Artikel 1 av 2

Almega: ”Konflikt är krig och i krig är allt tillåtet”

När arbetsköparorganisationen Almega varslas om strejk är de snabba att spela ansvarskortet. I den offentliga retoriken är det facket som agerar oansvarigt – men i det dokument som ska vägleda medlemsföretagen slår Almega an en annan ton.

Inrikes
Arbetaren har tagit del av dokumentet ”Praktisk konflikthantering – information till berörda företag”, i vilket Almegas jurister och experter sammanfattar vad medlemsföretagen bör veta och hur de bör agera i samband med en konflikt.
Foto: Axel Green

Almega är vana vid strejkvarsel i avtalsförhandlingar. Av 15 lagda fackliga varsel 2017 tog Almega emot elva. I de pressmeddelanden som arbetsköparorganisationen skickar ut som svar på varslen anlägger de oftast tonen av den ansvarstagande parten, medan facken beskrivs som de oansvariga.

Men Arbetaren har tagit del av det dokument som är grunden i Almegas rådgivning till sina medlemsföretag i konfliktsituationer och där är tonen helt annorlunda. Där pratar man om krig.

Per Persson.
Foto: HRF

– Det här handlar ju om att hetsa sina medlemsföretag. Men både talet om ansvar och det här dokumentet är båda retorik. Men att de hetsar och talar om krig hjälper ju knappast till att hitta lösningar på en konflikt, säger Per Persson, avtalssekreterare på Hotell- och restaurangfacket, HRF.

”En konflikt är en ’krigssituation’ /…/och i krig (och kärlek) är ju som bekant allt tillåtet”. Det är den mening som inleder avsnitt 5 ”Under konflikt”.

Vad Almega menar med detta låter Arbetaren Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega, förklara.

– Det var väl onödigt starkt uttrykt. Strejk och lockout är den konfliktlösningsmekanism som finns mellan arbetsköpare och arbetssäljare och det finns inte så mycket reglerat kring vad som gäller. Men, jag tycker kanske att det var ovanligt krigiskt beskrivet, säger han.

I ”konfliktinformationen” eller formellt ”Praktisk konflikthantering – information till berörda företag” sammanfattar Almegas jurister och experter vad medlemsföretagen bör veta och hur de bör agera i samband med en konflikt. Där bifogas även de formulär för kartläggning av fackligt medlemskap som Arbetaren rapporterat om sedan 2013.

Konflikthandledningen ger handfasta tips i hur företagen ska göra allt för att göra strejkens effekter så små som möjligt. Bland annat skriver de att arbetsköparen är skyldig att göra allt för att minska konsekvenserna av en strejk. De ger sedan tipset ”att kräva att arbetstagare” jobbar övertid för att kompensera för en eventuella strejkens negativa effekter.

I konfliktinformationen så är man tydlig med att upplysa om att en varslad stridsåtgärd är grundlagsskyddad och att deltagande i strejk inte kan ”föranleda någon arbetsrättslig åtgärd”. Men samtidigt uppmanar Almega till åtgärder som blir kännbara för den enskilda.

De skriver: ”Alla löneförmåner ska dras in”. Samma sak gäller övriga förmåner såsom mobiltelefoner, bärbara datorer, läsplattor, bilar, kreditkort och arbetskläder, det sista för att undvika att företaget exponeras vid demonstrationer.

I det huvudavtal som LO och SAF (numera Svenskt Näringsliv) tecknade 1938 ges rätten för anställda som inte är medlemmar i facket, så kallat ”oorganiserade” att ställa sig neutrala vid en konflikt. Den innebär att en oorganiserad som inte arbetar under konflikten inte kan sägas upp för att ha vägrat utföra ett visst arbete eller varit frånvarande från arbetet.

Stefan Koskinen.
Foto: Almega

Det är också något som Almega skriver i sin konfliktinformation, men i efterföljande stycken blir plötsligt vad som egentligen gäller för Almegas medlemsföretag svårförståeligt. I texten läggs stor vikt vid att en oorganiserad är skyldig att utföra samma arbete som tidigare.

Men i sista stycket skriver de ändå att om den anställda vägrar kan agerandet ”också ses som arbetsvägran och/eller olovlig frånvaro” och att det kan innebära ”arbetsrättsliga konsekvenser för arbetstagaren”. Med arbetsrättsliga konsekvenser avses vanligtvis att få sparken.

Då står det konstigt. Man har rätt att ställa sig neutral och ställa sig solidarisk.
Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega

När Arbetaren frågar Stefan Koskinen hur rådgivningen till medlemsföretagen ska tolkas svarar han att inte ens han förstår innebörden.

