Litteratur #48/2017

En arbetets poesi

I sin diktsamling Vår gemensamma resa skildrar Mia Axelsson arbetet som tunnelbaneförare. Foto: Marcus Ericsson/TT

[BOK] Vår gemensamma resa Mia Axelsson Dockhaveri förlag, 2017 Det är en vacker, poetisk skildring av arbete och obesvarad kärlek som ryms i Mia Axelssons Vår gemensamma resa. Från antagningstestet i början får vi följa tunnelbaneföraren på sitt arbete, oftast längs med gröna linjen mot Hagsätra. När jag läser känns det nästan som sidorna rinner […]

[BOK] Vår gemensamma resa
Mia Axelsson
Dockhaveri förlag, 2017

Det är en vacker, poetisk skildring av arbete och obesvarad kärlek som ryms i Mia Axelssons Vår gemensamma resa. Från antagningstestet i början får vi följa tunnelbaneföraren på sitt arbete, oftast längs med gröna linjen mot Hagsätra.

När jag läser känns det nästan som sidorna rinner mellan fingrarna och jag vill veta hur det går, men vid vissa rader måste jag stanna upp dröja kvar. Ibland kryper det i mig, som när det handlar om prisfest med personalnomineringar och hur närmaste chef kan ”uppmärksamma medarbetare med en guldklimpsformad pin”.

I dikterna får vi läsa om var det finns sågspån att täcka spyor med, hur man agerar vid en olycka och om bergväggen täckt med löv vid en av de stationer där man får lämna tåget för en kisspaus.

Det jag skulle välja att kalla bitterljuvt vackra är raderna om den obesvarade kärleken, den vars vita kappa föraren någon gång tycker sig skymta på perrongen. Men det är i växlingen mellan det sakliga i skildrandet av arbetet och det lite mer poetiska det verkligen glimrar till.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984