten Mato Grosso do Sul, nära gränsen till Paraguay.

Funai, den brasilianska urfolksmyndigheten, ställs nu under Brasiliens människorättsmyndighet som leds av Damares Alves, en kontroversiell jurist och pastor.

– Vi har åtta områden i delstaten som tillhör ursprungsbefolkningen och ett som vi förlorade i december. Många människor har dött i kampen och mördarna har aldrig satts i fängelse. Vi letar efter sätt att visa motstånd och vi letar efter de som vill försvara oss, även på internationell nivå. Jag är orolig, jag sover inte längre om nätterna, säger Inaye Gomes Lopes.

Den nye presidenten förespråkar ”integration” av ursprungsbefolkningen och hänvisar till en assimileringspolitik som är kopplad till en uppfattning om en vit elit. Han har bland annat hävdat att ”mer än 15 procent av det nationella territoriet är vikt åt ursprungsbefolkningar”.

”Det är inte vi som har de största delarna av landets territorium utan de stora jordägarna och jordbruksindustrin som äger mer än 60 procent av nationella territorium,” skriver ursprungsfolken aruak, baniwa och apurinã som svar i ett brev.

De skriver vidare att 13 procent av landets territorium tillhör ursprungsbefolkningen och att 90 procent av dessa områden återfinns i Amazonas.

Jair Bolsonaro har meddelat att hans regering inte ska ge ursprungsbefolkningen ”en enda centimeter” ytterligare tillbaka och att de som ockuperar mark ska behandlas som terrorister.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Ge bort granskning i jul

Starta en prenumeration – få sex månader att ge bort

 

Klicka här för att stänga rutan