Fyra avdelningar i Kommunal tar fajten

Fyra avdelningar av Kommunal tar ställning mot det egna förbundets stöd till överenskommelsen om inskränkt strejkrätt. Avdelningarna, som representerar över 210 000 medlemmar, har alla antagit motioner som kräver att förbundet försvarar konflikträtten.

Inrikes
Strejkvakter från Kommunal vid strejken 2013. Då krävde Kommunal bland annat tryggare anställningsvillkor vid entreprenörsbyten av busstrafiken.
Foto: Johan Nilsson/TT

Kommunal ska ta ställning för strejkrätten och mot uppgörelsen med Svenskt Näringsliv. Det är budskapet från fyra av förbundets avdelningar, däribland de allra största. Tillsammans representerar de över 210 000 medlemmar.

Kommunals 13 avdelningar har alla avklarat sina höstmöten, eller representantskap, dit medlemmar kan lämna in motioner inför nästa års kongress.

I samtliga fyra avdelningar där frågan om strejkrätten kommit upp, antogs motioner, enhälligt eller med stor majoritet, med budskapet att stå upp för dagens strejkrätt.

– För mig så visar det tydligt på att det finns ett starkt stöd för att stå upp för strejkrätten i Kommunal, och ett missnöje med att förbundsledningen inte protesterar mot överenskommelsen utan tvärtom ger sitt medgivande till densamma, säger Robert Mjörnberg, personlig assistent, som skrev en av motionerna till Stockholmsavdelningens höstmöte.

Arbetaren har tagit del av innehållet i motionerna och deras brödtexter andas både besvikelse och bestörtning över förbundsledningens beslut att gå med på att inskränka strejkrätten.

Robert Mjörnberg.
Foto: (V)

”Strejkrätten är en grundläggande del av vår demokrati och den svenska modellen” och ”varje inskränkning av strejkrätten förskjuter makten till arbetsgivarnas fördel”, skriver två motionärer till höstmötet i Stockholm.

Vidare påminner de om när den socialdemokratiska regeringen ville inskränka strejkrätten 1990. Då satte dåvarande ordföranden för Kommunal, Lillemor Arvidsson, ned foten. ”Det är tragiskt att vår nuvarande ledning inte har samma ryggrad”, konstaterar motionsskrivarna.

Enligt avdelningsordföranden Jessica Klemetsson röstade en övervägande majoritet för ”att Kommunal tar ställning för att försvara strejkrätten och mot uppgörelsen om att inskränka strejkrätten”. Detta trots att avdelningsstyrelsen yrkade avslag.

– Mina motiv som arbetare och facklig förtroendevald är självklara. Vi ska inte gå med på inskränkningar i rätten att vidta stridsåtgärder som våra föregångare kämpade sig till med näbbar och klor, om något ska denna rätt stärkas, säger Robert Mjörnberg, utsett kongressombud som också är lokalpolitiker för Vänsterpartiet.

Vi ska inte gå med på inskränkningar i rätten att vidta stridsåtgärder som våra föregångare kämpade sig till med näbbar och klor.
Robert Mjörnberg, medlem i Kommunal i Stockholm

Strejkrättsfrågan var uppe och motioner bifölls i avdelningarna Skåne, Väst, Stockholm och Västerbotten och kommer därför skickas med till förbundets kongress i maj nästa år.

I Västerbotten bifölls en motion med kravet att förbundet ska dra sig ur överenskommelsen, samt utöver det aktivt ska göra motstånd mot ett kommande lagförslag.

Är det något man ska strejka för så är det för strejkrätten.
Patrik Hockum, medlem i Kommunal Västerbotten

Enligt motionen ska Kommunal verka för att LO utlyser generalstrejk. Motionen antogs i sin helhet.

– Är det någon gång vi ska utropa generalstrejk är det nu. Är det något man ska strejka för så är det för strejkrätten. Är man inte beredd att att strejka för den, kan man lika gärna lägga ned alltihop, säger bussföraren Patrik Hockum, författare till motionen.

Patrik Hockum.
Foto: Privat

Han säger att frågan om strejkrätten varit föremål för mycket diskussion i Arbetsplatsklubb Umeå Trafik, i vilken han själv är styrelseledamot. Många arbetskamrater blev bestörta över att förbundet tog ett så fundamentalt beslut utan att ta reda på vad medlemmarna tycker.

– Vi blev väldigt provocerade. Det här är en medlemsförening, vilket man är noga med att påpeka i ledningen. Men när det sedan gäller en så viktig sak, hela ryggraden i facket, då sätter man sig i hemlighet och gör upp med motståndaren. Svenskt Näringsliv måste ha haft svårt att hålla sig för skratt, säger Patrik Hockum.

Arbetaren har pratat med ordföranden för de avdelningar där strejkrätten varit uppe på representantskapet. I tre av fyra regioner yrkade avdelningsstyrelserna nej till motionen, men förlorade. Efteråt vill ordförandena tona ned utfallets betydelse och säga att det mer handlar om ”en oro” eller ”en vilja att diskutera frågan” än att avdelningarna har skickat en tydlig signal eller tagit avstånd från förbundsledningens agerande.

– Signal och signal. Det är en motion som många andra. Sedan får vi se vad kongressen tar för ställning. Det är där frågan avgörs, säger Håkan Nilsson, ordförande i avdelning Västerbotten och ledamot i Kommunals förbundsstyrelse.

Det är inte ett uttryck för avdelningens hållning?

– Jag tycker att motionen visar på att vi ska ta oss en rejäl diskussion i vårt förbund kring överenskommelsen och grotta in oss i konsekvenserna, säger han.

Christel Algback.
Foto: Kommunal

Patrik Hockum å sin sida tycker att bifallet talar sitt tydliga språk.

– Det här sänder budskapet att lyssna på medlemmarna. Det var överilat att ingå överenskommelsen utan att fråga först.

I Skåne var även avdelningsstyrelsen med på tåget och yrkade bifall. Ordförande Christel Algback är visserligen försiktig i sina kommentarer om överenskommelsen i sig, men säger att valet att rösta ja var en självklarhet. Hon säger också att signalen från avdelningen i Skåne är tydlig – Kommunal ska försvara strejkrätten.

– Motionen heter ”Kommunal borde försvara strejkrätten”. Skulle vi som avdelningsstyrelse säga nej till det? Naturligtvis inte. Därför ska den bifallas. Jag vill inte uttala mig om huruvida avdelningen anser att ledningen tagit felaktiga beslut, säger Christel Algback.