Inrikes #50/2017

Stärkt meddelarskydd för anställda från 1 juli

För offentligt anställda har meddelarskydd funnits länge och är grundlagsskyddat i både tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Nu får även privatanställda i offentligt finansierade verksamheter del av skyddet. Foto: Anders Wiklund/TT

Imorgon lördag träder ett antal nya lagar i kraft. Vid sidan av till exempel återinförandet av värnplikt och högre minimistraff på vissa våldsbrott görs det också enklare för en privatanställd arbetare att rapportera missförhållanden på arbetsplatsen utan att riskera repressalier från chefen.

Anställda inom privata verksamheter som driver vård, skola och omsorg får nu meddelarskydd. De får därmed samma rätt som kommun-, landstings- och statsanställda att larma, tipsa och kontakta medier anonymt, utan att riskera att bli straffade av sin arbetsköpare.

Den chef som försöker ta reda på källan, eller på något sätt bestraffar den anställde som tipsat, riskerar själv straff, med fängelse i straffskalan. Inte heller det allmäna får söka källan. Likaså kan en journalist som avslöjar källan, det vill säga går emot källskyddet, bli straffad.

För offentligt anställda har meddelarskydd funnits länge och är grundlagsskyddat i både tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Har en person meddelarskydd är dennes juridiska skydd så pass starkt att man till och med kan lämna ut sekretessuppgifter, så länge det inte handlar om digitala eller fysiska dokument. Inte heller patientuppgifter, så kallat kvalificerad sekretess, får lämnas ut.

Journalistförbundets (SJF) ordförande Johan Nordling och vice ordförande Ulrica Widsell skriver i en debattartikel på SVT Opinion att det är hög tid att företagen ändrar i sina policys kring kommunikation.

– Vi hoppas att företagen inom vård, skola och omsorg kommer att gå i bräschen och visa att ökad insyn är något positivt som hjälper till att utveckla verksamheten.

Vi hoppas att företagen inom vård, skola och omsorg kommer att gå i bräschen och visa att ökad insyn är något positivt som hjälper till att utveckla verksamheten.
Journalistförbundets ordförande Johan Nordling och vice ordförande Ulrica Widsell i debattartikel på SVT Opinion

Vidare skriver de att Journalistförbundet anser att alla anställda på arbetsmarknaden ska omfattas av meddelarskydd, eftersom det i deras mening stärker ett öppet och demokratiska samhälle ytterligare.

– Syftet är att man i första hand ska kunna avslöja fel och brister, och det finns mycket brister även i privata verksamheter som samhället mår bra av att få kännedom om. Medarbetare som påtalar sådant hjälper dessutom till att driva på en kvalitetssäkring, som är positiv ur alla aspekter, säger Jonas Nordling till Vårdfokus.

Det handlar om insyn, menar Jonas Nordling och Ulrica Widsell i sin debattartikel. Kan en anställd som jobbar på en offentligt finansierad arbetsplats slå larm om missförhållande så kan det också i långa loppet kontrollera vad skattepengarna används till, menar de.

Lagen kommer att omfatta omkring 100 000 personer och träder i kraft på lördag, 1 juli. Dock gäller den bara missförhållanden som är allvarliga nog. Mindre saker – en tolkningsfråga för arbetaren … får endast tas upp med arbetsköparen, och inte med medierna.

Marie Ek, lärare på friskolan Plusgymnasiet i Uddevalla välkomnar också den nya lagen.

– Jag kan ibland uppleva att det inte räcker med Skolinspektionens granskning. Därför tror jag att lagen kan ge positiva effekter, säger Marie Ek till Sveriges Radio.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

facebook-grupp