Utrikes #44/2018

Världens största mangroveskog hotad

Miljörörelsen oroas över att industrialiseringen nära Sundarbans växer. 190 kommersiella och industriella fabriker planeras inom tio kilometer från världsarvet. Här en protest i Bangladeshs huvudstad Dhaka mot planerna på ett koleldat kraftverk nära skogen i januari förra året. Foto: TT

Giftiga föroreningar från sjöfart, industrier och sjunkna skepp hotar tusentals arter i floddeltat Sundarbans i Bangladesh. Området är världsarvsklassat och hem för världens största mangroveskog och de utrotningshotade bengaliska tigrarna.

Olyckor, miljöbrott och oaktsamhet har redan lett till att giftiga ämnen som bland annat svavel, kolväte, magnesium, kalium, arsenik, bly, kvicksilver, nickel och kadmium finns i floddeltat. Gifterna dödar de plankton som är en förutsättning för allt marint liv. Och studier visar att förlust av plankton påverkar djur- och växtlivet även i skogen.

Den 14 april sjönk ett lastfartyg fullt med kol djupt inne i skogen. Dykare från Bangladeshs vattentransportsmyndighet BIWTA har spårat fartyget, men inte lyckats bärga det. Detta är den tredje lastbåten som har kapsejsat på mindre än två år i den ekologiskt känsliga regionen.

Den värsta olyckan skedde i december 2014 då en oljetanker kolliderade med ett lastfartyg och över 350 000 liter råolja läckte ut i floden Shela. Floden är en av många bifloder som flödar genom skogen.

I maj 2017 sjönk ett lastfartyg med konstgödsel i Bhola-floden i Sundarbans och i oktober samma år sjönk en båt lastad med kol i den grunda floden Pashur.

Varje gång en olycka har skett utfärdar regeringen ett lugnande budskap om att kolet innehåller ”säkra” nivåer av svavel och kvicksilver som är de ämnen miljörörelsen är mest oroade över. Miljöorganisationerna rasar och menar att politiker och myndigheter struntar i landets miljölagar.

– Jag skäms över att vår regering citerar ett så ovetenskapligt argument. Det skadar regeringens trovärdighet och reser frågan om kompetensen hos berörda myndigheter, säger Sharif Jamil vid miljöorganisationen Bangladesh Poribesh Andolon, Bapa.

– Självklart får sådana här lastfartygsolyckor inne i Sundarbans, svåra och obotliga följder på detta unika ekosystem, säger han.

Sharif Jamil kritiserar miljöskyddsmyndighetenen DoE för att inte utreda följderna av olyckorna och inte straffa de skyldiga.

Bybor i Joymani i Bangladesh försöker samla upp olja efter att en oljetanker havererat i Sundarbarns 2014. Foto: TT

Professor Abdullah Harun, som undervisar i miljövetenskap vid universitetet i Khulna, säger att de kommersiella transporterna på vattenvägarna genom Sundarbans redan har fått svåra följer.

– Vi har genomfört en serie undersökningar med titeln ”Effekten av oljespill på miljön i Sundarbans”. De visar skrämmande resultat med höga gifthalter i många arter och vattenprover. Det mest alarmerande är förlusten av fytoplankton och zooplankton som har en avgörande roll i näringskedjan, säger han.

Forskarna har också upptäckt stora förluster av fiskyngel.

– Före 2014 hittade vi omkring 6 000 yngel per liter vatten insamlat från floderna i Sundarbans. Efter katastrofen genomförde vi samma undersökning och då fanns det mindre än hälften, cirka 2 500 yngel, i samma mängd vatten. Detta är bara en art. Är det inte tillräckligt alarmerande?

Efter den senaste olyckan har regeringen infört ett förbud för lastfartyg att använda den smala kanalen i floden Pashur. Men det finns en oro för att förbudet bara kommer vara tillfälligt, vilket har skett tidigare. Efter oljeutsläppet 2014 infördes ett liknande förbud som senare hävdes.

Miljörörelsen oroas över att industrialiseringen nära Sundarbans växer. 190 kommersiella och industriella fabriker planeras inom tio kilometer från världsarvet, enligt landets miljödepartement. 24 av dessa har av departementet gett röd flagg eftersom det finns risk att de ska förorena jord, vatten och mark.

Men professor Ainun Nishatm, känd miljövetare, menar att det behövs en strategisk utredning innan några industrier byggs i närheten av Sundarbans.

Transporterna på vattenvägarna i världsarvet har ökat med 236 procent de senaste sju åren, enligt Mongla, myndigheten med ansvar för sjötransporter. Det innebär att världens största mangroveskog fortsätter att förorenas av transporter – även om inga olyckor sker.

Förutom bengalisk tiger lever bland annat makaker, dvärgtigerkatter, djungelkatter, vildsvin, rävar, flyghundar, myrkottar och axishjortar i skogen. Bland de vattenlevande arterna finns flera delfinarter, grodor, krabbor och fiskar som elektriska ålar och silverkarpar samt över 260, många av dem sällsynta.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984