Utrikes #17/2018

Monsunsäsongen hotar rohingyaflyktingar

Nobelpristagaren Tawakkol Karman håller ett rohingyaflyktingbarn vid ett besök vid Kutupalonglägret nära Cox's Bazar den 25 februari. FN har gått ut med varningar om att situationen i lägren kan bli akut, särskilt för de mest sårbara. Foto: Suzauddin Rubel/TT

De över en halv miljon rohingyaflyktingar som trängs i enkla läger i sydöstra Bangladesh står inför nya risker. Monsun- och cyklonperioden väntas dra igång inom några veckor, och kan komma att drabba flyktingarna extra hårt.

Det pågår redan omfattande förberedelser för regnperioden i kustområdena kring Cox’s Bazar och Chittagong i Bangladesh, som ofta är mycket utsatta för stormar och cykloner.

FN, samt internationella och lokala organisationer liksom bangladeshiska myndigheter, har gått ut med varningar om att situationen kan bli akut, särskilt för de mest sårbara. De hastigt uppsatta lägren är framförallt bygga av bambukäppar och plastpresenningar som inte kommer stå emot kraftigt regn och blåst. Lägren är dessutom byggda i sluttningar, vilket gör läget ännu svårare.

– Vi har identifierat 35 procent av flyktingarna som extra utsatta för extremt väder och planerar att flytta dem till en närbelägen plats, säger Ali Hussain, som företräder de lokala myndigheterna i Cox’s Bazar.

Vi har identifierat 35 procent av flyktingarna som extra utsatta för extremt väder och planerar att flytta dem till en närbelägen plats.

Ali Hussain, företrädare för de lokala myndigheterna i Cox’s Bazar

Ali Hussain säger att den bangladeshiska staten har tillräckligt med mat till flyktingarna tills monsunperioden är över, men det finns andra orosmoment, exempelvis framkomligheten. Han berättar att soldater har engagerats för att asfaltera och förstärka vägarna till och från lägren.

På grund av att det rör sig om så många flyktingar, och eftersom det saknas lämplig mark, är det dock omöjligt att flytta på alla. Därför är det väldigt viktigt att det finns katastrofhjälp och att man är beredd på räddningsaktioner, enligt FN:s internationella organisation för migration, IOM.

– Vi etablerar center för katastrofmedicin, genomför utbildningar och förstärker bosättningarna för att försöka hindra en katastrof när monsunsäsongen slår till mot världens största flyktingläger de närmaste veckorna, säger Shirin Akhter, kommunikatör på IOM i Bangladesh.

– Vi arbetar också för att säkra infrastrukturen och öka motståndskraften hos rohingaflyktingarna, liksom hos lokalbefolkningen, säger han.

Exempelvis har man bildat kommittéer som ska informera flyktingarna om vad de kan förvänta sig och om hur man kan förbereda sig för vinden och regnet som befaras orsaka översvämningar och jordskred i lägren i främst Cox’s Bazar.

– Jag förlorade mitt hem i monsunen 2011, säger Rehana Begum, en av de flyktingar som bott länge i det största längre i området, Kutupalong.

– Och jag har sett människor dödas under skyfall när vattnet forsar ner för backarna och drar med sig allt i sin väg, säger han.

Noor-e-Khatum, som kommit med den senaste flyktingvågen och bor i Balukhali-lägret, känner sig orolig.

– Jag känner mig inte trygg på nätterna när vinden från havet blåser på taket. Det är svårt att sova och barnen är rädda.

Det är svårt att sova och barnen är rädda.

Noor-e-Khatum, som kommit med den senaste flyktingvågen

Unicefs representant i Bangladesh, Edouard Beigbeder, poängterar att flyktingbarnen redan lever under väldigt svåra förhållanden och att de riskerar att drabbas mycket hårt av regnsäsongen. Bland annat kan översvämningar förvärra de sanitära förhållandena vilket kan leda till kolerautbrott, malaria och spridning av hepatit E, varnar han.

Hassan Abdi på FN:s befolkningsfond UNFPA säger att de är särskilt oroade över de omkring 48 000 gravida kvinnor som lever i lägren.

– Att flytta dem till säkra platser kommer bli logistiskt utmanande, säger han.

UNFPA har ett antal byggnader som bedöms som säkra att föda i och de kommer också att använda sig av mobila sjukvårdsteam som kan arbeta under monsunperioden.

Rohingyerna har flytt från förföljelse och attacker i främst den burmesiska delstaten Rakhine. Det är inte klart hur många rohingyer som har dödats under den senaste tidens våld, men hundratals byar har bränts ner och enligt organisationen Läkare utan gränser har minst 6 700 dödats. Enligt ett stort antal vittnesmål från kvinnliga flyktingar som kommit till Bangladesh har våldtäkter och sexuellt våld använts för att tvinga rohingyierna från deras hem.

Bangladeshs regering har i samarbete med Burma påbörjat en repatriering av omkring 6 000 flyktingar. Bangladesh har dock lovat att ingen flykting ska tvingas tillbaka mot sin vilja.

Och strömmen av flyktingar från Burma fortsätter, om än i mindre skara. För närvarande flyr människor främst från den burmesiska provinsen Maungdaw där hus och byar rapporteras ha attackerats och bränts ner.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984