”Fritids disciplinerar barn till ‘ideala’ medborgare”

I avhandlingen ”Konsten att producera lärande demokrater”, som nyligen lades fram vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, visar forskaren Linnéa Holmberg hur barn på fritidshemmen styrs till att bli medborgare med önskvärda egenskaper – stick i stäv med barns delaktighet och inflytande. Arbetaren ställde några frågor till Holmberg.

Intervjun
"Studien visar hur barn – trots att verksamheten alltså är frivillig och inte belagd med någon plikt – förväntas bete sig på vissa förutbestämda sätt och vilja ägna sig åt 'rätt' slags aktiviteter i fritidshemmet", säger Linnéa Holmberg.
Foto: Hasse Holmberg/TT

Hur uppkom idén till avhandlingen?

– Med ett intresse för hur makt opererar i vårt samhälle i dag, och en doktorandtjänst som var inriktad mot barns fritid, blev fritidshemmen en intressant institution att studera. Fritidshem utgör inte något obligatorium för barn, men likväl inbegriper verksamheten i hög grad förväntningar och förpliktelser.

–  Jag ville undersöka hur det är möjligt att tala om och organisera denna inrättning som frivillig men ändå styrd på ett trovärdigt och legitimt sätt. Med andra ord ville jag studera hur auktoritet och demokrati hanteras i denna kontext. Hur balanseras politiska fostransambitioner med barnens rätt till inflytande och medbestämmande över sin egen tid?

Linnéa Holmberg.
Foto: Niklas Björling​

Vilka slutsatser har du kommit fram till?

– Studien visar hur barn – trots att verksamheten alltså är frivillig och inte belagd med någon plikt – förväntas bete sig på vissa förutbestämda sätt och vilja ägna sig åt ”rätt” slags aktiviteter i fritidshemmet. Eftersom det inte finns något tvång för barn att spendera sin skolfria tid i fritidshem, och inte heller några kunskapskrav, behöver de i stället göras villiga att självmant sysselsätta sig. Och då med läroplansrelaterat lärande i form av målstyrd undervisning.

– Jag synliggör hur makt opererar i aspekter av fritidshemsverksamheten som vi till vardags betraktar som frigörande och ”empowering”. Exempelvis hur barn genom att utöva inflytande mer eller mindre omedvetet också disciplineras att bete sig på vissa sätt och att själva forma sig på specifika sätt för att passa in i rollen som den, utbildningspolitiskt sett, ideala samhällsmedborgaren – en individ som är aktiv, ansvarstagande, självreglerande och som framför allt ständigt är lärande samtidigt som hen också svarar upp mot utbildningens normer och är i förändringsbenäget skick.

Vissa kommer att bli provocerade.

Det låter som att svensk fritidshemsverksamhet arbetar väldigt normskapande. Vilka normer är tydligt styrande i verksamheten?

–  Ja, det ingår i fritidshemmets uppdrag att arbeta utifrån läroplanens politiskt definierade värdegrund, så verksamheten blir per definition normskapande. De grundläggande värdena handlar bland annat om att ”främja en livslång lust att lära”. Att vara villig att oavbrutet ägna sig åt lärande och vara ständigt kunskapsproducerande är den dominerande normen i vårt utbildningssystem i vår samtid.

Hur tror du att reaktionerna på din forskning kommer bli?

– Under förutsättning att det finns några tappra själar som orkar läsa avhandlingen så tror jag att vissa kommer att bli provocerade, andra kommer att bli förvånade och några kommer betrakta sig själva och företeelser de till vardags tar för givet med en ny blick.

– Jag hoppas att min forskning kan leda till en vidgad förståelse för makt och styrning. Att det är något relationellt som ”görs” överallt i samhället hela tiden och ingenting som ”ägs” av någon, exempelvis staten. Och att makt och frihet inte är en motsättning, utan att frihet snarare är en förutsättning för styrning av människor.