Under hela 1990-talet pågick omfattande protester mot oljejätten Shells verksamhet i Nigeria. Protester som ofta slogs ned brutalt av landets militär. Miljöförstöring, våld och mord hörde till vardagen i landet, där Shell utvann en betydande del av sin olja. Flera spruckna oljeledningar ledde bland annat till enorma miljöproblem, inte minst längs landets viktiga kustlinje.
Företaget har länge slagit tillbaka anklagelserna om att de skulle vara inblandade i militärens väldokumenterade metoder för att stoppa protesterna från främst ogonifolket, vars byar brändes och där protestledarna i flera fall mördades, våldtogs eller utsattes för tortyr.
Nu menar dock Amnesty International att en mängd interna företagsdokument pekar på företagets delaktighet i de brott som armén begick. Dokument som enligt Amnesty skickats mellan olika Shellkontor och som visar att bolagets högsta chefer ska ha känt till vad som skedde. Allt finns samlat i rapporten A Criminal Enterprise som släppts på Amnestys hemsida.
– De bevis vi har gått igenom visar att Shell upprepade gånger uppmuntrade den nigerianska militären att hantera protesterna – även när de visste vad det är skulle leda till i form av olagliga avrättningar, våldtäkter, tortyr och nedbrända byar. Shell försåg till och med militären med stöd i olika former, som transporthjälp, och vid minst ett tillfälle betalade Shell också en militär befälhavare ökänd för att utföra människorättsbrott, säger Audrey Gaughram, Amnesty Internationals chef för globala frågor, i ett pressmeddelande.
De bevis vi har gått igenom visar att Shell upprepade gånger uppmuntrade den nigerianska militären att hantera protesterna – även när de visste vad det är skulle leda till.
Audrey Gaughram, chef för globala frågor, Amnesty International
Bland de mer kända fallen som rör Shells verksamhet i Nigeria är avrättningen av nio aktivister i Nigeria som bland annat protesterat mot bolagets affärer i landet, något som ledde till stora internationella protester. Bland de avrättade fanns den kände författaren Ken Saro-Wiwa. Ändå fortsatte Shells ledning hålla sina regelbundna möten med representanter för den nigerianska regeringen. Amnesty menar att de har dokument och protokoll som visar på hur oljejätten lobbat mot högt uppsatta politiker för att erhålla militärt stöd i kamp mot de som protesterade.
Amnesty uppmanar nu myndigheterna i Nederländerna och Storbritannien, där bolaget har sina huvudkontor, samt i Nigeria där brotten ägt rum, att påbörja utredningar av vad som skett.
Shell, som varit indragna i en rad affärsskandaler genom åren, förnekar att de varit involverade i människorättsbrott och företaget skriver i ett uttalande att de är helt övertygade om att bevisningen kommer att fria dem från ansvar.
– Bland de sista Ken Saro-Wiwa sade till den tribunal som dömde honom var att Shell själva en dag kommer att dömas. Vi är fast beslutna att detta ska bli verklighet. Rättvisa måste skipas, för Ken Saro-Wiwa och för de tusentals andra vars liv slogs i spillror på grund av Shells skövling att Ogoniland, säger Audrey Gaughran från Amnesty i ett uttalande som organisationen gjorde under tisdagen.