– Då står det konstigt. Man har rätt att ställa sig neutral och ställa sig solidarisk. Rent praktiskt brukar de lösa det genom att någon dag innan gå in i fackföreningen, säger han.

Per Persson på HRF säger att han egentligen inte är förvånad över innehållet i konfliktinformationen. Effekterna har han redan sett i samband med de konflikter förbundet haft med Almega. Han misstänker att texten med flit är luddigt skriven för att sedan låta medlemsföretagen tänja på gränserna.

 Det är ju helt åt skogen. I grunden går de ut med dubbla budskap. Sedan är det upp till deras företag att tolka. Det har vi ju också sett – hur en del företag kliver över gränsen. Det finns också fall där de hänvisat till att de uppfattat att Almega tyckt att de ska agera på det viset, säger han.

Arbetaren ställer frågan rakt till Stefan Koskinen.

Är det inte viktigt att ni är tydliga mot medlemsföretagen vad de får och inte får göra för att inte kränka neutralitetsrätten? Är det så att ni medvetet lämnar det öppet för tolkning?

– Så kan det vara, men i praktiken har jag inte varit med om något annat än att de som valt att ställa sig neutrala har kunnat solidarisera sig. Det här resonemanget kanske man inte hade behövt ha med i det här dokumentet utan i våra interna dokument möjligen. Men om någon upplever det som oklart så ringer de oss och då får de rätt rådgivning.

Ger inte sådana här formuleringar intrycket av att ni ger carte blanche till medlemsföretagen?

– För en ledningsgrupp att minimera skadeverkningarna av en strejk så långt det går, absolut.

Författarna till Almegas konfliktinformation inskärper på flera ställen att begreppet ”strejkbryteri” enbart är ett fackligt ”moraliskt” synsätt. Även om de skriver att det är viktigt att arbetsköpare inte direkt uppmanar en anställd att inte delta i konflikten, lägger de samtidigt till: ”det är viktigt att veta att det inte finns några rättsliga konsekvenser av ”strejkbryteri” eller ”konfliktbrott”. Konsekvensen kan ”enbart bli att den uppretade parten kan komma att överväga att utvidga konflikten”.

– Har facket varslat om konflikt söker de skada företaget så mycket det går för att få igenom vad de har krav på. De förstör vår verksamhet. Vi brukar också säga till företagen att ni har full rätt att minimera de här skadeverkningarna, säger Stefan Koskinen.

Ni brukar ju själva trycka hårt på ansvarstagande. Är det ett ansvarstagande sätt att uttrycka sig till medlemsföretagen?

– Vi uppmanar inte våra våra medlemmar att lägga sig ned och dö om de får varsel. Deras uppgift är att se till att företaget går så oskatt genom strejken som möjligt. Det är del av spelet.

Artikel 2 av 2

Närläsning av Almegas skriftliga konfliktmetod

Åtminstone sedan 2013 har anställda i Almega-företag inför konflikt fått uppge om de är medlemmar i facket eller oorganiserade. Arbetaren tittar här närmare på själva grunden till dessa frågor – Almegas förtryckta blanketter i deras konfliktinformation.

Inrikes
I Almegas blankett 2 uppmanas fackligt oorganiserade att fylla i om de ”avser att arbeta” eller om de vill ansöka om tjänstledighet trots att det inte är ett krav för att utnyttja sin neutralitetsrätt.
Foto: Axel Green

Almegas rutin att inför en konflikt kartlägga fackligt medlemskap har fått skarp kritik från de fackliga motparterna. Kritiken har dock fallit för döva öron och rutinen är fortfarande en viktig del av Almegas konflikthantering.

I det handledningsdokument som arbetsköparorganisationen upprättat är det den första åtgärd som medlemsföretagen uppmanas vidta efter att ha skapat en konfliktorganisation. Enligt facken har oroliga medlemmar hört av sig och känt sig pressade att uppge medlemskap, vilket är en ”skyddad uppgift”, enligt Personuppgiftslagen.

Förutom att försvara rutinen har Almega uppgett att det ska ses som frivilligt att svara. Men hur tydligt framgår det i den förtryckta blankett som arbetsköparorganisationen uppmanar sina medlemsföretag att dela ut?

Blanketten följer med Almegas handledningsdokument som ska guida företagen vid konflikt och som Arbetaren har tagit del.

”Bilaga 1 – Blankett organisationstillhörighet”, som många anställda vid Almega-företag, åtminsone sedan 2013, fått i sin hand, inleds med förklingen att arbetsköparen behöver uppgiften. Anledningen är att företaget behöver ”fullgöra sin förhandlingsplikt”, men också ”handlägga ärenden med anledning av förestående konflikt”.

