Litteratur #97/2017

Folktrons mörka baksida

Den australiska författaren Hannah Kent debuterade med romanen Burial Rites som översattes till 28 språk. I Det goda folket tar hon sig an irländska folkmyter. Foto: Kirsty Wigglesworth/TT

[BOK] Det goda folket Hannah Kent Modernista, 2017 En traditionell irländsk mordballad från 1600-talet åtföljer kartan över ön som möter läsaren på bokens första sidor. Australiensiska författaren Hannah Kent låter sin andra roman, Det goda folket, utspelas på den irländska landsbygden i en förfluten tid. Bland brännvin, sorg och en fattigdom som inte ger utrymme […]

[BOK] Det goda folket
Hannah Kent
Modernista, 2017

En traditionell irländsk mordballad från 1600-talet åtföljer kartan över ön som möter läsaren på bokens första sidor. Australiensiska författaren Hannah Kent låter sin andra roman, Det goda folket, utspelas på den irländska landsbygden i en förfluten tid.

Bland brännvin, sorg och en fattigdom som inte ger utrymme för pengar till några läkarbesök, sitter nyblivna änkan Nóra Leahy med barnbarnet Micheál, sonen till hennes enda och avlidna dotter. Micheál är fyra år gammal men kan varken tala eller gå.

Nóra håller honom gömd för grannarna, men genom unga pigan Mary som anställts för att ta hand om Micheál, nås Nóra av lokalsamhällets skvaller om att hon håller ett barn gömt. Ett barn som inte är som det ska och till råga på allt kanske bär det onda ögat, eftersom dalen torkar, korna sinar och det har hänt olyckor alltsedan det kom till dalen.

Boken är uppdiktad, men författaren har hämtat inspiration från verkliga händelser och från beskrivningar av livet på landsbygden innan svältåren på 1800-talet.

Ryktena säger också att hennes dotter inte alls är hos Gud, utan har ryckts bort av ”Det goda folket”, det vill saga de farliga älvorna. Dessa kan både göra människor sjuka och rycka bort dem till sina egna boningar. Och kanske är Micheál i själva verket en bortbyting, en älva?

Nóra beslutar sig för att söka hjälp av Nance, som är traktens barnmorska, örtagumma och gråterska vid likvakor. Nance är utfattig och har levt ett hårt liv, men hon besitter ”kunnigheten”. Det vill säga hon kan läka sjukdomar och skador och har kontakt med älvorna. Med hjälp av Nance hoppas Nóra kunna få sin riktiga dotterson tillbaka, istället för ”den” som hon börjar kalla barnet, ”älvan” som bara ligger där och väsnas och håller henne vaken om nätterna.

Hannah Kent berättar en både obehaglig och gripande historia, där fattigdom och personliga tragedier inverkar på varandra. Boken är uppdiktad, men författaren har hämtat inspiration från verkliga händelser och från beskrivningar av livet på landsbygden innan svältåren på 1800-talet, därtill sedvänjor och irländsk älvatro.

Kapitlen i boken är uppkallade efter olika örter och annan växtlighet som haft betydelse i folkmedicinen och folktron. Det är fascinerande att läsa, och jag tänker ofta på hur man ibland lätt kan få en alltför romantiserad bild, som exempelvis när man läser om svensk folktros naturmytiska väsen, trots att det ofta också påtalas hur ödesdigra möten med dem kunde vara.

Samtidigt som det onekligen är spännande, är det inte så mycket interaktionen med eventuella irländska älvor som är behållningen i boken, utan hur Kent varsamt skildrar några kanske lite udda kvinnor i en tillvaro där varje steg du tar kan få allvarliga konsekvenser och där svälten är ett ständigt överhängande hot.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga