Reportage #4/2019

”Mayatåg” kritiseras av ursprungsbefolkning

Utbyggnaden av den nya tåglinjen kommer att påverka viktiga ekosystem på Yucatanhalvön, där det finns 25 skyddade naturområden, däribland denna sjö i SíijilNohá. Foto: Emilio Godoy/IPS

I slutet av 2018 lade Mexikos nya president Andrés Manuel López Obrador grundstenen inför utbyggnaden av en 150 mil lång tåglinje genom den djungel som en gång i tiden utgjorde Mayarikets hjärta. Men mångmiljardsatsningen möter hård kritik från miljögrupper och lokalbefolkningar.

Men Zendy Euán, som företräder mayafolket i kommunen Felipe Carrillo Puerto, säger att lokalbefolkningen inte har fått någon information om satsningen.

– Allt är oklart för oss, vi vet ingenting om projektet. Om tusentals människor anländer till denna stad, hur ska vi kunna betjäna dem? En sådan tillväxt skrämmer mig, säger hon.

Satsningen på den nya tåglinjen är ett av de megaprojekt som lanserats av Mexikos vänsterpresident Andrés Manuel López Obrador, som tillträdde den första december. Enligt presidenten kommer mayatåget att ge många fördelar, men Zendy Euán ifrågasätter planerna av flera skäl, bland annat på grund av de sociala och miljömässiga konsekvenser de innebär.

På vilket sätt ska lokalbefolkningarna och de kvinnliga hantverkarna gynnas?
Zendy Euán, företrädare för mayafolket i Felipe Carrillo Puerto

Hon företräder ett nätverk för elva lokalt drivna turistprojekt som alla bedriver ekoturism och arrangerar kulturresor i regionen och oroar sig också för hur den verksamheten ska påverkas av den planerade tåglinjen.

– På vilket sätt ska lokalbefolkningarna och de kvinnliga hantverkarna gynnas, frågar hon.

Zendy Euán är bara en av tusentals människor som ställer sig samma fråga i regionen, som tar emot miljontals turister årligen.

Zendy Euán, som företräder mayafolket i kommunen Felipe Carrillo Puerto, säger att den nya tåglinjen kommer att gå igenom områden med mycket känslig miljö i södra Mexiko. Foto: Emilio Godoy/IPS

På resa genom en del av det område där tåglinjen planeras gå är bristen på information om projektet tydlig. Många undrar vilka miljömässiga, sociala och kulturella konsekvenser satsningen kommer att få i denna region som kännetecknas av utbredd fattigdom och social marginalisering.

Planen är att tåglinjen ska vara färdigbyggd år 2022 och ha 15 stationer längs den 152 kilometer långa sträckan genom delstaterna Campeche, Chiapas, Quintana Roo, Tabasco och Yucatán. Vid sidan av gods är tanken att den ska betjäna närmare tre miljoner passagerare årligen.

Landets nya regering menar att tågsatsningen ska bidra till att stärka den socioekonomiska utvecklingen i regionen och skapa nya arbetstillfällen samt öka turismen.

Tågen kommer att passera rakt igenom det forna Mayarikets djungel, som idag utgörs av ett rikt ekosystem. Dessa regnskogar anses vara de viktigaste i Latinamerika efter Amazonas och har en avgörande betydelse för den biologiska mångfalden i Mexiko.

Vi känner inte till vilken rutt som är planerad och har inte fått någon information.
Luís Tamay, ursprungsbefolkningens ledare i Calakmul, Campeche

Bland lokalbefolkningen är frågetecknen många kring satsningen.

– Vad kommer att ske? Vi känner inte till vilken rutt som är planerad och har inte fått någon information, säger Luís Tamay, som är ursprungsbefolkningens ledare i staden Calakmul i delstaten Campeche.

Även han oroar sig för att allt för många turister ska komma till den lilla orten.

Under kommande år är planen att de lokala myndigheterna ska genomföra studier för att sedan under året därpå inledda bygget av den nya tåglinjen. Men innan dess måste förhandlingar genomföras med lokala markägare.

Satsningen presenterades första gången 2007, och 2012 antog den dåvarande konservative presidenten en plan för projektet. På grund av budgetåtstramningar lades dock satsningen senare på is.

Innan han tillträdde lyckades dock president Andrés Manuel López Obrador få stöd för satsningen genom en nationell konsultationsprocess. Detta har dock inte påverkat projektets kritiker.

Det här strider mot våra rättigheter som ursprungsbefolkningar.
Miguel Ku, representant för Nätverket för producenter av miljötjänster

I mitten av november uppmanade en grupp forskare presidenten att stoppa projektet med hänvisning till de miljömässiga, sociala, kulturella och arkeologiska effekter det befaras medföra. Kort därpå gick även en samling organisationer som företräder ursprungsbefolkningar ut och krävde samma sak.

– Det här strider mot våra rättigheter som ursprungsbefolkningar. Vi ställer oss inte bakom det sätt som konsultationerna genomfördes på och vi ser inte hur lokalbefolkningarna ska kunna gynnas av det. Det här projektet är inriktat på turistområden, och de som kommer att tjäna på det är de stora företagen, säger Miguel Ku, som är representant för organisationen Nätverket för producenter av miljötjänster.

Trots protesterna har den nye presidenten arbetat snabbt för att få fart på projektet och den 16 december lade Andrés Manuel López Obrador grundstenen för satsningen i staden Palenque i Chiapas. Detta redan innan myndigheten Fonatur blivit klar med den miljökonsekvensanalys som ska inlämnas till landets miljömyndigheter.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984