I Stockholms tunnelbana annonseras denna vecka Stockholmsmoderaternas affischkampanj #slutsnackat. Stefan Löfvens utspel om att kunna tänka sig att skicka ut militär mot gängrelaterat våld har redan hånats som valfläsk av dem som nu drar igång batongterapikampanjen. Kanske tänker de att de har tradition i detta genom ”batongmormödrarna” Astrid Kristenssen, jurist och riksdagsledamot för Högerpartiet 1958–79, […]
I Stockholms tunnelbana annonseras denna vecka Stockholmsmoderaternas affischkampanj #slutsnackat.
Stefan Löfvens utspel om att kunna tänka sig att skicka ut militär mot gängrelaterat våld har redan hånats som valfläsk av dem som nu drar igång batongterapikampanjen. Kanske tänker de att de har tradition i detta genom ”batongmormödrarna” Astrid Kristenssen, jurist och riksdagsledamot för Högerpartiet 1958–79, och moderaterna och justitieministrarna Gun Hellsvik och Beatrice Ask. (Den senare lanserade 2010 idén att misstänkta sexköpare skulle få grälla, gredelina kuvert hemskickade till sig: ”Det är lite grann att du får skämmas på torget”, en reform som dock inte genomfördes.) Alla tre engagerade i brottsbekämpning och olika former av straffskärpning.
Att sätta ordet mormor i samband med brottsbekämpningskampanj ger lite samma effekt som i uttrycken ”tough love” eller ”be cruel to be kind”, med den kärleksfulla förälderns känsla för långsiktigt konsekvent kravsättande ska barnet eller brottslingen motiveras till ett bättre uppförande. Här är det dock inte frågan om att gömma de hårda nyporna bakom något love eller kind.
Historielösheten är som vanligt hos Moderaternas reklambyråer pinsam; ordet ”Slutsnackat” användes av Akademikerförbundet så sent som 2015 i kampanjen kring arbetssituationen hos socialanställda – långt ifrån detta tema.
I detta fälttåg använder man dessutom det starkt nedsättande slangordet för polis, ”aina”, på ett sätt som både signalerar hån och hot, i ordleken ”Aina ska med” (och ”skojar” dessutom med Socialdemokraternas reklamslogan ”Alla ska med”). Invandrarna ska veta vad som väntar, och sossarna förlöjligas på samma gång. Man riktigt ser för sig hur glasen i självgod yrsel höjs på festen när kampanjen förts i hamn.
Invandrarna ska veta vad som väntar, och sossarna förlöjligas på samma gång.
Stockholmsmoderaterna talar om otrygghet på sjukhusmottagningarna och i skolorna, som ska stävjas med att väktarpersonal får ökade rättigheter att till exempel ”skjutsa iväg” bråkmakare. Men den otrygghet i arbetet som skett på senare år för vård- och skolpersonal är inte begränsad till våld i sjukhusentréer och i klassrummen, och började inte där.
Visst behövs ökad trygghet i ”brottsutsatta områden” och ”utsatta stadsdelar” – men glöm inte bort att sätta in ordentliga polisiära resurser i förorterna Djursholm, Bromma och Lidingö, där de verkligt stora brottslingarna härjar. Det är knappast de som varit med och utarmat de sociala resurserna som kommer att krävas på kostnaden för att ta fram poliser och snabbdomstolar som nu ska stävja reaktionen på det.