Litteratur #94/2017

Ett alstringskärl i förtryckarnas tjänst

Margaret Atwood (bilden) gjorde många obehagligt profetiska förutsägelser med Tjänarinnans berättelse. Foto: Jean Malek

Margaret Atwoods drygt 30 år gamla och nu återutgivna science fiction-roman Tjänarinnans berättelse är en bok med flera konflikter för läsaren. Till att börja med vill man gärna läsa den i små portioner – det är en så intensiv och skrämmande skildring av en enveten kamp för att bryta ned en kvinnas innersta liv att […]

Margaret Atwoods drygt 30 år gamla och nu återutgivna science fiction-roman Tjänarinnans berättelse är en bok med flera konflikter för läsaren. Till att börja med vill man gärna läsa den i små portioner – det är en så intensiv och skrämmande skildring av en enveten kamp för att bryta ned en kvinnas innersta liv att den kryper in i läsaren som en parasit. Man värjer sig. Samtidigt vill man bara fortsätta och fortsätta att läsa, febrigt och nyfiket, med ett nästan snaskigt intresse för de små steg och detaljer som Tjänarinnan, med sitt tilldelade namn ”Offred”, berättar för att så länge som möjligt ändå behålla något av sitt eget.


[BOK] Tjänarinnans berättelse
Margaret Atwood
Norstedts, 2017

I ett nyskrivet förord berättar författaren om romanens tillkomst, hur den skrevs i skuggan av Berlinmuren som ännu inte rivits, hur boken samtidigt som den är en framtidsvision radar upp verkliga händelser ur historien – nära och långt bak i tiden. Allt det som ”Offred” berättar om har verkligen skett, under fundamentalistiskt religiösa, nazistiska, fascistiska, kommunistiska och andra totalitära regimer. De har gemensamt att de delar upp befolkningen i skikt som vart och ett har sina uppgifter: att tjäna, underhålla eller styra.

Bokens Offred var en vanlig kvinna i ett samhälle som liknar vår samtid i Nord, med någorlunda fria röster och intellektuell debatt. Nu är hon ett kärl för den institutionaliserade fortplantningsprocess som krävs för att det miljöskadade och ortodoxt kristna samhället ska överleva.

Det som är nytt är västerlandets många motståndsrop och global överföring av erfarenheter, de mångas krav och motstånd.

Det är fascinerande att se hur Atwood förutsåg köpta livmödrar – eller snarare den offentliga acceptansen av dem. Det slaveri som uppmärksammats under hösten, och som gör att människor uttrycker förtvivlan i stora demonstrationer runt om i världen, har pågått oavbrutet med kvinnors, barns och fattiga mäns arbete och sexualitet under historisk tid och är ingenting nytt. Det som är nytt är västerlandets många motståndsrop och global överföring av erfarenheter, de mångas krav och motstånd. Det som vi också ser i #MeToo-rörelsen med dess många vittnesmål och krav på förändring i branscher och sektorer.

Det har i vår samtid varit ordet som öppnat upp för ett försiktigt hopp om förändring – och det förmenas Tjänarinnorna i romanen. Offred och hennes systrar får inte läsa, texter låses in och skyltar ersätts med symboler. De får inte se och de får inte tala om sina erfarenheter, de får inte skaffa kunskap, de får arrangerade tv-nyheter. De tvingas skandera sitt självförakt, och sin tacksamhet över förtrycket.

Tjänarinnas berättelse är som skriven i ett enda andetag, i hopplöshet och förtvivlan utifrån romanens skapade kontext, men varje mening känns verklig och realistisk.

Och som fem i tolv.

Som undervisningsmaterial i skolan vore romanen en del av en kanon som kan bilda upplysning, underlag för diskussion över människovärde, individuellt ansvar och krav på samhället, och den mångfald av röster som måste få finnas för vår överlevnad och vårt tillfrisknande.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

facebook-grupp