Utrikes #55/2017

Organisationer kräver ökat inflytande i FN:s utvecklingsarbete

En volontär hjälper synskadade kvinnor upp på ett podium under Internationella funktionshindersdagen i New Delhi förra året. Personer med funktionsnedsättning är kraftigt överrepresenterade bland dem som lever i extrem fattigdom. Foto: Altaf Qadri/TT

Många representanter för olika organisationer deltar i FN:s pågående högnivåforum för utvecklingsfrågor. De kräver ett ökat engagemang för att de globala målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås. Detta gäller särskilt personer med funktionsnedsättning och ursprungsbefolkningar – grupper som länge varit eftersatta i utvecklingsarbetet.

Nästan 2 500 representanter för civilsamhället var på plats vid High Level Political Forum, HLPF, som syftar till att granska utvecklingen för de globala hållbarhetsmålen inom Agenda 2030, mål som klubbades av världssamfundet 2015.

Många organisationer menar att världens regeringar hittills har gjort för lite i arbetet för de globala målsättningarna och vill därför göra sina röster hörda.

– En sak som är annorlunda med Agenda 2030 är att alla parter och människor ska inkluderas. Vi är inte några gäster som finns i bakgrunden, utan ingår i genomförandet av denna agenda, som vi också var med och skapade, säger Naiara Costa, som är vice ordförande för den nya gruppen MGoS.

Vi är inte några gäster som finns i bakgrunden, utan ingår i genomförandet av denna agenda, som vi också var med och skapade.
Naiara Costa, vice ordförande, MGoS

MGoS är en plattform som syftar till att bidra till att sprida information till olika organisationer och stärka deras deltagande i beslut som tas, samt till att skapa nya samarbeten mellan olika grupper som arbetar för bland annat ursprungsbefolkningars och funktionsnedsattas rättigheter.

– Det handlar om en agenda som tas på så stort allvar av det civila samhället att det behövs en plattform dit människor kan vända sig för att få information och kunna förbereda sig. Om inte vi engagerar oss så kommer målen inte att uppfyllas, säger Naiara Costa.

Bedömare menar att det har gjorts vissa framsteg när det gäller inkluderingen av grupper som varit marginaliserade, men påpekar samtidigt att mycket arbete fortfarande återstår.

Yetnebersh Nigussie vid den internationella organisationen Light for the World, som arbetar för personer med funktionsnedsättningars rättigheter, understryker att detta är en stor grupp som sedan länge varit åsidosatt.

– När vi talar om personer med funktionsnedsättning så talar vi om en sjundedel av världens befolkning – en jättestor grupp som blivit gravt förbisedda.

Närmare 15 procent av jordens befolkning utgörs av personer med funktionsnedsättning och det handlar om en grupp som är mycket överrepresenterad bland dem som lever i extrem fattigdom. Många utsätts för daglig diskriminering och exkludering, och det har även gällt inom tidigare fattigdomsbekämpande insatser som millenniemålen, där behoven för personer med funktionsnedsättning inte ens nämndes.

I Agenda 2030 finns dock flera referenser till gruppen, men enligt Yetnebersh Nigussie är personer med funktionsnedsättning fortfarande eftersatta i de nya satsningarna, trots att den nya agendan nu är inne på sitt andra år. Hon säger att det även inom civilsamhället förekommer att personer med funktionsnedsättning blir exkluderade.

Den filippinska aktivisten Joan Carling, som tidigare var generalsekreterare för organisationen Asia Indigenous Peoples Pact, säger att även ursprungsbefolkningar tillhör en grupp som ofta blir exkluderade.

– Ursprungsfolk som försvarar sina marker blir mördade. Så hur skulle det kunna förekomma verkligt deltagande av ursprungsbefolkningar när situationen är sådan på lokal nivå? säger hon.

Enligt organisationen Global Witness mördades fler än 200 miljöaktivister, däribland många som tillhör ursprungsbefolkningar, under förra året i samband med att de försökte skydda sina marker. Det är mer än dubbelt så många mord som rapporterades för fem år sedan.

Joan Carling säger att myndigheter av politiska skäl ofta exkluderar ursprungsbefolkningar i olika utvecklingssatsningar.

– Stater hotas av våra krav på rättigheter till våra territorier och resurser, så de undviker alla referenser till ursprungsbefolkningar, eftersom de annars skulle bli tvungna att erkänna våra rättigheter, säger hon.

Stater hotas av våra krav på rättigheter till våra territorier och resurser, så de undviker alla referenser till ursprungsbefolkningar
Joan Carling, idigare generalsekreterare för Asia Indigenous Peoples Pact

Både Joan Carling och Yetnebersh Nigussie understryker samtidigt att många organisationer i världen upplever hur deras arbete i högre grad motarbetas av myndigheter.

Enligt nätverket Civicus är utrymmet för civilsamhället allvarligt begränsat i 106 länder i världen – det motsvarar över hälften av FN:s medlemsstater. Det kan handla om organisationer som tvingas stänga sina kontor, om aktivister som utsätts för våld eller blir gripna. Det vanligaste skälet till att aktivister sätts i fängelse är att de kritiserat regeringen eller dess politk, enligt Civicus.

Yetnebersh Nigussie säger att genomförandet av FN:s utvecklingsmål är ett ansvar som delas av världens regeringar tillsammans med civilsamhället och om målsättningarna inte uppnås så handlar det om ett gemensamt misslyckande.

Hon understryker att målen måste kopplas samman med ett människorättsperspektiv där återkommande konsultationer med personer som lever med funktionsnedsättning genomförs – både på gräsrotsnivå och på internationell nivå.

Joan Carling säger att det är mycket viktigt att ursprungsbefolkningar får vara med och identifiera problem, ges det stöd de behöver och får möjlighet att styra sina egna lösningar.

– Ledordet är att ingen ska lämnas efter. Men om det inte blir rättighetsbaserat eller saknas delaktighet, så kommer det bara att bli ”business as usual” igen, säger Joan Carling.

Årets upplaga av HLPF har pågått under nio dagar och avslutas under onsdagen.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens rojavasamling

PKK – Hjältar, terrorister eller frihetliga utopister?

Världen har ögonen på svenskars stöd för PKKs syriska grenar i Rojava. Men hur mycket vet du om PKK, PYD och YPG? Prenumerera på vårt nyhetsbrev nu så får du ett samlat paket av Rojava-rapportering och upplåsta reportage direkt i brevlådan.

Klicka här för att stänga