I det första stycket ”ber” de den anställda att fylla i uppgifterna. Men i sista stycket är tonen en annan. Under rubriken ”Notera” tillägger organisationen att de som inte lämnat in till företaget ”denna begärda förklaring” inom en vecka ”kommer, om det är nödvändigt att anses vara organiserad”

Att man betraktas som organiserad om man inte svarar innebär ju bara att företaget räknar med att man strejkar.
Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega

Från fackligt håll har formuleringarna setts som bärare av hotfulla undertoner. Att chefer konfronterar enskilda anställda inför en facklig konflikt har setts som ett försök att pressa medlemmarna att inte delta i strejken.

– De vill hålla verksamheten igång, och för att göra det går de på enskilda och försöker skrämma dem från att gå ut konflikt, säger Per Persson, avtalssekreterare på Hotell- och restaurangfacket, HRF, som stött på agerandet flera gånger, senast i konflikten på Casino Cosmopol.

Men Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega, håller inte med om att det kan framstå som att det kan få negativa följder att inte svara.

– Nej, rekommendationen är att inte framställa det på ett hotfullt sätt eftersom det inte är det. Det ska absolut inte uppfattas som det och har inte haft företag där det förekommit repressalier, säger han till Arbetaren.

Är det en självklarhet att alla anställda är medvetna om vad det innebär att betraktas på det ena eller andra sättet?

– Nej, det är det ju inte. Det får man ju förklara när man lämnar över det. Att man betraktas som organiserad om man inte svarar innebär ju bara att företaget räknar med att man strejkar.

Men den anställda som uppger att den inte är medlem i en fackförening, alltså är oorganiserad, får ytterligare en blankett om medlemsföretaget följer Almegas råd. En blankett som även den har fått skarp kritik, senast i samband med att Seko varslade om strejk för spårvägsarbetare på Almegaanslutna ISS förra året.

Oorganiserade anställda har sedan 1938 haft rätten att ställa sig neutrala i fackliga konflikter och därigenom kan de inte straffas eller sägas upp för att vägra vissa arbetsuppgifter eller varit frånvarande. Men även om Almega-blanketten (bilaga 2 – Blankett tjänstledighet) har underrubriken ”oorganiserades neutralitetsrätt”, inleder organisationen med förklara att de oorganiserade inte berörs av konflikten.

”De oorganiserade står med andra ord konflikten”. Därefter följer ett stycke som förklarar att de som inte är medlemmar i en fackförening ”är skyldiga att utföra arbete precis som vanligt” och att arbetsköparen ”har rätt att begära” att de utför det arbete ”de varit skyldiga att utföra tidigare”.

Man försöker göra dem rådlösa och förvirrade och undrande hur de ska göra, skrämma dem till tystnad och lydnad.
Per Persson, avtalssekreterare för HRF

Först i det tredje stycket berättar organisationen om neutralitetsrätten och att en oorganiserad inte kan avskedas eller sägas upp om den ställer sig neutral. Men de lägger till att arbetar inte den oorganiserade får den ”givetvis ingen lön” för arbetet hen ”underlåter att utföra”.

Slutligen uppmanas den oorganiserade att fylla i om den ”avser att arbeta” eller om den ”avser att inte arbeta utan ansöker härmed om tjänstledighet”.

Men det valet är långt ifrån självklart. Att ansöka om tjänstledighet är inte ett krav för att utnyttja sin neutralitetsrätt.

– Det är den enskilda som man går på eftersom det fortfarande är upp till den enskilda oorganiserade att avgöra hur man agerar. Man försöker göra dem rådlösa och förvirrade och undrande hur de ska göra, skrämma dem till tystnad och lydnad. De försöker med alla medel att få alla som jobbar att rätta in sig i ledet efter deras pipa. Det är skrämmande i sig, säger Per Persson.

Vi ber Stefan Koskinen förklara.

Det framställs ju också som att man är tvungen att söka tjänstledighet för att kunna utnyttja sin neutralitetsrätt. Varför är det formulerat så, det är ju inte sant.

– Det är väl för att skapa tydlighet i situationen. Om de bara uteblir från arbetet utan att meddela någonting är det olovlig frånvaro. Det krävs en aktiv handling för att ställa sig solidarisk med konflikten, säger han.

Gör det verkligen det?

– Jag törs inte svara på om det är rättsligt prövat. Det är kanske inte meningen att det ska vara det heller. Det sker ju i en konfliktsituation där man försöker påverka den andra att få sin vilja igenom.

Men kommer inte de oorganiserade anställda i kläm här?

– Jag tycker inte den oorganiserade hamnar i kläm. Den kan kryssa för att vara neutral och vara tjänstledig. Men om någon inte fyller i och går hem för att de solidariserar sig med facket i konflikten händer inte mer än att personen för löneavdrag.